Fem frågor efter premiärförlusten
Inför ett tomt Hovet tog Djurgården emot Frölunda i sitt första SHL-möte för säsongen. Det blev till slut förlust med 0–2 efter en uddlös insats i offensiv zon. Här är fem frågor efter premiären.
Vad gjorde Axelsson-kedjan?
Nej, det gick inte att känna igen Dick Axelsson, Sebastian Strandberg och Niclas Bergfors den här gången. Trion kom inte alls till sin rätt i mötet med Frölunda och hade svårt att skapa ett nödvändigt tryck framåt. Endast ett skott på mål lyckades kedjan vaska fram, vilket självklart ger ett underkänt betyg. Dessutom skvallrade deras corsiprocent – som var 16,67, 20 och 16 – om att något inte alls stod rätt till. Mycket av Djurgårdens tänkta produktivitet vilar på kedjans axlar. Det gäller att de kliver fram och visar vägen redan nästa match. Vi förväntar oss betydligt mer.
Vem ska göra målen?
Den eviga frågan kanske ändå känns befogad efter en premiär som slutade med noll mål framåt. Samtidigt som Frölunda gjorde det riktigt bra i egen zon så var Djurgården alldeles för uddlösa i sina avslut. Tittar man på namnen som finns i truppen finns det många som kan kliva fram och trycka dit puckarna – men den här premiären saknade det där extra stinget som ofta behövs för att få det att ringa. Nu är det högsta prioritet att nästa match bjuder på mål omgående, annars kan det snabbt sätta sig i huvudet hos spelarna. En måltorka redan i inledning av säsongen är verkligen det sista som Djurgården behöver just nu.
Är Armalis vår förstemålvakt?
Vilken återkomst burväktaren stod för i DIF-tröjan. Under stora delar av matchen såg Mantas Armalis till att hålla nere siffrorna och ge sitt lag en chans att slåss om poängen. Totalt motade han hela 40 av 41 skott och stod för några spektakulära räddningar när Frölunda pressade på i anfallszonen. Man kan lugnt säga att Niklas Svedberg kommer att få kämpa hårt om förstaspaden om Armalis fortsätter på det här spåret. Det känns redan nu som att han har fått en duktig nytändning efter sitt tunga fjolår i Skellefteå. Det ska bli mycket spännande att följa hans framfart framöver.
Hur blir det med publiken?
Debatten går hård kring publikfrågan just nu – samtidigt som SHL spelas inför nästintill tomma läktare. Och några av de stora förlorarna blir självklart alla supportrar som inte får sjunga fram sitt lag under matcherna. Ja, den här pandemin har verkligen rivit sönder själen i idrotten: och det blev extra tydligt när Djurgården skrinnade in inför tomma stolar i sin premiärmatch. På läktarna hade Järnkaminerna satt upp en banderoll som löd: ”DIF tvingas spela för att rädda en säsong. Vem kan det intressera utan färger och sång? När Hovet ekar tomt är det dags att rannsaka: Vilken hockey vill vi ha när vi är tillbaka?”. Minst sagt tänkvärda ord i väldigt märkliga tider.
Får vi uppleva det igen?
Djurgårdens mäktiga svit på 16 raka hemmavinster fick tyvärr sitt slut under söndagen. Inte sedan 14 november 2019 har laget förlorat en match på hemmaplan, vilket säger något om hur pass starka mesta mästarna har varit på Hovet. Utan publiken på plats kom till slut förlusten – och frågan är om vi någonsin kommer att få uppleva något liknande igen? Även om vi inte lär komma i närheten av samma segerrad den här säsongen så är det viktigt att laget hittar tillbaka till samma styrka på hemmaplan. Det ska alltid vara en tydlig del av Djurgårdens identitet att vara urstarka på Hovet.
