Fem tankar efter årets sista match
Djurgården fortsätter att falla på bortaplan. I årtiondets sista match blev det slutligen förlust med 1–3 mot Rögle. Här är fem tankar efter det sura nederlaget.
NIKLAS SVEDBERG
Burväktaren har varit borta från spel de senaste matcherna på grund av en oroväckande knäskada – och det har snackats om att säsongen är i fara. Matchen mot Rögle var på många sätt ett eldprov för Svedberg, och med tanke på hur han såg ut i kassen så verkade han inte vara hämmad av sitt onda knä. Målvakten gjorde några riktigt kvalificerade räddningar och gav sitt lag en ärlig chans att slåss om segern. Efter mötet gav även huvudtränaren Robert Ohlsson lugnande besked kring målvaktens status.
Med tanke på att Svedberg har varit Djurgårdens absolut viktigaste spelare den här säsongen är det här grymt positiva nyheter. Förutsett att det inte kommer något jobbigt bakslag de närmaste dagarna har mesta mästarna en målvaktsduo som innefattar Svedberg och Karri Rämö. Och det i sig känns väldigt tryggt och säkert inför fortsättningen. Båda har egenskaper som kan hjälpa Djurgården att gå riktigt långt.
MANFALLET
Nej, jag kan inte komma på en säsong som har varit lika skade- och sjukdomsfylld som den här. Inför mötet med Rögle (som också saknade massor av spelare) återfanns följande lirare på frånvarolistan: Robin Jensen, Jason Garrison, Patrik Berglund, Albin Grewe, Mattias Guter, Alexander Holtz, Sebastian Strandberg och Anton Hedman. Gällande den sistnämnde bröt han foten i senaste matchen mot Skellefteå – och blir borta i minst sex veckor. Ja, det här känns just nu som en hemsk mardröm som aldrig vill ta slut.
Det råder ingen som helst tvekan om att Djurgården är i ett extremt behov av lugn och ro i truppen. Med fullt manskap skulle det vara ett helt annat tryck i grejerna – och laget skulle ha mer tyngd och skicklighet att luta sig emot under jämna matcher. Det är min övertygelse att laget kommer att spela sin bästa ishockey den här säsongen på andra sidan årsskiftet. Grundkapaciteten finns. Men det går inte att vända trenden med åtta spelare på frånvarolistan.
EFFEKTIVITETEN
Under de senaste matcherna har Djurgården kämpat med sin effektivitet, även om målskyttet lossnade något mot Skellefteå. I Catena Arena avlossade gästerna 37 skott på kassen, men lyckades bara få dit en enda puck. Sett över hela säsongen har stockholmarna slirat med sin skotteffektivitet – och det finns stor förbättringspotential inom området.
Med en spelare som Hedman borta under de kommande veckorna måste resterande spelare bli ännu mer obekväma kring och framför målburen. Känslan är att Djurgården saknar det där lilla extra som krävs för att få pucken över mållinjen. Avsluten sitter lite för ofta i bröstplattan, skymningen framför motståndarkassen kan vara mer närvarande – och det är generellt sätt allt för många spelare som har bidragit med för få mål framåt. En renodlad sniper är saknad just nu.
TABELLÄGET
Årtiondets sista match är spelad – och det blev ingen rolig avslutning på 2019. I dagsläget parkerar Djurgården på en niondeplats i tabellen med 41 inspelade poäng, vilket självklart inte är godkänt för ett lag med SM-guldsambitioner. Ser vi till var laget befann sig förra säsongen efter 29 spelade omgångar hade mesta mästarna skrapat ihop till 45 poäng. Det är alltså bara fyra poäng som skiljer från SM-finalsäsongen.
Det i sig inger ändå en hel del hopp. Vi minns alla vilket uppsving Djurgården stod för den gången, när laget slutligen kravlade sig upp på en fin fjärdeplats i tabellen. Även om det är ett svårt uppdrag att upprepa den resan ska man aldrig någonsin räkna ut stockholmarna i dessa sammanhang. Vi har redan sett ett exempel på vad laget kan åstadkomma när de får medvind med sig. Den gången slutade det med fem raka segrar. Förhoppningsvis kan laget inleda det nya året på just det sättet.
DISCIPLINEN
Jodå, vi kan ta domardiskussionen ett hett varv till. Men faktum kvarstår att Djurgården drog på sig en hel del onödiga utvisningar mot Rögle, där speciellt Dick Axelssons blev rejält omdiskuterad. Efter slutsignalen tryckte huvudtränaren Robert Ohlsson lite extra på värdet av disciplin i gruppen, och det är – huruvida man tolkar in domarnivån eller inte – något som laget behöver ta med sig in i 2020.
I längden kommer det aldrig funka för Djurgårdens del att spela så många numerära underlägen. Laget behöver hitta en starkare disciplin rent generellt, för att ge sig själva större chans att gå vinnande ur jämna och täta matcher. Det är uppenbart att stockholmarna har väldigt mycket att ge i fem mot fem-spelet. Mot Rögle var DIF spelförande i spelformen vid flera tillfällen. Det tyder ändå på att grundkapaciteten finns i det här laget, trots alla skador och sjukdomar.
Läs även: Veckans bästa i Djurgården
