Försaka inte chansen att påverka
Vi har fått det vi skrikit efter, nu är det dags att betala tillbaka.
Läget för stockholmshockeyn har beskrivits i patos av många, inte minst av oss supportrar. Saknaden av spelprofilerna har beskrivit som en av de största anledningarna till begravningsstämningen på läktaren. Bara de närmast sörjande har kommit för att se Djurgården Hockey. Styrelsen i Djurgården Hockey har känts som några slipsnissar som inte förstod vad som var viktigt för oss supportrar. Men dekadentvindarna som blåst över Stockholms enda lag i Elitserien har bytt skepnad. Nu är de fyllda med optimism och glädje. Profilerna har anlänt, styrelsen har insett läget. Vi supportrar har börjat fått det vi slaviskt skrikit efter. Vår romantiska supportbild om hur det ska se ut kanske inte har uppfyllts men det börjar i alla fall likna något. Så det är dags att vi supportrar börjar betala tillbaka genom att komma till Globen och stötta laget med skönsång. Det är dags att vi supportrar börjar visa vår uppskattning. För då kanske vi kommer ett steg närmare vår idylliska supportervärld.
I och med att vi supportar har väldigt höga krav på Djurgården Hockey känns det som att vi också borde ha lite krav på oss själva. Vart vill vi lägga ribban? Jag vill i alla fall lägga den på högsta decibel. Jag vill att vi ska kunna rubba motståndarna med rent hat i form av nidramsor och mobbing. Jag vill att spelarna i Djurgården ska höra vår kärlek till dem varje match. Jag vill att laget ska få en adrenalinkick när de äntrar Globen eller Hovet. Ni kanske la märke till att jag skrev "vill" och inte jag kräver. Anledningen är att vi inte verkar vilja sätta krav på oss själva. Känns faktiskt lite dåligt att då kräva guld av spelarna. Krav ska ställas med den kapacitet vi på läktaren har. Kravet ska alltid vara herravälde i allt vi utför. Hybris? Nej, bara Stockholmare.
Så jag frågar er, vad ska vi ställa för krav på oss själva denna säsong? Tänk på det innan ni ställer krav på grabbarna.
Allt som inte gagnar ska vi mangla
Har ni tänkt på en sak, endast fem av alla hemvändare från NHL har kommit hit för att representera Djurgården Hockey. Alla andra spelare har valt lag som kan sätta käppar i hjulet för Djurgårdens framfart mot guldet. Detta betyder att Tommy Salo spelar för Modo och är således en motståndare och inte en som vi ska stötta i med och motgång. Salo är nu en vi istället kan knäcka med psykningar och pikar från läktaren. Labila Tommy Salo har ju dukat fram pikarna på ett Silverfat för oss. Vi kan bara inte försaka denna chans, vi får inte. Låt Globen och Hovet bli den riktiga läktarkulturens högborg där Djurgårdens spelare känner sig älskade och motståndarna känner sig hatade. Det som inte gagnar oss krossar vi!
DIF mot rubbet!
