Fem frågor efter Globenmatchen
Inför ett nästan fullsatt Globen blev Djurgården nollade under annandagen när HV71 kom på besök. Här kommer fem frågetecken efter den tunga förlusten.
Varför lyckas inte Ohlsson?
Det är 13574 åskådare på plats – och spelarna har haft ett långt uppehåll att ladda upp inför stormatchen. Trots det känns det som att Robert Ohlsson inte lyckas få spelarna dit han vill. Att släppa in det första målet efter en minut och tretton sekunder är allt annat än godkänt – att det dessutom blir det matchvinnande målet gör knappast saken bättre. Ohlsson har ofta goda analyser både innan, under och efter matcherna: men någonstans får han inte fram det han vill till spelarna. Och när det väl gäller lyckas han inte bryta de negativa mönstren, trots att han vaskar om i laget. Med endast en trepoängare på de tio senaste matcherna måste det vända. Djurgården har oroväckande få poäng ner till elfteplatsen.
Vad händer med effektiviteten?
Djurgården hade spelövertaget under stora delar av matchen och sköt hela 41 skott på mål. Att inte få dit en enda puck är inte okej. Avsluten måste vara betydligt bättre. Överlag känns det som att laget har alldeles för få spelare framför mål, vilket gör det enklare för Jonas Gunnarsson att följa puckens bana. Det där sista saknas hos Djurgården: och det är ofta det där sista som gör skillnad på vinst eller förlust. Visst, det finns också en hel del frustation i att pucken inte riktigt dansar lagets väg, att oturen grinar i ansiktet när Djurgården bombar mot målet gång på gång. Men någonstans måste skyttarna titta sig själv i spegeln och fundera på vad det är som inte fungerar för tillfället.
Varför blev det matchstraff?
Efter slutsignalen kändes det som att alla var överens: Så varför blev det matchstraff? Både huvudtränarna Robert Ohlsson och Stephan Lundh tyckte det var märkligt att Daniel Brodin och Didrik Strömberg fick kliva av. Och Josefson var tydlig med vad han tyckte om bedömningen mot Brodin efter den omdiskuterade situationen.
– Jag kan inte förstå att han fick matchstraff för det. Det fattar jag faktiskt inte. Som jag ser det försöker han fullfölja sin tackling och den andra killen (Strömberg) ser honom i sista stund och hoppar undan lite och Brodin kan ju inte bara försvinna från isen. Det är omöjligt. Det är inte så att han träffar honom rent med en knätackling utan försökte träffa honom rent. Jag hade köpt en tvåa, men inte mer, sa han till HockeyNews.se.
Är Djurgården verkligen ett topplag?
Vi har haft tålamod. Och tålamod. Och tålamod. Och ju mer vi har väntat på att det ska lossna, desto mer har insikten om att Djurgården inte når upp till den toppnivå som förväntas blivit mer och mer tydligt. Alla skador har gjort sitt i sammanhanget, men nu är så pass många tillbaka att grundspelet måste sitta bättre. Överlag såg det bra ut mot HV71: och det finns positiva saker att ta vidare. Men att Djurgården inte räcker till och inte ger sig själv marginalerna på sin sida är oroväckande värre. Kanske var den magiska inledningen lite väl missvisande? Jag hoppas verkligen inte att det är så, för potentialen finns verkligen i truppen. Men de senaste tio omgångarna har Djurgården blickat mer neråt än uppåt i tabellen.
Vad har hänt med Jonsson-Fjällby?
Osynlig de senaste matcherna. Osynlig mot HV71. Trots att det var publikfest är Axel Jonsson-Fjällby en skugga av sig själv just nu. Han löser inga skott på mål, han sätter inte in några tacklingar, han bidrar inte med de fullträffar och poängen han måste göra. Det är tydligt att hans äventyr i Washington Capitals organisation på något sätt har skapat en osäkerhet hos honom: för nästan ingenting har fungerat sedan han kom tillbaka. Djurgården måste hitta ett sätt att få igång Jonsson-Fjällby så han kan bidra med viktiga mål framöver. Låt honom spela med andra, se om det kan ge något. Allt annat är bättre än det är just nu.
