Brynäsbloggen: Så efterlängtat
Det händer inte ofta den här säsongen. Det är så ovanligt att man rent av kan räkna dem på en hand. Det är så ovanligt att jag nog vågar påstå att en lortgris byter underkläder oftare. Brynäs vann… på BORTAPLAN!!!
”Honken” stod i mål och agerade sprängsäker mur. Och det enda man kunde se, efter matchen, var ett litet märke i hans högra stolpe där Kristian Näkyvä trodde sig hittat en svag punkt.
Johan har en förmåga att kunna arbeta lugnt och metodiskt när det i övrigt kan se kaotiskt ut. För jag kan väl tycka att spelmässigt, så lämnade våra killar en del att önska. Den defensiva maskinen fungerar, av logiska anledningar, inte riktigt som man skulle vilja önska. Det är oroligt och man kan ta i lagets osäkerhet. Då är det extra skönt när ”Honken” kliver fram och agerar så majestätiskt. Jag tror även att det här var skönt för tränarstaben men framför allt Starkbaum. Han har fått kämpa på i match efter match och man ser på honom att han går på reserven. Han behöver vila och fylla på bränsletanken. Med Honken som backup så behöver vi inte oroa oss för att bli svagare när ”Starky” behöver vila.
Luleå förlorade och blev nollade i sin egen lya. Det är nog med styrkebesked för att stärka även de bästa lagen i ligan.
Men… jag var inte så väldigt imponerad av Luleå igår. Visst, de sköt 28 skott och en del av dem var svettiga. Men majoriteten av skotten kom från lägen som inte var… ultimata. Ja, jo vi använder det ordet. Räknar vi bort Harju (som var riktigt på bettet) och Näkyväs skott i stolpen så var det inte så hejdundrande mycket att hänga i granen. Dean Kukan försökte men fastnade hela tiden då han, i mina ögon, ville göra för mycket själv. ”Brynäs gjorde dem dåliga” säger någon. Ja… njaa alltså, inte direkt. Luleå klantade bort sig själv, enligt mig. I den andra perioden spelade Brynäs riktigt, riktigt bra hockey. Luleå fick inte till sitt spel som de ville och Brynäs fick välförtjänt ledningen i matchen. I tredje perioden började Luleå köra sitt fruktade maskineri och Brynäs såg chockad ut. Tigern hamnade på rygg och försökte hålla björnen borta från den blottade magen. Och hade Luleå bara klarat av att, fullt ut, spela sitt spel så hade det blivit betydligt mer svettigt för ”Honken” i målet. Men det var som om panik eller något oförklarligt drabbade norrbottningarna. Deras skott kom spridda från alla håll där Brynäs, tämligen lätt, kunde blockera eller ge fullt synfält för Holmqvist att agera. Vi visar dessutom prov på en förödande effektivitet i våra kontringar. 2 mål på fyra skott är ju så underbart att man knappt kan fatta det.
Jag måste erkänna att jag knappt vågade veta av den här matchen. Den bleka insats som laget gjorde senast mot Linköping med ”krismöte” efteråt gjorde att jag inte hade höga förväntningar. Bortaplan med allt vad det innebär och så förlusten mot LHC i minnet. Vi kan säga som så att, oddsen var så höga att inte ens en spelgalning hade vågat spela på Brynäsvinst.
Jag älskar att ha fel vid de här tillfällena.
Andersén berömmer de nya tränarna och jag kan bara instämma. Jag tror inte att Bengtsén kunde ha hittat bättre tränare till laget. Med tanke på det läge vi är i och vad spelarna behövde så är Berglund och Nilsson änglar, sända för att hindra oss att falla ner i avgrunden. Inget ont om Tommy Jonsson. Jag har största respekt för det han har gjort men, en tränare ska inte vara för länge i samma klubb. Och han passerade sitt bäst före datum som Brynäs coach efter förra säsongen.
Nu hoppas jag att spelarna tar till sig allt det här Gävlar anamma som klubb och supportrar försöker sprida och försöker på nytt med hemmamatch. Färjestad står för motståndet och jag hoppas att krismötet i onsdags ger effekt ikväll. Jag vill se ett Brynäs som spottar fradga. Jag vill se ett fysiskt Brynäs som får Tollefsen att vilja ta ledigt. Jag vill se en vilja som smälter stål med bara blicken. Allt det från matchminut ett till minut 60.
