Krönika: Det är fest när Djurgården spelar
Jimmie Ölvestad och hans Djurgården körde över Brynäs i kvartsfinalserien och nu väntar laget spänt på sitt motstånd i semifinalen. Med tanke på lagets underbara säsong hittills så finns tron på finalspel i bakhuvudet.
Jag intervjuade Jimmie Ölvestad i veckan. Och jag var nervös och om vartannat. För jag har sedan barnsben varit en inbiten Djurgårdare och att då få chansen att ringa upp en av mina absoluta idoler var lite av en dröm som gick i uppfyllelse. Men det gick bra. Jimmie var oerhört proffsig och tillmötesgående. Som alltid.
Det liksom märktes på rösten att han var inställd på att vinna matchserien mot Gävlelaget. Självförtroendet lös igenom. Men det fanns även en enorm ödmjukhet hos forwarden och i samma veva en stor respekt för motståndarna Brynäs. Nu gick det precis som vi hade hoppats på. Djurgården tog hem matchserien ganska enkelt med 4-1 i matcher – trots att Brynäs var seg som kola.
Omgivningen att tacka
Jimmie spann vidare i våran konversation och kom ganska snart fram till att hans väg till framgång den här säsongen grundar sig mycket i hans duktiga omgivning. Marcus Nilson och Kristofer Ottosson i all ära – men Jimmie har visat att han är en lirare av högre rang när det kommer till målskyttet. Han tycks alltid vara på rätt plats vid rätt tillfälle, men har även förmågan att skapa farliga målchanser på egen hand. För det går fort när Ölvestad trampar igång – ohyggligt fort. 17 mål i grundserien talar sitt tydliga språk. Behöver jag säga så mycket mer? Och i slutspelet fortsätter Ölvestad att ösa in mål. Tre mål på fem matcher är knappast dåligt. Det är riktigt, riktigt bra.
Ja, det är verkligen en magisk säsong Jimmie Ölvestad kan blicka tillbaka på. Tillsammans med Marcus Nilson och Kristofer Ottosson har den annars poängsvage forwarden fått en rejäl nytändning. Och enligt honom själv har han sina två medspelare att tacka för det.
Tron på Gustaf Wesslau
Det finns någonting annorlunda med dagens Djurgården. Det finns en helt annan laganda. Någonting vi inte har sett på många år. Hardy Nilsson har lyckats plocka fram ett sammansvetsat lag som fungerar alldeles utmärkt tillsammans. Och så vågar han satsa på sitt spelarmaterial. Gustaf Wesslau och Stefan Ridderwall, som båda två har riktigt fina säsonger bakom sig, gav vissa meningsskiljaktigheter gällande vem som skulle vara utnämnd förstemålvakt i slutspelet. Hardy gjorde sitt val i Gustaf Wesslau och det är ingenting som någon ångrar i nuläget.
För Wesslau har varit alldeles fantastisk mellan stolparna. Han har slutspelets bästa räddningsprocent och lägg därtill att han har stått alla matcher i kvartsfinalserien mot Brynäs. Inte konstigt att han ryktas till andra klubbar för en dyr summa pengar. I Wesslau har Djurgården en framtidsmålvakt som kan komma att bli en riktig klasspelare på elitserienivå i många år framöver.
Hockeyfest
Nu väntar vi spänt på semifinalen. Det kommer att bli rejäl hockeyfest. Draget omkring Djurgården är enormt. Titta på läktaren. Fullsatt på Hovet och fullsatt på Globen. Och så har vi världens bästa klack. Det går inte längre att sticka under stolen med. Trots att jag kommer att mötas av kritiska supportrar som anser att deras är bättre.
Jag tror att semifinalserien kan bli en riktigt trevlig historia. Djurgården känns urstarka och det känns som laget har ännu mer att ge när det verkligen gäller som mest. Det finns så enormt mycket självförtoende i dagens Djurgården. Med brist på annat så vill jag gärna avsluta den här krönikan med ett par väl valda av Ölvestad själv.
– Det har varit en helt otrolig säsong som vi har gjort och det stödet vi har fått har varit magnifikt. Jag tror att alla är medvetna om hur mycket vi uppskattar det. Alla har kul på Hovet. Fansen, spelare, ledare och alla andra i publiken. Det är fest nu när Djurgården spelar och det är mycket tack vare supportrarna.
Själv drömmer jag redan om efterfesten på självaste guldaftonen.
