Krönika: Har bönderna lärt sig något?
Halva säsongen är spelad. Det betyder även att halva säsongen av läktarkampen är genomförd. Då ställer jag mig frågan, har bönderna lärt sig något ännu om supporterkultur?
För mig är det två kamper som ska avgöras under en säsong. Den ena är självklart kampen på isen, och helt ärligt, vem hade trott att DIF skulle ligga på en sjätteplats efter halva säsongen?
Den andra kampen jag pratar om är den på läktaren. Nu kommer det självklart att sägas att jag är färgad i mina åsikter, men jag hävdar bestämt att Järnkaminerna är just nu lika ohotade ledare på läktaren som HV71 är ohotade serieledare i serien.
Det har varit en supporterförening som under första halvan av säsongen vågat sig på att utmana Järnkaminerna på Hovet. Timrås fans kom ner och gjorde ett försök. Jag ska villigt erkänna, de rödvita hördes riktigt bra, före och efter matchen. Under matchen hade de inte en chans, då stod de på sin kant och färgade sin del läktare med röda matchtröjor.
Timrå vann den matchen men det var verkligen inte tack vare sina tillresta supportrar. Det sjukaste i hela den rödvita satsningen från Norrland var när Timråsupportrarna skrek på sina spelare att de skulle komma in på isen igen.
”En gång till – klapp klapp klapp” hördes det väldigt länge. Till slut hördes ett stort jubel och spelarna åkte in på isen en gång till. Vad tror ni Timråsupportrarna skrek då?
”En gång till – klapp klapp klapp.” Detta är likasinnat med bondementalitet.
Där är en betydlig skillnad från oss Djurgårdare. Jag kan förstå att man som bortasupportrar vill se sitt lag igen på isen, men vi har åtminstone en sång att sjunga när de väl har kommit in, men så fantasirika var inte denna rödvita klack.
På läktaren har vi skådat ett gäng galna och mentala Djurgårdare. Vissa gånger har vi varit fler och andra gånger har vi varit färre, men vi har alltid varit större än vad vi varit de senaste åren. Ingen kan säga att Järnkaminerna inte är på plats, inte ens de kassa journalisterna inom mediabranschen. Det finns till och med de bra journalister som berömmer oss vilket är hur kul som helst.
Järnkaminerna har nu även gjort sin bortapremiär, igår mot Färjestad i Karlstad. Där krossade vi Färjestads klack sångmässigt. Det kanske inte var så svårt då deras klack inte kunde bestämma sig för vem som skulle stå på räcket och leda klacken. Roligast var när en gubbe på 60 år stod och dirigerade som om det var en stråkorkester han stod framför. Hade hela Sverige sett det så hade hela landet skrattat. Jag menar, jag skäms idag när vissa personer, som jag väljer att inte namnge, på fyllan ska leka klackledare bland våra supportrar, men jag skulle ha mått jävligt illa om en sådan person jag såg igår i Löfbergs Lila Arena dirigera Karlstadsklacken, skulle ha försökt få Djurgårdsklacken att sjunga.
Klack och klack förresten. Kan vi kalla den så? Grymt svårt att hitta en medelålder när den yngsta säkerligen var runt sju-åtta år och den äldsta då nyss nämnda ”klackledaren”. Dessutom har jag inte sett så många färger i en klack förut. Flera människor som stod med den grönvita matchtröjan, vissa med den svarta. Men det som förvånade mig mest var att en del stod med den gamla lila matchtröjan och även den gamla bortatröjan som enbart är gul till färgen. Supporterkultur?
Så svaret på min fråga är att våra motståndare till supportrar inte lärt sig någonting under den första halvan av säsongen. Det syntes verkligen i Göteborg. Ni vet den staden där alla stöttar sitt lag, inte på något vis är medgångssupportrar och som dessutom älskar fisk över allt annat.
Att gå hem för att ens lag ligger under med 5-0 är inte att vara supporter, det är att vara medgångssupporter. Djurgården låg under med 8-2 mot HV71 och gjorde ändå den matchen till en fest. Det finns inte i Göteborg, Timrå, Karlstad eller Jönköping.
När jag ändå skrivit så pass mycket negativt om supporterkulturen i Sverige så måste jag ändå ge er ett tips. Dra ihop era supportrar och åk till Stockholm när ni spelar mot Djurgården. Ni kommer inte ha en chans men ni får i alla fall lära er något om supporterkultur, vilket borde vara värt resan.
Lycka till!
