Fem frågor efter tunga kollapsen
Djurgården hade ett drömläge att knipa poäng i bortamötet med Brynäs, men tappade istället en 4–2-ledning till 4–7 i tredje perioden. Vi ställer oss fem frågor efter den tunga kollapsen.
Hur såg matchbilden ut?
Med en tung frånvarolista kändes Djurgården nästan lite uträknade på förhand. Kanske var det därför som laget kom ut med en vi ska allt visa er-inställning mot Brynäs, i alla fall i den första perioden. Stockholmarna spelade med en bra energi, hade fin närvaro kring motståndarens kasse – vilket har varit sällsynt under säsongsinledningen. I mittperioden tappade dock gästerna taktpinnen, även om DIF gick ifrån med två mål var det konstgjord andning. Redan där började nämligen Brynäs skölja över för att sedan komma ut i tredje och fullständigt köra över mesta mästarna. Djurgården blev extremt små vid 4–2-ledningen, backade hem istället för att gå för det. I vanlig ordning ledde det fram till ännu en kollaps. Tyvärr har vi sett det så många gånger nu – grundtrygghet finns liksom inte där, ingen vågar ta tag i det. Ett minst sagt oroväckande mönster.
Varför är det så svårt?
Det har bara gått åtta omgångar, men vi måste vara ärliga med situationen. Djurgården är riktigt illa ute som det ser ut just nu. Laget har enorma problem både med som utan puck, där spelarna blandar slarviga passningar i egen zon med ett alldeles för riskfyllt spel i mittzonen – vilket gång på gång ger motståndarna läskiga omställningar att jobba med. Avvägningarna i beslutsfattandet är rakt igenom bedrövligt, som att det finns en stor avsaknad av sunt och vettigt konsekvenstänk. Det är som att allt för många – såväl backar som forwards – stressar med grunderna, vill mest bara framåt och skiter i det som händer bakåt. Avsaknaden av en försvarsgeneral på backsidan är tydlig, någon som kan komma in och lugna ner när det stormar. Problemet är att ekonomin är körd i botten, det finns inte mycket att röra sig med.
Vad händer med Andrén?
Nej, hittills har värvningen av Viktor Andrén inte alls slagit speciellt väl ut. Nog för att han har haft dålig hjälp av sitt försvar, men känslan är att han just nu inte stoppar de där puckarna som måste stoppas för att ge laget den där viktiga fördelen att rida på. Mot Brynäs agerade han allt för stressat i målburen, gick ut och stötte för tidigt i situationerna. Totalt räddade han 27 av 33 skott, vilket gav riktigt svaga 81,82%. Ser vi till alla de fem matcherna som han har stått den här säsongsinledningen är helhetsbetyget underkänt. Med en räddningsprocent på 85,19 måste han steppade upp rejält framöver, det är verkligen inte hållbart att Djurgårdens tilltänkte förstemålvakt läcker så pass mycket. I grunden har ju Andrén kapaciteten att göra skillnad, men för tillfället pallar han tyvärr inte trycket.
Har trion prickat formen?
Till det positiva då. Ja, något slags ljus i mörkret måste vi ändå fånga för att orka fortsätta framåt med huvudet högt. Både David Blomgren, Zach Magwood och Anton Gradin fick äntligen spräcka sina målnollor – vilket kan betyda mycket framöver. Först styrde Blomgren snyggt in Alexander Ytterells skott, sedan pricksköt Magwood in pucken med ett distinkt avslut medan Gradin stack på en kontring och rakade in 4–2 efter en fin servering från Albin Grewe. Att just Magwood och Gradin skulle skriva in sig i poängprotokollet är det många som har väntat på, men nu gäller det också att duon fortsätter att visa vägen offensivt. Båda är trots allt värvade för att göra ett rejält avtryck. En annan duo värd att lyfta från mötet är juniorerna Linus Eriksson (debut) och Melvin Wersäll. Båda snurrade friskt i anfallszonen och pumpade in energi på isen.
Vad är senaste truppnytt?
Förutsättningarna inför den här stormatchen kunde har varit betydligt bättre, för att uttrycka sig milt. John Norman, Emil Berglund, Axel Andersson och Adrian Carnebo saknades på grund av skador – än värre var det att Marcus Krüger kom med ett sent återbud på grund av skadekänning. Hur är egentligen status med lagkaptenen? Katastroftankarna slår i taket direkt och det är bara att hoppas att han kan spela i derbyt mot AIK under nästa vecka, ett möte som kommer att bli extremt viktigt för Djurgården. I vanlig ordning så dras laget med flera namn på frånvarolistan, för ett tag sedan var det ju kaos på backsidan. Nu har istället stöket flyttat vidare till centersidan, som på många sätt är ryggraden i lagbygget. Som tidigare nämnt: det blir aldrig någon lugn och ro i truppen. Skiten upprepar sig år efter år, det tar aldrig slut.
