Krönika: Tredje gången gillt för nummer 14?
Gavlerinken, Brynäs, gulddrömmar. Åh du glada 60- 70-tal blir modernt igen! Brynäs hej hej hej!
Tommy Jonsson har befunnit sig i sin SHL-klubb längst av alla tränare. Faktum är att Brynäs är det lag som har störst kontinuitet av alla klubbar när vi pratar om tränarteamet.
Att Tommy Jonsson blivit kritiserat de senaste två säsongen är både förståeligt men samtidigt ifrågasatt i mitt tycke. Självfallet, efter ett SM-guld och blomstrade ekonomi så ska supportrar ställa krav på sin klubb.
Brynäs naiva inställning till vissa positioner i fortsatta lagbygget var dock ett misstag vilket den före detta sportchefen Micke Sundlöv också erkände.
Det tvingade Brynäs att byta riktning och göra om detaljer vilket kostar/kostade några mellansäsonger. I detta fick Tommy Jonsson skapa sina formationer så gott han kunde. Jag tycker inte att man ska vara besviken.
Förra året, trots SHLs största skara med skadade spelare lyckades Brynäs hamna på en fjärde placering. Tänk om Brynäs hade kunnat vara skadefira den säsongen. Tänk om…
I år har Brynäs ett starkare lag på papperet.
Eller?
Tveksamheterna är många. Sanningen är att ingen kan nog sätta fingret på hur bra Brynäs egentligen är i år.
Känslan är dock positiv!
Nyförvärven som bland annat Jacob Blomqvist och tvillingarna Westerholm är inte försiktiga med att visa vad de går för. Även spelare som Anton Rödin och Greg Scott har börjat återfå sitt spel.
Kanske det viktigaste, också OS-målvakten Bernhard Starkbaum tillsammans med två fantastiska juniormålvakter, Jonas johansson och Felix Sandström känns ruggigt taggade att vakta buren.
Jag tror mig haft fel på en punkt- om vi ska se till försäsongen; Jagdet har hela tiden tryckts på frågetecken kring backarna. Brynäs har visar på bra kombinationer i defensiven. Brynäs har tuffa backar som vågar stå upp och utmana men framförallt också rensa framför eget mål. Saknaden efter offensiva kvalitéer är dock fortfarande stor.
Christian Djoos flyger över till Atlanten idag. Faktum är att planet lyfte för dryga två timmar sedan i skrivandets stund. Vad som händer är oklart men mycket, vad jag förstått, talar för att Djoos kommer att återvända till Brynäs.
Brynäs säger dessutom att de inte tänker ersätta Djoos om frågan skulle bli aktuell rent praktiskt.
Personligen står jag avvaktande vid det uttalande. Vi har sett det förut, rävspel under Silly Season.
Trots det har Tommy Jonsson spelare med kompetenser att spela det spel han vill få ut av truppen.
Att en tränare tydligt säger ”vi går för guld” ger en tydlig signal på att han tror på spelarna. Ännu tydligare blir det när spelare som exempelvis Ponthus Westerholm tror på hela vägen. Många pessimister eller realister som de kallar sig brukar ofta kritisera dylika uttalanden. Men i min mening är hela vägen en realistisk nivå för Brynäs förutsatt att laget inte får alltför många skador under säsongen.
Det blir svårt och fruktansvärt tufft. Klubbar som bland annat Växjö, Färjestad, Luleå, Frölunda och Skellefteå suktar nämligen efter samma sak och har starkt material på papperet.
Det blir en häftig säsong och Brynäsfansen har mycket att se fram emot.
Det blir nostalgi i en modern era:
Gavlerinken är tillbaka
Reklamfria matchställ
Siktet (försök) på ett nytt SM-guld
Arbetet för barnens bästa
Som den förra sportchefen Micke Sundlöv skrev på sin twitter här om veckan:
”Redan på 60-talet gjorde BIF det som man gör så bra idag. Jobbar för Barnens rätt i samhället och slår Leksand.”
Vackra ord!
Premiär på torsdag mot de goa gubbarna Frölunda. Sedan inväntas SHLs häftigaste match, Gävledala derbyt mot ärkerivalerna Leksand.
Snart börjar en lång, svår och jobbig kamp för detta Brynäs. Men blir det tredje gången gillt för nummer 14?
