Inför tredje kvartsfinalen: DIF - LHC
Ännu en förlust och den här gången var vi inte ens i närheten av att vinna. Jag har många frågetecken inför lördagens match på hovet. Det är med kniven på strupen som vi nu ska kriga för 3 poäng. Ja använder ordet kriga, och anledningen till det återkommer jag strax till.
När man analyserar Djurgårdens trupp inför ett slutspel tycker i alla fall jag att det på förhand ser väldigt intressant ut. Vi har rutinerade spelare som både varit med förr i slutspel och även vunnit guld (Otto, Falken, ”Linkan”, Johansson m.fl.) Vi har spelare som på pappret ska vara i sin bästa ålder (Anger, ”Fimpen”, Ossi, Ölvestad). Vi har ungdomlig entusiasm (Hörnqvist, Ryno, Engqvist, Axelsson). Vi har en målvakt som slagit sig in i Tre Kronor i höst (Larsson). Dessa förutsättningar gjorde att jag på allvar vågade tro på avancemang till Semifinal. (Det är fortfarande fullt möjligt, har inte gett upp på något sätt). Men då handlar det om en detalj som måste rättas till. En oerhört viktig detalj i hockey i allmänhet och i ett slutspel i synnerhet: VILJA!
I detta slutspel har vi hittills spelat 6 perioder och visat vilja i 1! Givetvis alldeles för dåligt! Varför kämpa en hel grundserie för att ta sig till slutspel om man sedan nöjer sig med det när festen väl drar igång?
Nu måste samtliga spelare höja sig på lördag. De måste sluta att vara rädda för att göra misstag. De måste våga vinna. De måste stå upp för sig själva, sina lagkamrater och framförallt för varumärket Djurgårdens IF!
När spelet inte fungerar MÅSTE man hitta på andra lösningar. I matchen senast i Linköping hade jag förväntat mig att de i alla fall skulle ha visat lite glöd och inställning. Fullfölj närkamperna som är på gränsen, skjut aningen för sent efter avblåsning m.m. Vi måste visa att vi är precis lika tuffa som de andra lagen. Vi måste visa att vi vill avancera. Man kan inte lägga sig ner och dö. Vi är Djurgårdens IF. Det ska vara jobbigt att möta oss. Vi har en del riktigt duktiga spelare i den här truppen. Nu måste vi visa det.
Som ni förmodligen märker är jag riktigt irriterad. Att bli utslaget av LHC är inte på något sätt en skam. LHC är ett bra lag. Men för mig handlar det om HUR man blir utslaget. Vi måste i alla fall se till att LHC måste spela om det.
Jag förväntar mig ett helt nytt Djurgården på lördag. Ett Djurgården som är hungriga, som smäller på, som tar kampen framför kassen, som visar upp det där fina spelet som man njöt av när man satt på läktaren i grundserien. Vi kan så mycket bättre än så här.
I LHC var dte flera formationer som klev fram till skillnad mot den första matchen. Kocke Eriksson var riktigt bra. Fredrik Emwall likaså. Även Niklas Persson förtjänar beröm.
De enda som i mitt tycke får godkänt senast är Daniel Larsson, Fimpen Eklund, David Printz och möjligen Nichlas Falk. Även Hörnqvist slet och visade fin inställning även om han inte fick mycket uträttat.
Nu måste Ossi kliva fram och visa hur bra han är. Nu måste Danielsson och Engqvist försöka hitta tillbaka till landslagsformen. Nu måste ”Linkans” handleder börja fungera igen. Ottosson gjorde en mycket fin genomåkning senast. Mera sånt Otto!
Axelsson, som stundtals är briljant måste känna (själv)förtroende att göra de där aviga dragningarna igen.
Uppspelen var obefintliga senast. Jag efterlyser kortare första pass till forwards med hög fart redan vid första puck-kontakten. Spela smart men enkelt. Hög intensitet. Mycket skridskoåkning, och försöka behålla kylan där ute. Nu har vi inget att förlora. Nu ska vi kunna ha kul där ute på isen.
Inga rapporterade skador i något av lagen.
Håll koll på:
Samtliga spelare i Djurgården – Har svårt att se dem prestera som senast. Det finns en stolthet i föreningen, en vinnar-kultur som sitter i väggarna. Det blir ett nytt DIF på lördag!
Järnkaminerna – Vilket drag senast!! Ingen kan klaga på publiken även om det är direkt skamligt att vi inte kan fylla hovet i ett slutspel. Men Järnkaminerna sjunger oavbrutet. Jag blev rörd senast!
DJURGÅRDEN STÅR NÄR DE ANDRA FALLER!
