Fem tankar efter missräkningen
Rögle spelar just nu i medvind – men att Djurgården skulle kamma hem noll mot Ängelholms-laget var helt klart en missräkning. Här kommer fem tankar efter den svidande 1–2-förlusten.
MARCUS DAVIDSSON
Han har fått utstå tuff kritik den senaste tiden. Jag tycker att den till viss del har varit lite för hård, men det finns ändå en del sanning i feedbacken som har bubblat fram. Davidsson har inte kommit upp i den nivå som vi vet att han kan befinna sig på. Istället har det varit för mycket enkla misstag – men också en alldeles för anonym närvaro på isen. I mötet med Rögle blixtrade han dock till med en magisk passning till Emil Bemströms 1–0-mål, när han hittade fram till kamratens klubblad med en puck som skar genom hela Rögles försvarslinje.
Det var inte bara en urläcker assist – det kändes också som en viktig aktion från Davidssons sida. Att han verkligen bevisade att han är att räkna med den här säsongen, men att han inte riktigt hittat rätt. Förväntningarna är – trots att han bara är 19 år – skyhöga hos både laget och fansen. Meningen är att Davidsson ska leda hela sin kedja med sin smarta spelstil: men det finns som sagt lite mer att önska av hans spel. Åtta poäng på 15 matcher är dock ett fint facit för en tonåring i Sveriges bästa liga. Det om något får inte glömmas bort, även om det finns krav på en högre kapacitet än så.
Adderar vi även det faktum att han under många bataljer inte har fått matchas med sin bror Jonathan hoppas jag att de flesta kan landa i en mer förlåtande inställning. Bröderna trivs oerhört bra med varandra: och jag hoppas och tror att det framöver ska leda till att Marcus Davidsson har en till växel att putta i.
IRRITATION
När slutsignalen ljöd på Hovet var nog den starkaste känslan som pulserade innanför bröstet irritation. Visst, Rögle har just nu ett rejält driv i sitt spel och gör allt som allt en stabil bortamatch. Men Djurgården måste kunna städa undan en sådan här match på ett betydligt bättre sätt. Anfallsspelet kändes totalt uddlöst under stora delar av matchen, vilket självklart inte är acceptabelt när det är hemmamatch och folk har betalt mycket pengar för att se laget live. Just den här lojala inställningen som gång på gång återkommer är verkligen ett problem som laget måste se över.
Landslagsuppehållet kommer minst sagt lägligt. Och en förlust kanske var det bästa som kunde hända. Vid vinst hade Djurgården fortfarande toppat tabellen, vilket kanske hade vaggat in truppen i en falsk trygghet. Om vi ska vara ärliga har grundspelet, trots att Djurgården parkerar högt i tabellen, inte varit en helt pålitlig historia. Tyvärr har inslag av slarv, nonchalans och energibrist genomsyrat flera matcher. Och så går det självklart inte att fortsätta om tanken är att laget ska slåss om SM-guldet.
Nu pekar det mesta på att Joakim Eriksson har landat rutinerade centerspelaren Petteri Wirtanen. Ett välkommet tillskott eftersom Djurgården har tampats med så ihärdiga skadebekymmer på nyckelspelare. Om värvningen går i lås – samtidigt som Dick Axelsson kommer tillbaka från sin skada efter uppehållet – kan Djurgården få en skön nystart. Jag tror att det är precis det som laget behöver just nu.
ROBIN JENSEN
Har endast fått tre SHL-starter den här säsongen, och även varit frånvarande under några matcher. Är faktiskt en av få spelare i Djurgården som kommer undan med ett godkänt betyg efter förlusten mot Rögle. Det känns viktigt att han får chansen att visa upp sina färdigheter, eftersom en stabil andremålvakt ofta är guld värd när laget går in i tyngre perioder med mycket matcher. Reideborn behöver avlastning för att kunna prestera på en hög nivå. Speciellt om Djurgården går vidare till slutspel kan de vilade matcherna under säsongen göra enorm skillnad.
Jensen har på sina tre framträdanden en räddningsprocent på 92,1 – vilket är en siffra som det är svårt att vara allt för missnöjd med. Han har dessutom endast släppt in 1,98 mål per match under dessa tre tillställningar. Dock kan vi inte dra allt för stora slutsatser av detta: eftersom tre matcher är lite för tunt att plocka tydliga mönster ur. Med allt detta sagt var ändå Jensen en av spelarna som helt klart var värd att lyftas lite extra efter slutsignalen. Han agerade stabilt och räddade några riktigt vassa skott – och Rögles fullträffar var inte helt enkla att behärska med tanke på trafiken som Rögle skapade framför kassen.
ISEN
Det var tydligt att isen på Hovet inte var av bästa skick under matchen. Under pausen mellan period ett och två bekräftade även målskytten Emil Bemström att så var fallet när han sa följande: ”Finns inte mycket att gnälla på men det är dålig is. Vi slarvar för mycket”. Det är lätt att känna sig rejält irriterad över en sådan grej. Om det är något som måste vara topp under en elitmatch så är det kvalitén på isen. Med tanke på alla pucktapp och det sega flytet i spelet hade säkert isen en huvudroll i varför matchen var som den var.
Ett lag som Djurgården – som lever mycket på sin fart och sin spelförande attityd – är självklart i behov av en vettig is att spela på. Det är fan alla lag i SHL, oavsett taktik, värda att få för att de ska kunna prestera så underhållande och vägvinnande ishockey som möjligt. Jag hoppas att vi aldrig mer (önsketänkande, I know) får höra något om hur dålig isen är på Hovet. Det är trots allt hemmaplan. Och helt ärligt känns det skämmigt att Djurgårdens egna matcharena just nu inte lever upp till de mest grundläggande kraven som finns för att kunna utöva hockey på elitnivå.
JESPER PETTERSSON
Den 24-årige backen nämns inte lika ofta i mediala sammanhang som han gjorde under förra säsongen när han på många sätt fick sitt genombrott. Och visst är det så att Pettersson har en tyngre säsong nu, där spelet inte riktigt vill klicka för den allroundbetonade försvararen. Han har fått utstå en del frän kritik, mycket på grund av att han kan upplevas som stressad i pressade situationer. Jag kan hålla med, men ser även uppsidorna hos Pettersson.
I mötet med Rögle tycker jag att han levererade på en god nivå. Dels är han med i uppbyggnadsfasen till Djurgårdens enda fullträff, men han skapar även tre skott på mål och sätter även in en tackling under sina drygt 18 minuter på isen. Det är givet att han har en nivå till att plocka fram i sitt spel. Förhoppningsvis blev det här startskottet på en positiv trend för Pettersson.
