Äntligen tre poäng för DIF mot Södertälje
Säsongens tredje möte mellan Djurgården och Södertälje slutade med hemmaseger för Mästarna. 2-0 till Djurgården efter första perioden som dominerades av Södertälje skulle visa sig bli matchavgörande. Slutresultatet landade på 3-1 till Djurgården och vi väntar fortfarande på Sergej Naumovs första nolla.
Jag är inne på läktaren i Globen redan 20 minuter före matchstart, troligtvis mitt säsongsrekord. Det börjar långsamt, långsamt fyllas på med publik, då och då ekar det ett "Djuuuu´gååårdeeen" genom arenan, men någon riktig länsderbystämning vill inte riktigt infinna sig.
Till slut börjar det dra ihop sig till matchstart, jag uppskattar publiken till ca 5000, vilket senare visar sig vara i underkant, 6531 stycken är vi på läktaren i Globen och vi får se en match som inleds med att jumbotronen kraschar. Vi hinner skymta andrafemman innan bandet hakar upp sig och jumbotronen ser ut som ett trasigt videoband. Det tar dock inte lång stund innan vi får hela laguppställningen från början igen, med Sergej Naumov i mål och nu klarar sig presentationen hela vägen.
Var detta kanske starten på en olycksbådande afton?
Ja, det ser inte bättre ut när SSK inleder med att sätta press på Djurgården. Vi får en utvisning emot oss redan efter 2:26, men till skillnad från vad vi är vana vid så var det faktiskt inte Niklas Kronwall den här gången utan Andrej Ignatovich. SSK lyckas dock inte göra något målmässigt av sitt numerära överläge.
Pucken studsar hellre vår väg än SSK:s i kväll och 5:40 gör Tomas Strandberg mål, mycket snyggt assisterat av Johan Forsander i mittzon. Strandberg får öppen gata fram till Wanhainen, som täcker i första läget, men från ingen som helst vinkel alls får Sandberg ändå in pucken och 1-0 är ett jublande faktum.
Efter ledningsmålet fortsätter SSK-pressen mot Djurgårdsmålet och Sergej Naumov gör skäl för sin lön. Han spelar emellanåt lysande, i samband med att han där emellan har en sagolik tur. Bl.a. missar Södertälje vid ett tillfälle under första perioden ett läge som egentligen skulle ha varit omöjligt att missa. Men istället för ett kvitteringsmål som skulle ha varit (hur enögd man än är som supporter så går det nog inte att förneka i det här fallet) det mest rättvisa, så gör Djurgården 2-0. Jocke Eriksson kommer från utvisningsbåset, där han vilat sig två minuter för en hakning, får pucken och går direkt in mot Wanhainen. Musse Håkansson är där och petar in pucken åt honom.
Första perioden domineras av Södertälje, 6-16 i skott talar sitt tydliga språk, men Djurgården vinner i målprotokollet.
I andra perioden tar Djurgården tag i spelet efter en seg inledning och nu är det vår tur att sätta press på Rolf Wanhainen som spelar mycket bra. Södertäljespelarna verkar en aning frustrerade och det visar sig i spelet som blir grinigare än i den första perioden. Det finns annars inte mycket att tillägga om mittperioden. SSK:s Anders Back blir utvisad efter 12:07 för avsiktligt fördröjande av spel, och det sammanfattar ganska bra senare halvan av andra perioden.
Tredje perioden blir roligare. Rolf Wanhainen spelar mycket bra och håller nere Djurgårdens siffror och på läktaren börjar vi hoppas på Naumovs första nolla.
SSK:s supporterskara hörs för första gången under matchen i den tredje perioden, ett taktfast "kom igen tälje" ljuder under några minuter och efter det hörs de till och från under perioden.
Efter ca 12 minuters spel inleds en Djurgårdsoffensiv mot SSk:s mål som är härlig att se. Vi väntar och väntar på målet, men Wanhainen tycks omutlig. Det är Kristofer Ottosson som till slut gör oss lyckliga för tredje gången i kväll. Assisterad av Kyösti Karjalainen och Mikael Johansson gör han 3-0 och nu känns matchen avgjord. Ska vi äntligen slippa en förlägning mot Södertälje?
Det ser så ut under en minut, sedan lyfter domare Öberg handen för en avvaktande DIF-utvisning. Wanhainen lämnar sitt mål, men hinner knappt fram til båset innan Naumovs nolla är spräckt. Erik Norbäck petar retligt in pucken från bara någon decimeters håll.
18:46 blir Mikael Magnusson utvisad för fasthållning av klubba och SSK satsar allt för att få med sig minst en pinne hem. Wanhainen kliver av och i spel sex mot fyra försöker man allt vad man kan att få in pucken. Djurgården lyckas dock hålla undan och gör så när ett mål i slutsekunderna, men pucken glider långsamt, långsamt centmetern förbi utanför stolpen.
3-1 och säsongens första fulltidsseger mot SSK är godkänt, med två mål i en period som domineras av motståndarna. Hade SSK gjort mål på någon av sina chanser hade matchen säkert sett helt annorlunda ut. Nu såg det ut som att SSK gav upp när pucken inte studsade deras väg de första 20 minuterna. SSK är en stark nykomling som vi inte har sett slutet på än denna säsong.
Sergej Naumov fick tyvärr inte hålla nollan, något som jag verkligen unnar honom att få göra. Nu blev han iallafall utsedd till bäste spelare i Djurgården som tröst. Vågar man hoppas på en nolla mot AIK på torsdag istället?
Domare Roger Öberg gjorde inte mycket väsen av sig på isen. Han hade med säkerhet kunnat blåsa mer utvisningar i matchen, arga burop från motsatta kortsidan tyder på att även SSK-supportrana anser att det blåstes för lite emellanåt. Öberg gjorde en hyfsad insats på jobbet idag, liksom sina linjemän.
Nu väntar ett bortaderby mot AIK på torsdag. AIK åkte på en rejäl propp nere i Göteborg och kommer förmodligen ruggigt taggade tillbaka till Globen. Efter det åker vi till Gävle för att se Brynäs-Djurgården på lördag och på tisdag möter vi återigen AIK, denna gång på hemmaplan. Det blir tätt mellan derbymatcherna och förhoppningsvis även ännu tätare med Djurgårdspoäng.
