Krönika: Jag avskyr sommaren
Många går omkring och lever i nuet och glassar sig i solen och hoppas på att få en brun färg. Mycket att titta på är det och visst är jag också glad över att slippa frysa när solen ligger på, men ändå är det ett faktum för mig, jag avskyr sommaren!
Medan andra människor fasar för hösten så ser jag fram emot den. Höstdepression är ingenting för mig utan tvärtom, det är då livet börjar komma igång igen med massor av saker att göra. Visst är sommaren skön men när det inte är fotboll och man sitter hemma med ingenting att göra så är det bara dötråkigt.
När hösten kommer så är det precis det motsatta, då ishockeyn börjar komma igång, när värmen börjar avta och hockeyzon på SvenskaFans återigen blir hetare.
Jag längtar efter alla medias ”skandaler” som alltid uppstår när två spelare står och gruffar med varandra. Och även diskussionerna i 08 Hockeys forum, som varit dött i samband med att ishockeyn inte längre är på allas läppar.
När jag tänker på det så tycker jag faktiskt synd om alla bönder ute i landet. Att bara ha ishockeyn och ingen fotboll att gå på. Det kanske till och med är mer synd om dessa än om göteborgarna som under sommaren står och avskyr varandra på fotbollsarenorna men senare omfamnar varandra när Frölunda spelar.
Enligt mig är det helt obegripligt, så därför tycker jag synd om göteborgarna också, men som sagt, det är svårt att avgöra vilka det är mest synd om.
När jag går på fotboll är jag lycklig, lika lycklig som jag är när jag går på hockeymatcher. Skillnaden är att jag gillar sporten ishockey mer då jag personligen tycker det är en attraktivare sport att titta på, mer spänning och kamp än vad fotbollen bjuder på. Men det spelar ingen roll, på Stadion är det DIF som spelar fotboll och det är det som är viktigast.
Vi går snart in i juli månad. Det är, tro det eller ej, bara en månad kvar då tills lagen går igång med isträningar och träningsmatcher. En månad, det är inte mycket. Och även då kommer sommarsolen skina över oss, det är lite senare det blir kallare och mörkare vilket jag inte har något emot.
Jag vägrar klaga på kylan när jag är på ishockeymatch med DIF. Det finns ingen kyla då, jag är fullpumpad av adrenalin som håller mig varm. Ute i landet är det dock målade ansikten, matchtröjor i dubbletter, halsdukar och mössor som håller de supportrarna varma. Men jag ska inte klaga, alla har vi våra sätt att leva våra liv.
Jag lever mitt genom att föra en, enligt mig, bra supporterkultur på läktaren. Fasiken vad jag saknar det.
Kan inte sommaren vara slut snart?
