Nyårskrönika: Vi går mot något stort
2015 har varit ett märkligt år för Brynäs. Om inledningen på året var kaos slutade det desto bättre.
Då var ännu ett år avklarat och liksom så mycket annat har det varit ett händelserikt år för Brynäs. Jag brukar traditionsenligt gå igenom året som varit och tänker väl hålla i den traditionen i år igen, en aning.
Tränarbytet förändrade Brynäs
Tommy Jonsson fick grus i maskineriet och den tidigare så hyllade tränare fick spotta jord när media och fans ifrågasatte hans ledarskap alltmer. Till slut kunde inte Brynäs ledning hålla igen och Tommy Jonsson fick avgå. Thomas ”Bulan” Berglund kom in tillsammans med Petter Nilsson och även om vi inte fick se något förbättrat resultat i seriespelet de första matcherna fick vi åtminstone bevittna en helt annan attityd hos spelarna. Det var inte längre låt-gå-tänk, det var ett riktigt jäkla käka-puck-täck.
Petter Nilsson lämnade efter säsong då det rent praktiskt inte skulle fungerat att stanna i Gävle en längre tid i och med familj och dylikt. Stefan Bengtzén väljer då den folkkära Tommy Sjödin som assisterande tränare bakom Bulan. Bara några dagar innan Sjödin skrev på för Brynäs satt jag med honom i en hel timme för en lång intervju om Valbo Hockey. Är tacksam idag att den intervjun inte var för sportens skull utan för idrottens betydelse i socialt arbete. Annars hade jag blivit tvungen att slänga den intervjun.
Tommy Sjödin är en naturlig ledare, hans ledarstil passar de flesta och han är en person det går att lyssna på. Jag kunde inte se något bättre alternativ då bakom Bulan och än idag kan jag fortfarande inte det. Tyvärr får den assisterande tränaren alltför ofta stå i skuggan bakom huvudtränaren. Men med tanke på hur Brynäs presterat överlag denna säsong, bör Tommy Sjödin få lika mycket cred för sitt hårda arbete.
Slog ut Färjestad
Det var ett minst sagt sargat Brynäs och Bulan hissade trasiga segel och slitet skrov men dock tappra män mot Karlstad. Det blev kamp, det blev hockeygodis och det var nog endast Bulan boys och de mest positiva Brynäsarna som verkligen trodde på något. Det blev seger, och det Brynäs som låg på kvalserieplats hade rest sig till slutspelet. Men ärligt talat – att låta Färjestad missa ett slutspel för första gången på 20 år var nog en bättre känsla än att Brynäs tog sig till slutspel. Det kändes ju bara så gott.
Ny kapten under manteln
Det var årsmöte, lika stelt som det brukar, röda siffror redovisades på duken. Lite allmänt nedstämt förutom vackra lovord från fd kaptenen Niclas Andersén. Det var vackra ord om ingav hopp och känslan av längtan tills SHL drogs igång igen.
Tyvärr blev stämningen något helt annat bara några timmar efteråt när Andersén hade signat för spel i Atlanten och lämnade Brynäs omgående. Idag vet vi att Andersén själv inte visste om kontraktet när han talade till fans och sponsorerna timmarna tidigare.
Anton Rödin tog över manteln som kapten och det förvånade mig samtidigt som det någonstans inte gjorde det...
Finns alltid mycket tyckande om kaptensrollerna och varje ledare har olika idéer för vad kaptenens roll skall vara. Men för att göra det mer intressant vill jag ifrågasätta Rödin som lagkapten. Visst, det kan inte vara enkelt att mantla Anderséns mantel som kapten, och Rödin är en av Brynäs bästa spelare, men den form av ledarskap han har visat är för mig inte riktigt värdig kaptensrollen. Rödin är en medgångsspelare som ofta blir grinig när det går dåligt, inge fel med det som hockeyspelare. Men problemet ligger i när kaptenen tappar fokus då laget tappar fokus. I stormens värsta vindar skall i min bok en kapten ta förarsätet, pusha på sina kamrater och visa att i det här laget viker man fan inte ner sig.
När Berglund till och med tvingas bänka sin kapten är det något som väcker tankar hos en skribent.
Men missförstå mig rätt (roligt begrepp det där…), Anton Rödin är en gedigen spelare och han toppar SHL av en anledning. Men frågan är om det verkligen är den typ av kapten Brynäs behöver? Det handlar om ledarskap. Att visa vägen både på och utanför planen.
Stark klubbdirektör till Brynäs
Hans-Göran Karlsson gjorde under sin tid i Brynäs stora förändringar. Från att det tisslades och tasslades om konkurs lyfta han det sjunkade skeppet till något makalöst. Brynäs ekonomi har vuxit och är trots allt p åen stabil nivå idag. Ett SM-guld och en fantastisk juniorsatsning har format sig under hans tid i Brynäs. Jag ska ärligt säga att jag blev orolig när han skulle sluta, för vem skulle kunna mantla en sådan roll?
Sedan kom Johan Stark, tidigare erfarenheter från bland annat Ockelbo när de låg Sveriges baskettopp. Det sade dock inte mig så mycket då ishockeyn är en större sport i Sverige och Brynäs omsätter något mer än basketlaget i Ockelbo gjorde. Jag var kluven till Stark, även om han kändes som en bra ledare.
Min tvivel hade fel. Även om jag själv inte träffat Johan Stark personligen har jag pratat med honom över telefon en gång och resten har jag följt lika väl som ni andra. Brynäs kan vila tryggt mot en man som hanterar jobbet väl. Det känns som om Brynäs ledning funnit en som tror på det Brynäs gör och som också tar ansvar över det. Inte minst på det sätt han agerat gentemot media både när det varit lyckliga tider men också när det blåsigt hårda mediala vindar mot föreningen. Rätt man rätt plats såhär långt.
En bra start
En bra start har inte med det sportsliga att göra, eller jo det har det. Sanningen är väl kanske att de båda delarna behöver varandra för att växa men samtidigt existerar i två olika världar på sitt sätt. Jag står fortfarande fast vid att En bra start är Brynäs kanske klokaste satsning sedan man valde att värva in Lennart ”Tigern” Johansson på 60-talet.
Jag vill ge cred till Johan Cahling och alla andra som jobbar helhjärtat med projektet.
Brynäs visar vägen att idrottsrörelsen kan vara med och påverka i samhället och därmed ta större plats i samhällsdebatterna. Genom En bra start (och Unicef) räddar Brynäs liv på internationell nivå, och gör stunden lite bättre för barn i Sverige, Gävle.
Arbetarbladets granskning
Jag kunde inte välja att inte ha med den här rubriken. Vill dock poängtera att det finns bara vänskap mellan oss på Brynäsredaktionen SvenskaFans och journalisterna på Arbetarbladet. Men en stor tidning har ett stort ansvar och i höstas åkte Arbetarbladet på Brynäs och En bra start på ett sätt som jag såg som icke acceptabelt. Att granska är svårt, och att granska något så stort som En bra start, eller som ingår i området socialt arbete är svårare. Det kan man inte göra på enbart några få artiklar och sedan tro att man visar hela bilden. Arbetarbladet valde att ta ut några mysiga delar som skapade känslor.
Där gjorde dock Brynäs IF allting rätt som lade korten på bordet. Jag tror inte att det var Arbetarbladets mening att skada En bra start. Men utläggningen av granskningen blev fel från början och då blev det olyckligt.
Säsongen 2015/16
Brynäs var tippade att hamna i nedre skiktet av tabellen. Jag vill minnas att jag själv sade åttonde eller sjunde placering. Behöver nog inte ens påpeka hur oerhört fel vi hade. Jag skriver ”vi” för jag var långt ifrån ensam.
Brynäs rivstartade säsongen och tillhörde snabbt toppen för att stanna där. Det var laget från Gävle som kunde besegra obesegrade Frölunda, till och med i Scandinavium.
Det var en våg Brynäs kunde rida på länge och det tackar man sin lyckliga stjärna för idag. De senaste omgångarna har inte Brynäs övertygat särskilt mycket.
Det finns de som har ifrågasatt ledarskapet i truppen och jag är beredd att hålla med att det finns frågetecken,
Gävlepublik har verkligen bjudit upp till hockeyfest under mellandagarna men spelarna har inte bjudit på detsamma. Det har inte varit samma typ av passningsspel, inte samma noggrannhet i de små detaljerna som man hade inledningen av säsongen. Även om jag tyckte positionsspelet satt bra igår då Brynäs allt som oftast kom samlade mellan zonerna. Men individuella misstag skapar problem i kollektivet.
Vi fick fira julafton som topp-3 i SHL, vi får fira nyårsafton som femma. Det finns att jobba på och mer i detalj får jag ta vid ett annat tillfälle.
Jag kan inte låta bli att inte nämna några spelare med risk att jag glömmer några alltför viktiga spelare. Men jag offrar mig:
- Sondre Olden, Brynäs... varför använder ni inte honom mer? Olden skapar något och hans inställning på isen är ett föredöme. Nu vet vi inte om det är skador i bakgrunden eller som tankarna i Brynäslägret är annorlunda kring hans potential. För guds skull, utnyttja honom väl!
- Jag har redan lyft Jörgen Sundqvist som ledare i det tysta men tycker han gör en avsevärt mycket bättre säsong än de två senaste. Sunken ser ut att trivas mer på isen nu och står upp för sina spelare, offrar sig framför målvakten Bernhard Starkbaum likt ingen annan. Han tar stryk för laget. Sådant gillas!
- För några år sedan skrev jag att Felix Sandström var bland de största målvaktstalangerna vi har i modern svensk hockeyhistoria. Det glädjer mig att assisterande förbundskaptenen tycker detsamma. Tror Sandström mår väldigt bra av att få slå följa med Starkbaum. Jag hoppas bara inte att han lämnar Brynäs för tidigt..
- Andra spelare som bör lyftas är Greg Scott, som i mina ögon är Brynäs bästa spelare. Han gör mycket poäng och tar sig också an skitgörat, grovjobbet som leder till poäng. Sådana spelare vinner respekt som de förtjänar.
- Jonathan Pudas och Johan Alcén ansågs vara två tveksamma kort till en början. Men här är två ödmjuka spelare som inte tar något för givet. Det ska vara kamp om platserna i laget och ingenting lämnas åt slumpen. Utvecklingen hos dessa är en fröjd att se.
- Lucas Carlsson, han som är i skuggan bakom allting annat. Så ung, så mogen och ger fan i att visa respekt gentemot motståndaren. Håll ett extra öga på honom nästa gång är på isen.
Brynäsredaktionen SvenskaFans
Brynäsredaktionen här på SvenskaFans har kunnat erbjuda er det mesta det här året. Nytt för den här säsongen är den stora mängd spelarintervjuer som både varit roligt både för oss,er läsare men vad jag förstår också för spelarna.
Jag är också mycket stolt över Brynäsbloggen, alla krönikor som skrivits samt inför- och matchreferaten som vi lyckats med under de flesta omgångarna.
Det är hårt arbete som ligger bakom och allt arbete som görs från oss på BIF-redaktionen kommer från hjärtat för Brynäs IF.Därför vill jag tacka alla skribenter för en gedigen insats och du som läsare för att du valt att följa vårt arbete. Det betyder mycket för oss.
Historien om Brynäs fortsätter 2016. Kanske blir det året då Brynäs bygger vidare på något stort. Jag tror att Stefan Bengtzén kommer att bygga vidare på det här laget. En del spelare kommer att bytas ut. Det kanske inte blir SM-guld 2016, men den här säsongen blir grundne till något som kan vara mycket intressant. Bengtzén har själv sagt att den fjortonde flaggan ska upp i taket. Jag tvivlar faktiskt inte på det, men kanske inte 2016.
Gott nytt år, ta hand om dig!
