Inför fjärde kvartsfinalen: LHC - DIF
I tredje matchen visade Djurgården äntligen den inställning man ska visa i ett slutspel. Resultatet lät inte vänta på sig. En härlig vinst på hovet som fullständigt kokade! Nu beger vi oss till Linköping där vi ska upprepa bedriften från senast. Tränare Särkijärvi gillar utmaningen och det är bara att hålla med. Vi är i ett härligt vinna eller försvinna-läge.
Ja äntligen var det lite mer irriterat på isen och lite mer känslor i allmänhet. Förutom det var det även ett betydligt klokare spel från Djurgårdens sida där man checkade med smarthet och tanke samtidigt som man höll ihop defensiven på ett mycket bra sätt. Trots missad straff av straffspecialist Eklund i den andra periodens sista sekunder, så kunde vi hålla undan i den sista.
I Djurgården så var det fler spelare som klev fram. Främst tänker jag nog på ”Fimpen” Eklund. Sett över samtliga matcher i den här kvartsfinal serien tycker jag nog att ”Fimpen” varit bäst i Djurgården. Hans spel i boxplay är fullständigt lysande, och 2 gånger lyckades han mer eller mindre på egen hand låsa fast pucken i LHCs hörn.
Givetvis måste man även berömma Captain Fantastic! Förutom 2 mål så var det den gamla Ölvestad vi såg igen. Mycket skridskor, lite grinig och en inställning som är unik.
Jag tycker även att Danielsson spelade upp sig från tidigare matcher.
På backsidan gjorde åter igen Printz en stabil insats och Printz har hittills varit bäste back i det här slutspelet. Ossi var betydligt mer framstående nu än tidigare matcher, även om det fortfarande är något som känns konstigt. Det kan mycket väl vara en skada som förstör för den kompromisslösa finnen.
Defensiven i helhet får faktiskt väl godkänt. Timmy, Tompa, Edvin och Marusak gjorde inte på något sätt bort sig.
Nu väntar två svåra matcher på Clubens egen territorium. Vi har slagit de där förr så givetvis kan vi göra det igen. Smart spel i kombination med rätt inställning är nyckeln.
Inga rapporterade skador i Djurgården även om det finns en del små skavanker. Men det SKA det göra i ett slutspel.
I LHC fick Musse Pigg Håkansson kliva av med feber i den första perioden. Återstår att se om han sitter hemma och gråter eller om han snör på sig skridskorna inför denna match.
Håll koll på:
”Fimpen” Eklund – Måste vara seriens jobbigaste spelare att möta. Som en terrier! Ger aldrig upp. Sliter över hela isen. Alltid varit en personlig favorit.
Jimmie Ölvestad – Kaptenen tog sitt ansvar när det behövdes som mest. Detta är den Jimmie jag ville se i ett slutspel. Ovärderlig
Kristoffer Ottosson – Känns som att när Otto är bra är Djurgården bra. Hans fina skridskoåkning öppnar upp mycket yta för kedjekamraterna.
DJURGÅRDEN STÅR NÄR DE ANDRA FALLER!
