Krönika: Känslosam övergång
Försäsongen har fört med sig ett och annat glädjeämne för en inbiten Djurgårdssupporter med hockeyabstinens. Djurgårdens yngre generation visar vägen med härlig inställning och tanken på att en riktig vinnarskalle i form av Mathias Tjärnqvist har återförenats med Hardy Nilsson är smått nervkittlande.
Jacob Josefson är ett av Sveriges största framtidsnamn. Sanna mina ord. Grabben besitter en enorm blick för spelet, vilket jag redan såg förra säsongen han spelade i Djurgårdströjan. Nu har han även bevisat att han kan leverera poäng på löpande band. Med sina sju poäng i Nordic Trophy ligger 18-åringen på en förstaplats i turneringens poängliga och jag, likt många andra, kan inte sluta att förundras över denna Jacob Josefson.
Och visst känns det skönt att veta att juniorerna levererar under försäsongen. Det är ett tydligt kvitto på att talang och ungdomlig vilja räcker långt i elitsammanhang. För det är inte enbart Jacob Josefson som har noterats i poängprotokollet. Även Henrik Eriksson, Marcus Krüger och Carl Gustafsson trampar på och visar gång på gång att dom håller måttet på elitnivå.
Med tanke på den svidande förlusten av Fredrik Bremberg behövs ett lyft från juniorerna. Jacob Josefson tycks ha tagit flera kliv framåt i sin utveckling och utgör tillsammans med sina ungdomliga kompanjoner ett ständigt hot i motståndarnas defensiva zon. För gud så det snurras och trampas på när unga fräscha juniorer kliver på isen. Det verkar finnas en positiv brist på respekt till motståndarna när dessa juniorer är inne på rinken och skapar ögonfallande offensiv ishockey.
Precis dessa glädjeämnen behövs i tider som dessa. Att Nicklas Danielsson och Andreas Engqvist tycks ha hittat tillbaka i gammal god spelform tillsammans med Jacob Josefson, avspeglas i deras energiska och fartfyllda anfallsspel. Andreas Engqvist som länge har spåtts en lysande framtid, men som olyckligt nog fick förra säsongen förstörd på grund utav skador, kommer bli en mycket viktig kugge i dagens Djurgården. Nu tycks han ha fått upp farten rejält tillsammans med anfallsduon Danielsson och Josefson och jag kan nästan lova att Andreas Engqvist blir ett namn att räkna med i framtiden.
Även den nyanlända backen Kyle Klubertanz har visat upp sina offensiva kvalitéer. Två mål i matchen mot Färjestad gav Djurgården vinst med uddamålet och Klubertanz blev matchhjälte. Glädjande nog tycks Klubertanz våga skjuta från blålinjen och skapa oro framför motståndarnas mål i numerära överlägen. Exakt den spelartypen Djurgården sökt. Nu håller jag tummarna för att Klubertanz även vet hur pass viktigt den defensiva biten är för att lyckas.
Någon som vet hur viktigt det är att offra sig för laget defensivt är nyförvärvet Mathias Tjärnqvist. Övergången i sig rörde upp vissa känslor eftersom Tjärnqvist uttalat sig om att han gärna ville till en förening med goda chanser på guldet. Djurgården är antagligen inte det optimala valet i mångas ögon och visst ligget det mycket i det. Det finns mycket som talar för ännu ett missat slutspel för Stockholmarna.
Men det finns även glädjeämnen. Djurgårdens växande talangbank talar för mer fartfylld och offensiv ishockey från Stockholmarna. Marcus Nilsons och Mathias Tjärnqvists comeback skänker kvalité och rutin till ett ungt Djurgården. Så gör även Marcus Ragnarsson, elitseriens i särklass bästa back förra säsongen. Och så denna Hardy Nilsson, som av många räknats som Djurgårdens starkaste nyförvärv till säsongen 09/10.
Visst, Djurgårdens drömmar om slutspelet är uträknade av många. Men som supporter borde man inte tvivla på klubbens spelarmaterial. Den ställningen tar jag gärna och glädjs istället åt Djurgårdens härliga försäsong och juniorernas underbara, respektlösa spelstil.
Med detta i åtanken tänker jag inte räkna ut Djurgården. Jag tycker inte att du ska göra det heller.
