Bra match i Globen när DIF vann mot LHC
Rule Britannia ekade i Globen efter matchens sista mål: David Longstaff avgjorde matchen nio sekunder efter Linköpings 3-3-mål.
Matchens lirare var däremot Kristofer Ottosson som visade sitt äkta jag, genom att spela lysande matchen igenom. Ett mål hann han med, samt att spela sig ännu närmare en OS-plats. Målet betydde kvittering till 2-2, och var prickskytte bakom Mikael Sandberg i LHC:s kasse. Dock skall sägas att han kunde ha träffat var som helst, pucken hade ändå gått in; Mikael Sandberg låg nämligen och simmade nere på isen.
Hela Djurgården verkade ha drabbats av gammal form; första gången i år (åtminstone på hemmaplan) spelade man riktigt bra hockey. Problemet var bara att man sköt alldeles för lite, endast 24 skott. Dessutom var försvaret som vanligt tafatt framför mål, och kanske det var största anledningen till att matchen blev så jämn. Konstigt nog är det ofta Micke Magnusson, och så även i dag, som inte tar i framför mål och styr undan motståndarna. Lite mindre oväntat är att Jocke Eriksson har stora problem med försvarsspelet, vilket han har haft hela sin tid i Djurgården. De senaste matcherna, då han har spelat torped, har inte alls sett bra ut offensivt heller, men i dag spelade han åter halvback och var om än inte lysande, klart godkänd.
Det första målet i matchen gjordes av Johan Forsander, påpassligt framspelad av Jan Pardavy. Forsander är het och har gjort mål tre matcher i rad. Han och Pardavy verkar passa ihop, Forsander har en fysisk spelstil, medan Pardavy är mer teknisk. Det innebär alltså att Forsander går rakt på mål när han får passarna, i stället för att snurra runt och göra piruetter som flera andra spelare har en viss förmåga att göra...
En annan formstark spelare är Nisse Ekman, men han gick i dag poänglös av isen, efter att bland annat ha missat ett friläge.
Efter Forsanders mål var det dags för Linköping att visa upp sig. Erkki Saramaa åkte runt slottet till en vinkel som alla trodde var ofarlig. Men trots att Thomas Östlund stod långt ut och därmed täckte upp största delen av målet, lyckades Saramaa sätta pucken. Det var en tavla som "Osten" får ta på sig.
55 sekunder in i den tredje perioden fortsatte Linköping med målproduktionen. Fint spel bäddade för målet som Peter Berndtsson till slut satte bakom en chanslös Östlund i DIF-målet.
Linköping var i ledningen, delvis på grund av bra spel, men mest eftersom DIF:s försvarsspel havererade vissa perioder. LHC spelade smart efter sin smala spelartrupp, men en ganska stor del av spelet gick ut på slashingar och hakningar; inte fullt så roligt. Matchen överlag var emellertid rolig och offensiv - fler matcher av det här slaget, tack.
3-2 gjordes av Edvin Frylén efter bra passningsspel av Jocke Eriksson och Matthias Trattnig. Men Micke Sandberg skulle nog ha tagit den pucken, som kom rakt framifrån. Linköping kvitterande återigen, denna gång genom Pelle Eklund som satte pucken högt bakom "Osten". Även det här målet kan man nog klandra målvakten för, "Osten" var tidigt nere och simmade på isen, så Pelles val var enkelt.
En knapp minut efter det sista kvitteringsmålet av Linköping, fick över 10000 i Globen (ca 5000 av dessa var sjuka barn och deras anhöriga, samt personal från Astrid Lindgrens barnsjukhus och Huddinge sjukhus) höra på Rule Britannia. För bara nio sekunder efter nedsläppet fick David Longstaff en passning mitt framför mål av "Musse" Håkanson. Inga problem, David tryckte in pucken till 4-3, som blev vinstmålet i matchen.
Ett framsteg får man räkna den här matchen som, efter några mediokra insatser av DIF på senare tid. Linköping skall definitivt vara nöjda med matchen, de spelade bra efter sina resurser. Det var nära för LHC att ta poäng mot DIF för första gången någonsin, men det gick inte den här gången heller.
