Wikegård på Råsunda i somras
SvenskaFans publicerar en artikel som skrevs i somras av Mikael Nylander, då Niklas Wikegård följde med till Råsunda för att se AIK mot Djurgården i fotboll. Wikegård själv var otroligt nöjd efter matchen.
När jag i slutskedet av hockeysäsongen frågade Niklas Wikegård om han var intresserad av att ställa sig i klacken på en fotbollsmatch och känna stämningen, blev han genast positiv ställd till det.
När jag sedan ringer upp honom och erbjuder honom att få följa med till Råsunda för match mellan AIK och Djurgården så blir han av eld och lågor och tackar ja på en gång.
I eld och lågor är han också på läktaren;
"Bort med den jävla bollen!!"
"Vad fan blåser du för nu då??!!"
Niklas försöker så gott han kan att hänga med i ramsorna, även om han inte känner till alla.
Det är däremot några han lätt kunde, som han skrek på precis som vi är vana att se honom gorma i båset i Globen och Hovet.
Hela hockeylaget på Solo
Hela hockeylaget är på plats på Solo innan match.
Niklas Wikegård, Robert Nordmark, Anders Antonsson, Nichlas Falk är bara några av dem.
Niklas beställer in en macka med potatis samt något gott att dricka. Vi sätter oss vid ett tomt bord.
Meningen är att jag skulle ställa frågorna till Niklas, men han var så spänd inför matchen att han ställer väldigt många frågor istället.
- Vilka är det som drar igång ramsorna?
- Det är två grabbar som oftast brukar köra det, och just på Råsunda har man oftast också ett så kallat PA-system.
- Hur förbereder supportrarna sig inför en sådan här match, både rent tifomässigt och klackmässigt?
- Man går omkring en vecka innan match och är jättenervösa, svarar jag med ett leende och fortsätter:
- Nä, allvarligt; Tifo-gruppen har förberett sig väldigt länge med både planering och arbete på läktaren. Järnkaminerna förbereder med att få så mycket folk som möjligt till matchen. Denna match är slutsåld sedan en vecka tillbaka!
Folk var otroligt nyfikna på Niklas
Under Niklas frågor kom det hela tiden fram folk som ville ha autografer, och då är det bara äldre Järnkaminer som kommer fram och ber om det.
Det är många som både på Solo och på läktaren känner igen honom och kramar honom, hälsar och pratar.
Nu är det äntligen dags för mig att få ställa lite frågor till honom.
När jag bokade in det här så kände jag att folk skulle tro att Niklas bara var där för att locka publik till hockeyn. Hans kommentarer om det är ganska enkla.
- Även fast vi är här (läs: hela hockeylaget) så betyder det inte att folk vill komma. Vi är här för att dels träffa supportrar, dels gå på fotboll. Vi tycker det är kul.
Och nog märker man det alltid. Niklas har det väldigt roligt. Han är mäktigt imponerad av Tifoarrangemanget, dock mindre imponerad av bengalerna på läktaren.
Niklas var både supporter och taktiker. Han är Hockeymänniska, men står ändå och räknar kvalificerade målchanser åt lagen. Och efter matchen säger han klart och tydligt:
- Fan, "Gnaget" hade inte ens tre målchanser, men ändå gör dom tre mål. Det känns förjävligt.
Då ska man också veta att han vid samtliga DIF-mål hoppat, ramlat omkull (då han fick några personer över sig) och kramat helt okända personer, men de var ju Djurgårdare, berättar han.
Samtal med supportrar i paus
När det är paus rycker några killar tag i honom och vill diskutera hockey och alla omgångar.
Niklas gjorde klart för dem att DIF Hockey vill ta bort derbygrupper och spela 44 omgångar, vilket också gillas av de två grabbarna.
I andra halvlek så har Niklas lärt sig mycket mer när det gäller ramsor, och innan match så hade han fått ett papper av mig där en del ramsor stod nerskrivna.
Han bad att få återkomma efter matchen och berätta vilken han tyckte bäst om.
Sagt och gjort!
Han stod och skrek så hela han blev röd. Han stod och gungade med oss andra grabbar, han klappade händerna högt upp i luften när han skulle. Det var helt otroligt, och personligen var det en stor lycka att få gå på fotboll med denna härliga och underbara Djurgårdare.
Det smärtar dock att som Djurgårdare se sitt favoritlag tappa en 3-0-ledning till 3-3 på tolv minuter. Det smärtade även för Niklas, men han var nöjd ändå med kvällen. Och det var jag också.
Vilken ramsa valde då Niklas som sin favorit efter matchen?
Hör och häpna så sa han att "Vi é från Stockholm" var den skönaste och mäktigaste ramsan.
Helt klart nummer ett.
