Inför Djurgården - Södertälje
Grabbarna är äntligen hemma och optimismen är hög inför säsongens första match. Nu kör vi!
Stegen mot anrika Hovet kommer vara sådär barnsligt ivriga och förväntansfulla. Nostalgitrippen kommer vara underbar. Anledningen till mitt tillstånd är de våta drömmar som gått i uppfyllelse. Espen Knutsen, Marcus Nilsson, Nils Ekman, Daniel Tjärnqvist och sist men inte minst Mariusz Czerkawski är spelare som ger en gåshud. Segerns sötma känns väldigt påtaglig med de här grabbarna på isen. Att de flesta nyförvärven också har hjärta för klubben känns som en romantisk lojalitetsdröm. Det mesta känns rätt inför matchen och det var länge sedan realistiska förväntningar var så här höga. Luftslotten är nu äkta gulddrömmar.
Underbar offensiv
Den offensiv Djurgården kommer att mönstra mot Södertälje inger pondus och respekt, inget snack. Kvalitéerna som finns där gör en alldeles salig.
Mariusz Czerkawski och Espen Knutsen är tveklöst de största stjärnorna i Djurgårdens lag. Höga förväntningar vilar på dessas axlar med de kan inte producera mål match efter match. För att säsongen ska bli långvarig krävs det att en spelare som Kristoffer Ottoson hittar tillbaka till sin målfarliga form, för då är han tveklöst i samma klass som några av nyförvärven.
Jimmie Ölvestad och Marcus Nilsson är spelarna som kommer orsaka smärta för motståndarna och bana väg för finliret. Det är inte för inte som Niklas Wikegård blev alldeles uppåt väggarna när Marcus Nilsson skrev på för Djurgården. Marcus Nilsson är en spelare som är beredd att täcka skott med adamsäpplet och stå upp för klubbfärgerna i alla lägen på isen. Sådana spelare växer inte på träd. Att han retar gallfeber på motståndarna gör honom inte mindre älskad, snarare tvärtom. Förstärk sargerna och höj domarnivån, bara ett tips.
Att Djurgårdens powerplay kommer vara grymt denna säsong råder det inget tvivel om. Förra säsongen var man alldeles överlycklig när man fick se "Linkan" och "Shampoo" spela ihop i powerplay. Vad kommer man inte vara nu? Alla förutsättningar för ett mördande bra powerplay finns. Vi har lirarna, grovjobbarna och utpräglade målskyttar. Det är bara upp till spelarna att bekänna färg.
Bakre regionerna är ett frågetecken
Jag kommer dock inte vandra på moln med riktning mot Hovet med mina rättrogna fötter. Det finns fortfarande frågor som måste få svar innan allt är guld och gröna skogar.
Det ständigt ifrågasatta försvaret är inte i paritet med anfallet, det är helt klart. Förra säsongens bästa back var Richard Lintners som med sina 31 poäng blev Djurgårdens tredje bästa poängplockare. Lintner är som alla vet inte kvar inför denna säsong. Den bästa poängplocken mätt från förra säsongen som är kvar bland backarna är Daniel Fernholm som lyckades skrapa ihop elva poäng. Statistiken talar sitt tydliga språk. Mycket hänger således på NHL-proffset Daniel Tjärnqvist och rutinerade Nichlas Falk som omskolats till back. "Falken" kommer vara otroligt värdefull med sitt underbara sätt att skydda och transportera puck. Räkna med många utflykter från backplatsen av Nichlas Falk.
Vi ska inte heller glömma "nyförvärvet" Mika Strömberg som förra året fick sin säsong förstörd av en vattenskalle. Inför denna säsong är han helt kurant och vi hoppas mycket på Strömberg. Så visst finns det kvaliteer bland backarna, och kanske är de underskattade, låt hoppas.
Björn Bjurlings katastrofinsats i slutspelet har förblindat många, inklusive mig. Men jag har tänkt om, och tänkt rätt. Och helt plötsligt kommer jag ihåg matcherna då Bjurling agerade mur i målet och var säkerheten själv. Det tar jag med mig till Hovet i alla fall. Sedan har Djurgården en högklassig reservmålvakt som vi också vet är fantastisk i sina bästa stunder. Så det känns ganska komfortabelt på målvaktsfronten ändå .Vi har i alla fall inte samma målvaktsproblem som Modo...
I det stora hela känns det bra. Nu kör vi!
