Fem tankar efter målkalaset
Michael Haga och Olle Alsing hade stor show på Hovet när Adler Mannheim kom på besök och Djurgården säkrade avancemanget till CHL-slutspelet. Slutresultatet skrevs till 6–3 efter fem fullträffar i powerplay för hemmalaget. Här är fem tankar efter målkalaset.
KARRI RÄMÖ
Den välmeriterade målvakten kastades in i hetluften för första gången på drygt ett och ett halvt år och gjorde det riktigt stabilt. Även om han tvingades släppa in tre mål fanns det flera fina tendenser i hans målvaktsspel. Dels kändes han lugn och sansad i kassen: och han bjöd inte på några större utsvävningar. Dessutom upplevdes han placeringssäker i många situationer. Och så stod han för några fina reflexräddningar när tyskarna kretsade kring Djurgårdens kasse. Allt som allt en fullgod debut av finländaren, som lovar gott inför framtiden. Med lite mer träningar och matcher i kroppen kan det här mycket väl utvecklas till någonting alldeles extra. Tittar vi på Rämös meriter finns det ingen som helst tvekan om att han kan prestera ett målvaktsspel som tillhör toppen av Europa.
POWERPLAY
Efter fem spelade CHL-matcher har Djurgården visat upp en förkrossande effektivitet i powerplay. 38,71% är strålande siffror – och det räcker för att knipa en topplacering i hela turneringen. Likt mötet med Luleå, då Djurgården tryckte in två PP-mål, fortsatte stockholmarna på den inslagna vägen under matchen mot Adler Mannheim. Hela fem mål kom via spelformen, där Haga (två gånger om), Alsing, Berglund och Eriksson lyckades överlista Johan Gustafsson i tyskarnas målbur. Just den sistnämnde målskytten – Henrik Eriksson – fortsätter att göra ett gediget jobb framför kassen under powerplay. Med Anton Hedman på sjukdomslistan har trotjänaren fått kliva in i rollen framför kassen: och han gör det fläckfritt. Eriksson spelar verkligen med hjärtat på isen – och det är så underbart att se hur han blommat ut efter sin jobbiga axelskada.
MICHAEL HAGA
Hattrick! Och två assist. Jävlar vad norrmannen bara körde i den här matchen. Fina ingångar i anfallszonen, läckra passningar till lagkamraterna, distinkta avslut – och ett fullständigt gnistrande driv i skridskoåkningen. Haga går verkligen från klarhet till klarhet: och just nu känns det som ingenting kan stoppa honom från att fortsätta spotta in poäng i både SHL och CHL. Sättet han styr och ställer på i powerplay är inspirerande att se. Dessutom har Haga en förmåga att driva fram pucken över mittzonen och in i anfallszonen som är oerhört nyttigt för Djurgården. Han bryter på många sätt mönster med sina aviga spelstil, vilket då och då är rent nödvändigt för att stockholmarna ska lyckas bita sig fast i den offensiva delen av rinken.
OLLE ALSING
Backen är just nu i sitt livs form. Med ett mål och tre assist var han en av isens giganter under tisdagskvällen. Alsing spelar med ett så stort och självklart självförtroende att det känns som att nästan allting han testar på i den offensiva zonen går hem. Just i powerplay är han en gyllene pusselbit på blålinjen som både sätter upp spelet, men som även har förmågan att skicka farliga projektiler mot målburen. Det är rätt otroligt att se vilken enorm utveckling Alsing har haft sedan han kom till Djurgården förra säsongen. Efter en lysande debutsäsong för mesta mästarna har han steppat upp sitt spel ytterligare en nivå: och lär med tanke på den inledning han har fått vara aktuell för landslaget framöver. För övrigt är det bara att passa på att njuta av Alsing medan det går. Nästan säsong spelar han garanterat i NHL. Det finns inte en chans att hans dominans kommer att gå Ottawa Senators obemärkt förbi.
MITTPERIODEN
Den stora missräkningen under den här matchen kom i den andra perioden. Efter en stabil inledning på matchen, där Mannheim inte hade speciellt mycket att säga till om under första tjugo minuterna – var det desto tyngre under mittakten. Tyskarna fick ett magiskt fem mot tre-läge i inledningen av den andra perioden, och kunde till slut dunka dit 1–3-reduceringen bakom Rämö i Djurgårdens målbur. Efter det svarade hemmalaget med ännu ett powerplay-mål, men efter det fortsatte mesta mästarna att ta onödiga utvisningar: vilket också straffade sig. Djurgården lyckades aldrig komma in i mittperioden på ett bra sätt, medan gästerna trummade på och gjorde både 4–2 och 4–3 innan signalen för pausvila ljöd över Hovets betongklädda läktare. Just försvarsspelet hade mer att önska, med flera individuella misstag i egen zon. Många gånger såg det alldeles för enkelt ut för tyskarna när de klev in i anfallszonen och tog sig förbi Djurgårdens försvarande spelare, som blev alldeles för stillastående. Anfallsspelet finns det inte mycket att klaga på just nu, men defensivt har stockholmarna fortfarande en väg att vandra.
