Frölunda förnedrade Djurgården
Frölunda körde över Djurgården totalt och sifforna 1-8 talar sitt pinsamma språk.
Publiken verkade redan innan matchen vetat vad som skulle utspela sig på isen. 6550 personer dök upp på matchen och man förstår varför.
Det som utfördes på isen var grov misshandel mot oss supportrar och Djurgårdens stolthet. Man förmådde inte ens att kämpa för det viktigaste man någonsin kan ha som Djurgårdare - stolthet, och då är det illa, riktigt illa.
Men det är bara för oss djurgårdare att agera stenansikte och fullständigt förtränga denna förnedring och kränkning, ingen vill eller kommer väl att ens försöka komma ihåg denna match.
Det vankas svacka
Som vanligt kände lagen på varandra i början och Djurgården smällde på bra, i några minuter. Sedan började Frölunda spela riktig ishockey och då hade Djurgården inte en chans om man ska vara ärlig.
Frölunda lyckades tiden tråckla sig igenom Djurgårdens lama försvar med hårda och rättadresserade passar och målet hängde i luften.
Loui Eriksson började kvällens målkavalkad och kunde enkelt lyfta in pucken utan en enda försvarare på sig och en liggande Bjurling som hinder.
Uppgång och fall
I början av den andra perioden tändes hoppet för Djurgården när Fredrik Bremberg lyckades trycka in sig egen retur i powerplay.
Efter målet visade Djurgården upp en glimt av det fina spel man besitter. Men misstag på pojklagsnivå sänkte Djurgården. Två misstag på offensiv blå av Fredrik Bremberg och Richard Lintner resulterade i två baklängesmål.
Jari Tolsa avslutade den andra periodens förnedring genom att dribbla sig förbi tre Djurgårdare och servera Magnus Kahnberg en pass som endast kunde resultera i ett mål.
Det stod helt klart efter den andra perioden att Djurgårdens spel gått i lås och att självförtroende är en bristvara.
Istället för att med fart och passningsspel komma in i offensiv zon så dumpade man puckarna i hörnet och hoppades på att någon skulle ta hand om den.
Det fanns inget kreativitet i Djurgårdens spel och absolut inget fungerade, generalknas helt enkelt.
Den tredje perioden finns inte på världskartan, man blir mäkta förvånad när spelarna i Djurgården inte ens kan försöka spela sig till en värdig avslutning. Istället blev det total genomklappning utan dess like. Sifforna skrevs till slut till 1-8.
Den totala genomklappningen berör tyvärr Björn Bjurling också, även om dito inte ska lastas för alla åtta mål. Men det är inte den vanliga Bjurling som vi skådar, billiga puckar trillar in hipp som happ och det där säkra spelet är som bortblåst tyvärr. Det gäller att Bjurling hittar tillbaka till sitt vanliga spel, annars ser det mörkt ut.
Inga Hammarbyfasoner
Även om resultatet 1-8 är en skymf mot allt vad stolthet heter så ska vi aldrig sjunka oss ner till Bajens nivå och börja be om pengarna tillbaka eller bojkotta matcherna, den dagen vi gör det kan vi börja kalla oss riktiga söderkisar.
Var arga och besvikna, men kom ihåg att det är "DIF mot rubbet" oavsett vad som händer och att vi alltid kommer älska Djurgårdens IF i med och motgång. Låt inte göteborgarna knäcka oss supportrar också.
