Fem punkter efter retfulla förlusten
Supportrarna var på plats och sjöng fram Djurgården – men hemmalaget bjöd inte upp när det gällde som mest i bottenmötet med Malmö. Här är fem summerande punkter efter den jobbiga 1–3-förlusten.
Den mentala soppatorsken
Under den senaste tiden har Djurgården jagat ikapp avståndet upp till Malmö på ett föredömligt sätt – och till torsdagens match var det 6500 åskådare på Hovet som sjöng fram stockholmarna. Förutsättningarna för en riktigt bra kväll fanns där, men istället så klappade Djurgården ihop när det gällde som allra mest. Istället för att laget växte av uppgiften, så krympte de flesta ihop och blev uppkäkade av Malmös tunga fysik. Nej, den här insatsen bådar verkligen inte gott inför fortsättningen. Ärligt talat så är det frustrerande att Djurgården inte kommer upp i en högre nivå. Både energin, passningsspelet och kampen kring målburarna nådde inte hela vägen fram.
Ett bommat läge att klättra
Den här förlusten var riktigt, riktigt tung. Dels för att Djurgården har varit på gång den senaste tiden på hemmaplan – men också för att laget tappar rejält med mark i bottenstriden nu. Istället för tre poäng upp till Malmö så blev plötsligt gapet nio poäng. Med endast elva matcher kvar av grundserien känns läget allt mer tröstlöst. Det är fortfarande inte helt kört, men det poängmässiga och psykologiska hade stått i ett helt annat ljus med seger mot Malmö. Nu måste Djurgården dels rada upp en stark segerrad, men också förlita sig på att skåningarna ska klappa ihop under slutspurten av serien. Är det ens rimligt att drömma om säker mark? Tveksamt, tyvärr.
Powerplay fortsätter strula
En stor del i att Djurgården har kört in i väggen de senaste två matcherna är spelet i numerärt överläge. Efter det förlösande PP-målet mot Linköping i matchens slutsekunder så klev Djurgården upp på en effektivitet på hela 35% under 2020. Mot Skellefteå blev laget nollade, där spelet i powerplay var fullständigt bedrövligt. Och mötet med Malmö hamnade tyvärr i samma fack. Hemmalaget hade svårt att etablera ett uppställt spel i zonen, kom aldrig riktigt loss i passningsspelet och hade för lite närvaro framför Malmös målvakt. Djurgården känns helt enkelt inte tillräckligt desperata i spelformen just nu. Laget måste göra det betydligt bättre framöver om det här ska vända.
Nyförvärvet måste bli spelklar
Efter en märklig situation framför Djurgårdens mål – där Dick Axelsson (som överlag stod för en svag match) och Carl Söderberg åkte ihop med varandra – låg Axelsson kvar på isen och fick se Malmö skicka in 2–1-målet. Efter det kom inte Djurgårdens spelgeni till spel igen. Enligt Joakim Fagervall kunde inte Axelsson fullfölja på grund av smärta. Som om det inte vore nog kom inte heller Emil Berglund till spel i tredje perioden. Med den tänkbara skadefrånvaron till matchen mot Brynäs måste Emile Poirier bli spelklar tills dess. Det är märkligt att det har tagit så lång tid för arbetstillståndet att bli klart. De byråkratiska ärendena tycks ofta dra ut på tiden för Djurgården.
Ett gäng positiva punkter
För att inte gräva ner oss för mycket kan vi rikta strålkastarna mot de positiva bitarna från matchen. Djurgården vann skotten med hela 33–20 och borde, vid en normal utdelning, gjort minst ett eller ett par mål till. Spelet i boxplay var stabilt, så även tekningsduellerna där Djurgården gick segrande med 27–17. Eric Gelinas fortsätter att bomba pucken på kassen, den här gången med sex skott på mål. Det gäller att Djurgården hugger på returerna som uppstår från hans tunga slägga. Slutligen är det värt att lyfta lagets förstakedja med Marcus Sörensen, Ludvig Rensfeldt och Filip Cederqvist som fortsätter producera. Insticket från Rensfeldt till Sörensen framför mål till 1–0 var riktigt läcker.
