En tröja förändrade hans liv

SvenskaFans 08 Hockey fick ett långt samtal med Djurgårdens mediaansvarig Anders Antonsson, som har mycket att berätta!

I ung ålder började han på ett nytt jobb.
På hans första dag på företaget fick han genast besök av sin dåvarande chef som sade:
- Jag är så otroligt glad att du börjat här Anders. Tidigare har jag varit den som alla klagat på, men nu är det din roll att ta klagomålen.
Chefen skrattade skämtsamt och gav honom en tröja med texten "Lycka är att vara Djurgårdare!".
Där förändrades hans liv och som ni kommer märka i den här intervjun så har den chefen och den tröjan gjort mycket för DIF Hockeys skull.

Anders Antonsson är idag mediaansvarig för Djurgården Hockey. Hans uppgifter är att på ett proffesionellt sätt ge bra service åt all form av media, men även styra upp så att allting fungerar som det ska. Han själv syns i jumbotronen varje match samt att han är flitig på att skriva på www.difhockey.se

SvenskaFans och 08 Hockey pratade mycket och länge med Anders Antonsson när vi besökte DIF för ett tre dagars reportage. Anders hade mycket att säga och samtidigt mycket att göra. Djurgårdens målvakt Jose Theodore har blivit väldigt populär i media, vilket har gett "Anton" mycket arbete.

Har ishockey alltid varit "din" sport?
- Ja, det får jag väl säga. Jag kommer från en handbollsfamilj egentligen, men jag hade en granne som var domare så när han hade match så följde jag med honom
och kollade på ishockey. Det har gjort enda sen jag kunde se över en sarg.

Jag har hört att du varit tränare inom DIF också?
- Det stämmer, jag har varit både tränare och lagledare. Första uppdraget för DIF blev jag lagledare, men jag har tränat pojklag bland annat.

Och du var även den som tog in Niklas Eckerblom till DIF?
- Jag var en av dom. Min kollega Mats Andersson var med att ta in honom också. Men vi sa direkt "Eckeblom, han behöver vi inte se många byten".
- Eckerblom vill mycket, har stora öron och lyssnar bra och kör på hårt. Därför tror jag att han kommer bli en etablerad elitseriespelare, han har det som krävs.

Hur många i dagens lag har du varit med och tränat eller varit lagledare åt, från juniorernas tid?
- Fimpen är en av dom, Marcus Nilson är en annan och så naturligtvis Kristoffer Ottosson. Men jag vågar nog ärligt säga att jag var en av dom första som någonsin såg Espen Knutsen i Sverige.

Jasså, berätta?
- Det var sommaren 1985, tror jag. Dom kom ett helt gäng från Norge och hade träningsläger. Redan då såg man hur bra Espen faktiskt var, men det ska också sägas att han var inte ensam om att vara bra då. Det fanns många bra spelare från Norge.

Mitt under intervjun får Antonsson ett telefonsamtal. Det var tidningen Metro som ringde och gissa vad dom ville? Naturligtvis var det Jose Theodore dom ville intervjua.
- Det är mycket med Jose, men än så länge har det inte slagit förra säsongen när Espen kom tillbaka.

Espen Knutsen kom tillbaka till DIF föregående säsong. Den 10:e januari gjorde han comeback i DIF-tröjan och intresset för norrmannen var stort, inte minst bland alla journalister.
- Jag har aldrig varit med om maken den gången. Det var över 60 journalister den matchen, värre än en SM-final. Efter matchen hade vi två presskonferanser, en där tränarna skulle prata om matchen och en där Espen skulle få svara på frågor. Det var bara EN journalist som ville lyssna på tränarna, alla andra hade följt med till omklädningsrummet och ville prata med Espen. Det var helt otroligt! sade Antonsson.
- Men det här i Sverige slår inte det dom har borta i NHL. Jag minns en gång när jag och Putte Carlsson blev bjudna till Montreal av Clement Jordoin när han var tränare för Montreal Canadiens. Laget hade en frivillig träning. På isen fanns det kanske en spelare och några målvakter, och på plats var det ändå 30-40 journalister, fortsatte "Anton".

Nu när du ändå nämner NHL, vilka spelare hade du helst velat se i DIF denna säsong då under rådande omständigheter?
- Först och främst är det omöjligt att inte önska att få se Mats Sundin spela hockey igen men jag har en speciell trio jag skulle vilja se i DIF. En är redan här, men ändå, det är Espen, Orzagh och "Tellan". Men bara känslan av att en Djurgårdare väljer att komma tillbaka är speciell, det är verkligen en speciell känsla.

Vilket är ditt bästa minne du har med DIF?
- Det är många det, men framförallt när vi vann Superelit 1995. A-laget hade fått stryk i kvarten av HV71, sen åkte vi till Jönköping med J20-laget och vann. Jag var så jävla glad då. Sen så naturligtvis SM-Gulden 2000 och 2001.
- Den bästa matchen jag varit med om var när jag tränade ett pojklag. Vi skulle ha match mot AIK. DIF hade inte vunnit mot AIK i juniorsammanhang på väldigt länge. AIK var så bra att dom hade hur många spelare som helst med i TV-pucken lagen. Jag sa redan om omklädningsrummet innan matchen till grabbarna att "vi vinner denna match, AIK kan aldrig spöa oss. Vi är ett lag". Och det gjorde vi också! Det var verkligen en skön känsla det också.

Bästa hockeymatcher du sett?
- Massvis. Sverige - Sovjet 1977 och 1987 i Wien. Sverige - Finland och Sverige - Slovakien i Helsingfors 2002, för att nämna några.
- Men final 6 mellan Djurgården - Färjestad långfredag 13 april 2001 tar nog priset. Jag är matt ännu.

"Anton" är inte bara ishockeymänniska. Det händer att han tittar på DIF Fotboll också. Där är han även reservspeaker och hoppar in och speakar under matcherna när ordinarie speaker inte kan. Förra sommaren var han dock inte och kollade på så mycket fotboll, han förklarar varför.
- Äntligen har vi fått en hund! Jag älskar hundar. Det blev att sysselsätta henne istället under sommaren, sade "Anton".
- Molly, en elva månaders kolsvart jaktlabbe, har varit med överallt. Hon har bland annat kvartat i Wikegårds bag och följt med en icke nämnd spelare med in i duschen och käkat banan med Kronwall. Hon är med överallt, på J20 matcher, på promenader. Hon har till och med blivit lovad att åka med J20 lagets materialare David Bedrin i hans cab till våren, sade Antonsson och log stort.

Som ni märker har Anders Antonsson varit med om mycket. En man med stort DIF-hjärta. Jag minns själv när han var med och började bygga för framtiden för supportrarnas skull så att Järnkaminenra hittade tillbaka till ishockeyn, vilket dom också gjort. Jag minns ett klockrent citat han gav mig när vi hade varit på bortaresa till Karlstad (DIF vann den matchen för övrigt).
- Det finns ett kanonbra sätt att visa att man är Djurgårdare. Gå på matcherna, stötta DIF och ge fan i våld som skadar DIF!

Anders Antonsson blir till hösten 50 år gammal, och har alltså hunnit vara med om mycket. Då undrar man också om han vill fortsätta jobba med DIF eller om han liksom Wiken vill söka sig vidare.
- Jag vill fortsätta inom DIF. Det finns inget roligare än att jobba med DIF Hockey!

Ja hörrni, vi kommer nog få dras med "Anton" ett gäng år till. Och inte mig emot, han har gjort mycket för DIF Hockey och jag är säker på att han kan fortsätta göra det. Och allt detta tack vare en tröja han fick i unga dagar av sin dåvarande chef.

Vi säger det igen! "Lycka ÄR att vara Djurgårdare!"

0 kommentarer