Fem tankar efter tuffa bakslaget
Efter fyra raka segrar orkade inte Djurgården rida vidare på framgångsvågen när laget besökte Malmö under tisdagskvällen. Här bjuder vi på fem tankar efter den svidande 1–3-förlusten.
ROBIN JENSEN
Efter en strålande vinstrad av Adam Reideborn valde Djurgården att kasta in andremålvakten Robin Jensen mellan stolparna mot Malmö. Och han gjorde inte bort sig i den utsträckning som många besvikna röster ville peka på, men det finns ändå en viss anledning till oro gällande Djurgårdens målvaktssida om vi tittar på statistiken.
Även om Jensen har en genomgående godkänd räddningsprocent på 90,99 den här säsongen så kvarstår det faktum att han har vunnit endast två av sina åtta matcher han har stått i. Mot Malmö hade han knappast hjälp från sina försvarsspelare som gång på gång gick bort sig: men överlag skulle han behöva stänga ute minst ett eller ett par mål till varje drabbning för att ge sitt lag chansen att vinna.
I nuläget så är Reideborn den typen av målvakt. Han gör de där avgörande räddningarna som gör att laget kan dra det längsta strået. För Jensens del går det tyngre – och känslan är tyvärr att en osäkerhet sprider sig hos försvararna när han står i mål. Det är det där lilla extra som behövs för att han ska börja vinna matcher åt laget i större utsträckning.
Jag är övertygad om att han kan nå dit, för potentialen finns verkligen där. Men formen måste komma snart. Inför ett potentiellt slutspel behöver Djurgården en andremålvakt som kan göra skillnad på allvar. Reideborn kan inte spela alla matcher – han behöver vila för att prestera på topp. Och det är då Jensen ska kliva in och visa att även han är en målvakt som tillhör toppskiktet i SHL.
UTVISNINGARNA
Först inledde Jakob Lilja matchen med att skicka pucken över sargen, vilket resulterade i två minuters utvisning för delaying the game. Sedan drog Daniel Brodin på sig två utvisningar på rad i form av en crosschecking samt en slashing. Och allt detta hände under den första perioden.
Det är inte svårt att räkna ut att alla onödiga utvisningar skapar ett rejält hack i Djurgårdens spel. Extra tydligt blev det som sagt under den inledande perioden, då bortalaget var urblekt i alla sina aktioner på isen. Varför dessa onödiga utvisningar kommer är svårt att sätta fingret på. Men självklart är det enkelt att peka på en brist i attityden.
Djurgården har sedan innan befunnit sig i perioder där onödiga utvisningar har tagits på grund av odisciplin. Nu var laget – och speciellt Brodin – tillbaka i gamla synder igen. Även om det är härligt att se Brodins maxfart i varje läge måste han kunna väga in situationer betydligt bättre. Anpassa nivån, helt enkelt. Att åka på två raka utvisningar på det sättet han gör i den första perioden får inte hända. Det gynnar inte honom själv, och det gynnar verkligen inte hans lag.
TAKTIKEN
Djurgården har under den här säsongen haft svårt mot lag som ställer upp vid mittzonen och inväntar anfallsvågen. I den här matchen blev det extra tydligt att laget gick rakt i Malmös fälla. Istället för att vrida upp till max och trumma sig förbi motståndarna drogs bortalaget ner i hemmalagets tempo: vilket helt klart gynnade ett skadeskjutet Malmö.
Redan innan matchen sa Malmös huvudtränare Peter Andersson följande till MrMadHawk: ”Mot Djurgården vet man alltid vad man kan förvänta sig. Det är en fördel mot Djurgården, att de är väldigt konsekventa i det man gör, vilket gör de lättlästa”. Och med facit i hand blev det precis så.
Djurgården körde fast totalt i Malmös försvarsgap i den första perioden (ett tag stod det 10–1 i skott till hemmalaget), vilket satte tonen för hela matchen. Även om mittperioden var betydligt bättre från gästernas sida gick laget ner sig rejält i den tredje, vilket gav Malmö chansen att kliva fram och stänga matchen. Det blir tyvärr smärtsamt uppenbart att Djurgården inte har något taktiskt drag som hjälper mot lag som inte är intresserade av att föra spelet. Istället blir spelet stillastående, krampaktigt och tafatt.
Med allt detta sagt fick Malmö matchen precis dit de vill. Och med tanke på att lagets alla tre kaptener var borta på grund av avstängningar finns det inga ursäkter för Djurgården att luta sig emot. Att torska en sådan här match på grund av dålig inställning, slarvigt försvarsspel och en känsla av underskattning är ett minusbetyg som både spelare och ledare får ta på sig.
EMIL BEMSTRÖM
Ja, herregud! 19-åringen fortsätter att leverera ishockey på absolut högsta nivå. Den här gången visade han att han även kan använda sig av aviga finter för att få gummitrissan i nät. Och det är precis där hans storhet som spelare ligger. I förmågan att hela tiden överraska och göra sig själv till en bättre och mer mångsidig spelare. Hans utvecklingskurva fortsätter rakt upp mot molnen.
Med en snabb titt i Eliteprospects magiska databas går det att utläsa att endast 18 spelare – som ålderskategoriseras efter U20 – genom tiderna har nått en målskörd på 16 fullträffar under en säsong i Sveriges högsta liga. Det säger en hel del om storheten hos Bemströms sylvassa målskytte, som uppenbarligen inte bara handlar om hans makalösa skott.
Det är ingen direkt nyhet att Columbus Blue Jackets, som draftade Bemström 2017 som nummer 117 totalt, har tydliga planer på att plocka över talangen redan nästa säsong. Enligt Sportbladet går NHL-organisationen i sådana tankar, vilket betyder att det är läge att njuta lite extra av Bemströms prestationer i DIF-tröjan. Även om det skulle göra honom gott att stanna en säsong till i Sverige kan det bli svårt att landa i den lösningen eftersom han hela tiden ger Columbus anledningar att testa honom direkt efter sommaren.
FÖRSVARSSPELET
Ja, det underlättade ju inte för Djurgårdens del att Tom Nilsson tvingades kliva av matchen. Om det är något försvarsklippan är specialist på så är det att hålla motståndarna på rätt sida, men även göra de där viktiga defensiva avvägningarna i pressade situationer. Sett till försvarsarbetet från Djurgårdens sida var det helt klart underkänt mot Malmö.
Eftersom hemmalaget ställde upp i mittzonen och inväntade anstormningen från gästerna var det rätt uppenbart att deras starkaste kort skulle vara kontringsspelet. På Malmös 1–0-mål (som visserligen föranleddes av en läcker assist) gick hela försvarslinjen bort sig i Djurgården efter en snabb omställning, vilket gav Olofsson ett helt rent läge mot Jensen. Inte helt enkelt att förutse, men att lämna en motspelare så ren är alldeles för nonchalant.
Dessutom tappade laget markeringen rejält framför mål när Malmö styrde in viktiga 2–1 i den tredje perioden. Som om det inte vore nog lät också de försvarande spelarna hemmalaget rinna ifrån till ett två mot ett-läge och därmed punktera matchen genom 3–1. Det var helt enkelt som att försvarshjärnorna hos djurgårdarna inte var påslagna den här aftonen, som att försvarssynken mellan backarna och anfallarna inte fungerade. Oerhört synd eftersom laget hade ett guldläge att knipa andraplatsen i tabellen.
