Fem frågor efter hemmaförlusten
Efter tre raka segrar åkte Djurgården på säsongens första förlust när Mora kom på besök under onsdagskvällen. Vi ställer oss fem frågor efter den blek insatsen som slutade med 0–4 på tavlan efter två mål i tom bur.
Vart är laget på väg?
Den härliga känslan från premiärmatchen mot Björklöven är som bortblåst. Då käkade Djurgården på många sätt upp toppmotståndet inför ett kokande Hovet. Sedan dess har laget stått för tre spelmässigt svaga insatser, vilket självklart ger rätt oroande vibbar inför fortsättningen. Det stabila grundspelet från både försäsongen och premiärmatchen finns inte längre där och frågan är åt vilket håll pilarna pekar åt de kommande mötena. Djurgården behöver studsa tillbaka snabbt nu för att verkligen visa att det finns en bra grundkapacitet i det här laget. Vi orkar inte med en liknande resa som föregående höst, det måste finnas en betydligt tryggare plattform att stå på den här gången.
När ska det lossna?
Första halvan av första perioden var något av det bedrövligaste på länge. Djurgården åkte runt och petade med klubborna i egen zon medan Mora fick krascha buren i våg efter våg, men hade lyckligtvis bara 0–1. Det var snudd på smärtsamt att se. Därefter kom hemmalaget igång något mer och under matchens gång saknades knappast chanser såväl i fem mot fem som powerplay. Men pucken? Den ville inte in! Ineffektiviteten börjar redan att bli ett problem, där det inte riktigt synkar i kedjorna heller. Och spelare som Daniel Brodin, Zach Magwood och Anton Gradin står fortfarande på 0+0 efter fyra matcher. Trion måste komma igång med produktionen nu, deras målskytte behöver lossna.
Läge att kasta om?
Med anledning av punkten ovan så borde Djurgården snegla på att vaska om i kedjorna för att få fart på ett gäng spelare. John Norman – Marcus Krüger – Wiktor Nilsson känns ändå gjuten ett tag till, men sedan då? Nog borde Johan Garpenlöv och hans tränarteam kika på andra konstellationer för att hitta den där efterlängtade kemin. Varför inte testa Linus Klasen – Ludvig Rensfeldt – Zach Magwood där Rensfeldt får driva en kedja i en mer offensiv roll och Magwood (som ändå har sett pigg ut framåt) får en mer spetsig omgivning som ytterforward istället för center. Ja, det går att pussla fram och tillbaka men känslan är att någon form av rockad behövs för att få fart på grejerna.
Vad tar vi med oss?
Spontant svar på frågan: inte mycket alls. Men något som ändå var glädjande att se var Viktor Andréns insats mellan stolparna. DIF-målvakten kommer från två mindre bra prestationer men mot Mora motade han 22 av 24 skott och landade in på 91,76%, där flera av Moras skott kom från den inre skottsektorn då hemmalaget var direkt svagt att freda sitt eget mål. Även boxplay och powerplay såg ändå rätt lovande ut, där Djurgården dödade ett gäng utvisningar – även om gästerna fick utdelning i ett av deras fem PP. Och i numerärt överläge fick mesta mästarna rätt bra tryck i spelformen, även om avsluten inte riktigt satt där de skulle. Där är det bara att fortsätta tugga på.
Hur är läget i laget?
Säsong efter säsong är det samma visa. Frånvarolistan är lång och Djurgården tvingas att lira under knepiga förhållanden. Mot Mora saknades Axel Andersson (avstängd och även skadad), Alexander Ytterell (sjukdom) och Calle Odelius (NHL-camp), vilket också märktes av i uppspelsfaserna och drivet med puck från egen zon och framåt. Ingen större skugga ska falla över orutinerade spelare som Oscar Lundin, Adrian Carnebo och Arvid Bergström – men att Djurgården redan nu sitter med en så tunn backsida är ingenting annat än svagt. Med tanke på hur extremt känslig lagdelen är för skador/sjukdomar är det hög tid att få in ett nyförvärv nu. Men finns ens pengarna?
