Fem tankar efter bortavinsten
Djurgårdens segertåg fortsätter att tuffa vidare. Under lördagskvällen hämtade laget hem tre härliga poäng efter ett sent segermål från Sebastian Strandberg. Här kommer fem tankar efter 3–2-vinsten.
ROBIN JENSEN
Snacka om att han har tagit chansen under Adam Reideborns frånvaro. Även om 1–1-målet känns slarvigt att släppa in så tar Robin Jensen revansch under matchen med några riktigt viktiga räddningar. Dessutom går det inte att frångå att hans fina målvaktsspel under den första perioden håller kvar Djurgården i matchen. Med 31 räddade skott och endast två insläppta landade slutligen Jensen på fina 93,94%.
Att han nu står på två raka vinster betyder väldigt mycket för Djurgården inför framtida matcher. Jensen behöver bygga på sitt självförtroende och bli den där stabila andremålvakten som kan kastas in när laget behöver en boost eller när Reideborn behöver vila. Och just nu pekar det mesta på att Jensen äntligen har hittat rätt. Även om han sprider lite för många returer runt sig kliver han fram i de avgörande lägena och stänger igen. Väldigt fint att se hur han omvandlar sin potential till segrar på isen.
EMIL BEMSTRÖM
20 baljor! 20 fullträffar! 20 mål! Ja, ni hörde rätt. Den 19-årige supertalangen piskade dit sitt tjugonde mål för säsongen – och det var ett makalöst läckert skott som letade sig in i nättaket via en minimal lucka över Jonas Gustavssons axel. För att sätta målskörden i något slags perspektiv kan vi konstatera att det endast är sju U20-spelare till genom historien som har nått 20 mål under en och samma säsong. Bland namnen återfinns följande lirare: Kent Nilsson, Elias Pettersson, Peter Forsberg, Tomas Sandström, Patric Hörnqvist, Markus Näslund och Daniel Sedin. Inget dålig sällskap för Bemström.
MATCHBILDEN
Det var ingen vidare insats från Djurgårdens sida under den första perioden. Laget var duktigt tillbakatryckta under stora delar av perioden och det var tydligt att Linköping förde spelet. Precis därför kändes det smått ologiskt att bortalaget plötsligt gick upp till ledningen genom Bemströms sniperskott, för helt ärligt förtjänade hemmalaget att leda med ett par baljor efter sin tunga press. Men Jensen storspelade.
Under mittperioden fick Djurgården ett drömläge att utöka ledningen när LHC-spelaren Anton Karlsson fick matchstraff för checking to the head. Men ett fullständigt bedrövligt powerplay som saknade fart i passningsspelet, som slutade med att Axel Jonsson-Fjällby visades ut för interference, fick pendeln att svänga. Linköping skaffade sig energi att kvittera – och snart satt 1–1 genom Joe Whitney. Efter det tog hemmalaget över matchen och 2–1 kom av bara farten. Och här någonstans hade Djurgården kunnat tappat greppet om matchen fullständigt.
Istället hände något med gästerna. Laget satte snabbt hård forechecking på Linköpings backar och klev rakt in på mål och skapade oreda för LHC:s målvakt Jonas Gustavsson, som hade svårt att se skottbanorna. Denna fina period mynnade i slutändan ut till att Jakob Lilja fixade det oerhört viktiga 2–2-målet, efter fint förarbete av Daniel Brodin.
Att det sedan var Djurgården som drog det längsta strået i den tredje perioden berodde på väldigt små marginaler, för det saknades knappast chanser för Linköping. Dock hade Djurgården, som nu vunnit fyra av fyra matcher mot LHC den här säsongen, ett mentalt övertag in i det här mötet. Dessutom kändes det som att hemmalaget inte var beredda på att Djurgården skulle skaka av sig 1–2-målet så snabbt och hitta en väg till kvitteringen bara några minuter senare. Just den sekvensen tyder på att laget har hittat en väg ur sin tunga formdipp: och att saker och ting kan bli riktigt roliga när väl Josefson är tillbaka i spel igen.
Dessutom måste även Jesper Petterssons fajt lyftas fram. Att han står upp på det sättet för Jonathan Davidsson, som tvingades utgå efter tacklingen, gav säkerligen också den energi som Djurgården behövde för att slutligen punktera matchen. Just sådana urladdningar behövs ibland.
FÖRSTAKEDJAN
När nyheten om Jacob Josefsons hjärnskakning rullades ut blinkade domedagsrubrikerna starkt. Just därför var det extra fint att se hur förstakedjan klev fram mot Linköping och visade vägen utan sin briljanta stjärncenter. Jakob Lilja bidrog med det viktiga kvitteringsmålet, Sebastian Strandberg skickade in den matchvinnande baljan och Daniel Brodin plockad upp två passningspoäng. Oerhört viktigt för just Brodin att det lossnade poängmässigt, eftersom han har gått poänglös de senaste fem matcherna.
Annars går det inte annat än att bli djupt imponerade över det sättet som Strandberg hanterar det ökade ansvaret i och med sin plats som center i förstakedjan. Han gör inte bara poäng, han fördelar pucken effektivt och etablerar press i anfallszonen på ett föredömligt sätt. Dessutom håller han ihop kedjan, är själva navet, och tar också ansvar bakåt. Snacka om att han har växt den här säsongen. Helt klart en av ligans mest underskattade lirare.
NICLAS BERGFORS
Även om det inte föll något mål från Bergfors, som har varit i fin målform senaste tiden, måste ändå hans insats lyftas. För fjärdekedjeforwarden gör hela tiden ett gediget jobb i anfallszonen och gör det jobbigt för Linköpings backar genom att fullfölja sina situationer. Han krigar helt enkelt hårt och framförallt smart i varje byte: och det betyder nog mer än många kan tro för Djurgårdens del.
Helt ärligt är det inspirerande att se hur anfallaren har köpt sin roll i laget. Jag tror ni alla minns att han var tilltänkt att spela i förstakedjan tillsammans med Andreas Engqvist och Dick Axelsson, vilket är en helt annan verklighet än den han har just nu. Att ta klivet ned i kedjorna så dramatiskt hade kunnat knäcka vem som helst. Istället har Bergfors gnuggat på och blivit viktigare och viktigare för laget nu när grundserien närmar sig sitt slut.
