Krönika: Framtidens storstjärnor
Slutspelståget står på perrongen. Djurgårdens IF tycks försöka hoppa på tåget i bara farten. För matchen mot Skellefteå AIK slutade i delad poängskörd efter 2-2-målet från superlöftet Jacob Josefson. Detta betyder i klarspråk att det fortfarande finns en gnista hopp om slutspel. Det krävs bara två helgjutna insatser och en rejäl skopa tur för att uppfylla drömmen.
Pulsen rusar när jublet plötsligt bryter ut i radiosportens sändning. Fredrik Brembergs sanna magi visar sig ännu en gång när han iskallt serverar Jacob Josefson som ser till att göra kvitteringspucken för Stockholmarna. Glädjen över målet värmer gott i den kyliga aftonen och drömmarna om slutspelet lever fortfarande i ett bultande Djurgårdshjärta.
Förutsättningarna för kvällens match var knappast dom bästa för Djurgårdens IF. När det endast återstår tre omgångar av grundserien stod det nämligen klart att föreningen saknade tre ordinarie centrar – Kristofer Ottosson, Michael Holmqvist och Andreas Engqvist. Ett hopplöst utgångsläge. Men misstankarna om att detta skulle leda till förlust krossades när ynglingarna trädde fram och visade vägen.
Gällande Djurgårdens IF och dess återväxt finns där mycket att glädjas åt. För jag tror att varje NHL-scout skulle häpnas över insatsen som Djurgårdens unga ersättare gjorde ikväll. Att Jacob Josefson, endast 17-år gammal, fick spela hela 20 minuter och agera förstacenter tillsammans med anfallarna Fredrik Bremberg och Niklas Anger känns som ett rejält trendbrott i dagens elithockey. Eller att 16-årige Gabriel Landeskog fick spela en sådan avgörande roll att han assisterade till Djurgårdens viktiga reduceringsmål som även det föll från en ynglings klubba. Carl Gustafsson har hittat nätet på senaste tiden, matchen mot Skellefteå blev inte ett undantag.
Att se dessa ungdomar kliva fram och fylla dessa nyckelroller ger goda tecken för framtiden. Det finns ett topplag att bygga med det här spelarmaterialet. Någonting som inte bara föreningen fick ett kvitto på, utan så även hela Hockey-Sverige. Själv trodde jag aldrig att ett sådant oerfaret lag skulle kunna skaka ett nästan skadefritt Skellefteå. Det hörde till mina vildaste fantasier.
Så jag måste höja ett finger för tränarduon i Djurgårdens bås. Tomas Montén och Mikael Johansson mönstrade sina juniorer så till den grad att dessa skulle kunnat efterliknats med a-lagsspelare. Ingen rädsla och en härlig inställning från tränarduon när det betyder som mest växer stort i mina ögon och säkerligen i juniorernas med.
Visst, kvällens match var inte endast en dans på rosor. Det var till stora delar oorganiserat i Djurgårdslägret och försvarsspelet såg stundtals mycket tamt ut. Kanske inte så konstigt med tanke på omständigheterna. Och ljusglimtarna stod Djurgårdens ungdomsspelare till största del för. Med härlig teknik, fin inställning och en stor respektlöshet kommer man långt som blivande a-lagsspelare. Dessa ingredienser är just vad den yngre generationen i Stockholmsföreningen visade upp.
Nu återstår två omgångar. Södertälje SK och Frölunda står på matchschemat. Två matcher som kommer att avgöra allt. Vinst i båda och förhoppningar om turliga resultat i dom andra matcherna, kan ge Djurgården en slutspelsplats. Förlust i båda matcherna och otur i form av Röglevinster kan betyda kvalserien.
Frågan är om verkligen Djurgårdens skadeläge kommer att hålla i längden. Nu när det gäller som mest. Att juniorerna klev fram och gjorde en stormatch mot Skellefteå råder det inga tvivel om. Men med tre ordinarie centrar skadade kan bördan visa sig allt för tung för Stockholmarna. Detta kan bli en nagelbitare utöver det vanliga. Men jag måste erkänna att jag älskar det.
