RYBERG: Förbundets agerande väcker fler frågor än svar
Efter gårdagens match kan inte någon ha undgått kontroversen med Tingsryds spelaren Pontus Nätterberg. Inte minst i Brynäskrestar på X (fd twitter) där frågan om Brynäs borde protestera har stött och blötts.
Det jag finner anmärkningsvärt i efterdyningarna av matchen är Svenska Ishockeyförbundet agerande. En så pass unik händelse borde väcka tävlingschefen Mårtenssons intresse att få frågan utredd och prövad, om inte för att ha vägledning inför framtiden.
Gefle Dagblad har rapporterat att domarna har skrivit en avvikelse i matchrapporten, dock har inte domarna yrkat på något straff i samband med rapporten. Hur kan det vara upp till matchens domare att yrka på ett straff i en så pass unik situation?
Jag är övertygad om att det Tingsrydslägret inte haft något uppsåt att vilseleda och vinna någon form av fördel. När tränarna valde att plocka bort Nätterberg efter att misstaget upptäckts talar starkt för att så skulle vara fallet.
Hur ser maktdelningen inom förbundet ut? Utan att bli för långrandig kommer det ner till en fråga om hur demokratin ser ut inom svensk ishockey. Den gode filosofen Montesquieu lanserade en idé om maktfördelning som praktiseras än idag i demokratiska rättsstater. Kan hans idé appliceras på hockeyn? Genom att läsa förbundets olika bestämmelser och regelböcker kan jag dra slutsatsen att förbundsstyrelsen går att likna vid lagstiftaren. De olika nämnderna (disciplin och tävlingsnämnder) får anses vara den dömande makten. Vilka är den verkställande makten? Vad har de för uppgifter om de inte att agera vid sådana här situationer?
Situationen blir än mer absurd när man tänker på hur situationsrummet alltid står redo att anmäla spelare till disciplinnämnden.
Brynäs sportchef Johan Alcén lämnade väldigt tydliga besked, Brynäs kommer inte nyttja sin möjlighet att protestera. Han argument i Gefle Dagblads artikel för att det är förbundets jobb att anmäla händelsen, är ett resonemang jag kan förstå och köpa in på. Jag är till och med beredd att hävda att det är den verkställande delens skyldighet att gå vidare med ärendet.
När förbundets tävlingschef går ut med att de inte har för avsikt att agera såvida inte Brynäs lämnar in en protest, trots avvikelsen i domarnas matchrapport. Vilka signaler skickar det? Vad är nästa grej som förbundet inte vågar ta i? Vilka andra principer får vika på foten?
Förbundets agerande önskar som sagt mer att önska.
