Åh, en sådan sorglig dag
Ett Djurgården på jakt efter sjunde raka segern uppträde tamt och osäkert mot ett Färjestad som visade betydligt bättre skärpa och koncentration.
Första perioden var ett riktigt bottennapp. Ja, hela matchen var ett bottennapp från Djurgårdens sida. Det tog bara drygt fyra minuter innan Kalt snyggt (och turligt) satte 0-1 bakom Gage, redan då fick man aningar om att det var Färjestad som skulle leda matchen. Djurgårdarna försökte kämpa sig tillbaka men 0-2 kom bara 3 minuter senare efter att Nordström vallat in pucken via en Djurgårdsskridsko. Fredrik Lindquist reducerade till 1-2 men kort därefter åkte Fimpen på en 2+10 minutersutvisning, och uppförsbacken kändes allt brantare. Domare Stefan Danielsson hade noll koll på matchen och missade flera solklara utvisningar, vilket dock fick publiken att tända till under korta stunder. Jippie...
I andra perioden fick Djurgården chansen i Powerplay flera gånger om, men utan något mål från Djurgårdens sida, ett ribbskott var det närmaste man kom. Färjestad kunde dock göra mål, Jörgen Jönsson gjorde 1-3 i numerärt underläge. Joaquin Gage uppträdde darrigt och var inte bra ikväll. Färjestad kontrollerade matchen och lät Djurgården anfalla för att sen kunna kontra, Färjestad lyckades bra med den taktiken. Djurgårdarna verkade viljelösa och gick gång på gång bet i anfallen. Sen gjorde Nordström 1-4 i Powerplay också, i pausen nämndes det att Djurgården har gått ur underlägen förr men nu var det knappast någon som trodde på det. Färjestad hade kontroll på läget och det kändes som mission impossible att vända detta.
Efter att Gage åkt av isen vid den andra periodens slut klev Björn Bjurling in när den tredje perioden skulle börja. Stefan Danielsson fortsatte med att missa solklara utvisningar och det hopplösa läget kändes ännu hopplösare. Kristoffer Ottosson stänkte in 2-4, tankarna flög för en kort stund runt i huvudet om ytterligare en reducering, men tankarna flög bort snabbt efter att Djurgården slarvat med pucken och Färjestad fått göra 2-5. Då var 13 minuter kvar, och folk började muttrande lämna arenan, precis som de gör på vischan för att hinna värma upp bilen. Djurgården hade ett bra flyt inför matchen men blev alldeles för orörliga i dagens drabbning, även om det gick lite segt idag förtjänar Djurgården (ALLTID) en publik som stannar slutsignalen har gått. Är det verkligen så viktigt att tjäna 10 minuter att man måste gå innan matchen tagit slut? Känns som en knäpp på näsan när man skrattar åt Karlstadspubliken som krymper och krymper under matchens gång för att veckan efter se Globen tömmas på folk mitt under tredje perioden. Någon vacker dag kommer Djurgården att vända ett "omöjligt" underläge, hoppas att folk lär sig då att det inte är slut förrens slutsignalen lyder.
I införrapporten nämnde jag Djurgårdens vinstsvit, ska försöka att inte fokusera på sådant i framtiden, sviter har en tendens att brytas när man pratar om dem. Nu har dock Djurgården en svit på 1 förlust...
