Katastrofalt av polisen!
Polisens agerande i samband med matchen Linköping – Djurgården igår fredagen den 2:a mars var, enligt min mening, under all kritik! Här återberättas vad som hände i Linköping. Artikeln är grundad på vad undertecknad själv sett, och vad jag fått höra samt även kommentarer från enstaka poliskonstaplar själva.
Vi ska säga detta på en gång så att ingen får för sig att tro någonting annat. På 08 Hockey tar vi avstånd från det våld som kunde skådas i samband med matchen LHC – DIF.
Detta är alltså vad som hände i Linköping och även grannstaden Norrköping.
Under själva matchen inser vi att alla tillresta Djurgårdare ska stå på en läktare till höger om Linköpingsklacken med staket emellan. Tyvärr blev detta ett misslyckande, då barnfamiljer stod mellan de båda klackarna. Detta är väldigt underligt eftersom polisen redan innan matchen hade bett om hjälp från andra polisdistrikt för att kunna hålla säkerheten garanterad. Detta hade man aldrig gjort om risken inte varit stor att någonting skulle hända både inne på arenan men också utanför.
Trots det så skulle det krävas att ett gäng människor hoppade över staketet, innan polisen började agera på läktaren, detta då till trots att man fått in förstärkningar från andra distrikt. Därför undrar jag följande: Hur tänkte egentligen Linköpings säkerhetsansvarige när beslutet togs att sätta barnfamiljer emellan de båda klackarna utan någon som kunde hålla tillbaka ilskna ”supportrar”?
Innan matchen var allting lugnt. Djurgårdssupportrarna bussades från krogen till arenan och allting var helt OK. Sen hände då tråkigheterna på matchen. Efter matchen tvingades Djurgårdarna att GÅ från arenan till tåget. Varför kunde supportrarna inte bussas till tåget? Utan tillsyn av poliser blev det stökigt inne på stan mot tågstationen. Jag själv satt kvar på läktaren men när jag kom ut såg jag hur nästintill samtliga polisbilar med kravallutrustade poliser åkte iväg in mot stan.
När de är på väg in mot stan händer följande:
Med blåljus och sirener åker de mot stationen. Vittnen, som jag litar på fullt ut, säger då att två personer blev påkörda av polisbilar. Om det blev några personskador vet jag inte, men som vittnet säger: ”En av personerna flög en bit bort och rullade runt innan han reste sig upp och försökte springa efter bilen”.
En poliskonstapel jag pratade med senare på kvällen och frågade om detta säger så här till mig:
- När vi åker med blåljus har vi ett stort ansvar i trafiken, större än vanligt, för att inga olyckor ska inträffa. Däremot, om personer står i vägen för polisen, så tycker jag faktiskt de får skylla sig själva.
Större ansvar än vanligt alltså? Enligt vittnet som jag pratat med så var inte fallet att personerna stod i vägen. Detta är alltså helt ansvarslöst agerat av polisen under utryckning.
Senare på stationen så står Daniel Hermansson, tidigare skribent för 08 Hockey, och väntar på sitt tåg. Daniel och hans kompis har inte bokat plats på Järnkaminernas chartrade tåg, utan ett helt annat tåg, nämligen ett tåg som skulle åka 21.58, men de blev tvingade in i det tåg Järnkaminerna arrangerade. Daniel ger följande story att berätta:
- Vi stod på perrongen och på ett kommando började ALLA snutar springa och började veva. Vi gjorde absolut ingenting. En polare var nyopererad och gick på kryckor, dem tappade han på spåret och ville hämta dem, men då hotade snuten med att pepparspraya honom.
Daniels historia skriver även tidningen Expressen om idag.
Det slutade alltså med att Daniel och hans kompis hamnade på fel tåg och kryckorna låg kvar på spåret i Linköping.
Andra vittnen bekräftar det Daniel säger. Polisen helt enkelt tryckte in supportrarna i tåget. Tåget beordrades att lämna stationen, och det 20 minuter tidigare än vad det egentligen skulle gå.
Detta medförde då att en hel del personer missade sitt tåg hem till Stockholm. Strandsatta personer som inte hade en aning om hur de skulle ta sig hem.
Jag fick alla dessa rapporter via telefon när jag satt i bilen på väg hem, men när jag inser att en person i min bekantskapskrets blev kvar i Linköping så vände jag bilen och åkte i ilfart tillbaka till arenan. Där möter jag upp denna person som känns lite medtagen över situationen.
Vid arenan var det lugnt och inga problem alls så när två poliskonstaplar kommer gående på väg till sin bil så ställer då denna person en fråga.
- Vem ska betala min resa hem? Insatschefen skickade iväg tåget 20 minuter för tidigt och jag vill veta vem som ska betala min resa.
Konstaplarna kunde inte besvara frågan. När då denna person ville lämna en polisanmälan så vägrade de ta emot den utan gick istället vidare till sin bil. Jag frågade om det inte var en polismans skyldighet att ta emot en polisanmälan?
- Jo, men i vissa fall måste vi prioritera vad som ska göras, så därför säger vi nej denna gång.
Den förklaringen kanske går att köpa, men inte när tåget redan gått och det borde vara lugnt på stan och dessa poliser fortfarande var kvar vid arenan. Om det trots detta inte var lugnt i Linköping så berodde det säkerligen på att tåget lämnat 20 minuter för tidigt och att då väldigt många som sagt var strandsatta. Detta är då en situation som polisen själva försatt sig i!
På tåget fanns det inga vakter, ingen polis eller någon som kan hålla lugnet. Detta kombinerat med en bistrovagn och argsinta personer gör att situationen naturligtvis är ohållbar. Polisen hade alltså tvingat in supportrarna i tåget och sen lämnat det helt obevakat. Trodde de möjligtvis att det skulle vara lugnt sen? Att ansvaret inte längre låg hos dom?
Om de trodde det så kom ansvaret genast tillbaka. Någonting hände på tåget, det pratades om slagsmål och misshandel i bistrovagnen, vilket medföljde att alla poliser tog motorvägen till Norrköping. Jag hade kommit till en bensinmack och stannat längs med E4:an mellan Linköping och Norrköping när jag och mina polare såg dessa polisbilar med blåljus på åka mot Norrköping. Rapporterna från tåget sade då att någonting hänt, att tåget åkte väldigt sakta. Detta för att polisen skulle hinna fram till Norrköping.
Vi såg nu chansen att låta den person som missade tåget i Linköping, att han skulle kunna kliva på tåget i Norrköping istället. Det lyckades vi visserligen med men det som senare kom att hända på stationen i Norrköping är en skandal utan dess like.
Vi kunde räkna uppemot 20 polisbilar, varav de flesta så kallade piketbussar, med kravallutrustade poliser. På stationen radar de upp sig så att det bara var två spår och en perrong emellan polisen och supportertåget. En provokation utan dess like! Från att bara ha lämnat ansvaret helt i Linköping skulle de nu försöka bemöta ilskna supportrar för att bråk och slagsmål, med skadegörelse, utbröt i tåget. Naturligtvis försvarar jag inte att folk börjar slåss på tåget, men att polisen står beredda på perrongen var väldigt provocerande för många supportrar på tåget. Dock så hände ingenting särskilt mer än att ambulansen fick ta med sig en person från tåget med sårskador på huvudet och tåget lämnade sedan stationen.
Men innan det lämnade stationen så tvingade polisen mig och många med mig att backa bakåt. Jag upplevde polisens order, som jag visste att jag var tvungen att lyda, väldigt hotfull. Naturligtvis backade vi bort till våran bil och inväntade besked om vad som skulle hända, med tanke på att jag ändå hade många vänner på tåget så ville jag vara säker på att allting var OK.
Så medan jag väntade så började jag prata med två poliskonstaplar som inte deltog i den kravallutrustade skaran. En av dessa poliser sa någonting som fick mig att häpna.
- Personligen tycker jag att det där tåget inte borde lämna stationen. Jag tycker att ALLA som befinner sig på tåget ska plockas ut, fotograferas och ställas inför rätta.
Det där var en av de värsta kommentarer jag hört från en poliskonstapel. Av flera hundra var det några få som bråkade och ställde till problem på tåget, och denna konstapel ville ställa alla inför rätta. Helt otroligt hur polismakten tänker ibland! Detta spädde bara på det faktum att polisen själva är väldigt duktiga på att provocera människor.
Tåget lämnade och så gjorde även jag och mina kamrater. Inget mer rapporterades ska ha hänt!
Sammanfattningsvis kan sägas att polisens agerande skapade mycket bekymmer, både för privatpersoner men även de själva. Deras sätt att provocera ledde bara fram till ytterligare bekymmer.
Så vad skulle polisen då egentligen ha gjort för att detta inte skulle hända?
Efter matchen tycker jag att bussar borde ha kört supportrarna till tåget, naturligtvis med uppvisande av tågbiljett. Från arenan, in i en buss, till stationen och sen raka vägen in på tåget hade varit det absolut bästa alternativet. Då hade inte supportrarna behövt gå till tåget och en liten fallang hade då inte kunnat ställa till de problem som uppstod på stan innan tåget lämnade.
På tåget skulle sen naturligtvis någon form av säkerhet infunnit sig. Polisens jobb är att skydda oskyldiga, vilket de misslyckades med att göra när stämningen var som den var och tåget lämnade stationen utan någon som helst tillsyn.
För att nämna någonting positivt om hela resan så vill jag omnämna Järnkaminerna! De kan inte ställas som ansvariga för det inträffande, utan de ska däremot hyllas för att ha genomfört en mycket bra och roliga resa, för de flesta. Tråkigt att vissa lyckades förstöra, väldigt tråkigt att Linköping inte hade förberett säkerheten på ett bättre sätt och uruselt agerande av polismakten!
Hatten av för alla supportrar som skötte sig! Ni är guld värda för DIF Hockey och jag hoppas vi tillsammans kan genomföra fler roliga resor och bära fram föreningen i våra hjärtan till nya framgångar!
Jag vill bara som sista ord klargöra återigen att jag tar avstånd från allt våld i samband med matcherna. Inte heller vill jag påstå att polismyndigheten gör allting fel, utan det är min starka övertygelse att polisen gör mycket bra saker i samband med ishockey och fotbollsmatcher. Denna gång tycker jag dock att de misslyckades med sitt jobb!
