Frölunda dansar inte längre
Björn Bjurling spikade helt igen, klacken hördes riktigt bra och DIF Hockey spelade ut riktigt ordentligt. Detta var bara en varning: Se upp örnar, vargar och alla andra, nu har DIF Hockey vaknat!
Matchen var slut och jag satt så gott som ensam kvar i Globen på läktaren och kände svetten, eller var det tårarna, rinnandes ner över mig. Jag kände mig helt otroligt lycklig. Varför? För indianerna inte längre dansade runt elden, nu var det elden som hade omringat indianerna.
Bjurling storspelade
Björn Bjurling gav svar på tal. Han motade 36 skott och höll nollan, och har alltså därmed gett kritikerna svar på tal. Men Björne Bjurling hade själv inte märkt av någon dålig kritik om de tidigare matcherna.
-Nej, jag har inte märkt av någon dålig kritik. Men så är det alltid, målvakt får ta mycket när man förlorar, men vadå, jag har spelat riktigt bra alla matcher men gör man inte mål så vinner man inga matcher, sade Björne efter dagens match.
Frölunda skapade mycket framåt, men lyckades inte sätta pucken bakom Björne Bjurling. Dessutom fick Frölunda en straff, en solklar sådan också.
-Jag har ingen aning om det var straff eller inte, men när det blev det så tänkte jag inte så mycket på det. Jag har tränat mycket på straffar och vet hur jag ska agera. Det känns stabilt, sade Bjurling.
Vad var då skillnaden idag jämfört med tidigare matcher, Björn?
-Ingen skillnad alls, ibland studsar puckarna rätt bara.
En annan glad person efter matchen var tränare Niklas Wikegård, som vi i klacken hyllade idag också. Niklas fyllde, som bekant, 40 år igår och det fick han höra efter dagens match.
Spelet helt underbart
Spelet då? Tja, det mesta säger sig själv. Björne Bjurling stod upp och tog allt, och de returer han släppte tog backarna hand om. Men det var nära några gånger att Frölunda fått in pucken. Bara millimeter ifrån innan Bjurling hann stoppa pucken med handen när han låg ner på isen. DIF gjorde dessutom två av sina mål i numerärt underläge, och det var ett styrkebesked som fick heta duga. Fem målskyttar också, skönt att så många fick göra mål idag.
Sist men inte minst, vill vi på denna sida tacka Järnkaminerna för stödet. Niklas Wikegård själv var helt lyrisk.
-Jag tror och hoppas verkligen att ni kommer tillbaka och att ännu mer människor kommer och stöttar oss på matcherna. Tack för stödet och tack för skönsången, sade Niklas till klacken som länge hade stått och väntat på honom efter slutsignalen.
Efter det fick vi se Niklas i en gammal roll... Moonwalk på isen för supportrarnas skull, och det kändes som om vi vunnit ett hett derby!
