Fem tankar efter storförlusten
Djurgårdens start på säsongen 2020/2021 blev verkligen inte vad mesta mästarna hade hoppats på. Efter en usel insats mot Örebro skrevs slutresultatet till 1–10. Här är fem tankar efter det svidande nederlaget.
MÅLVAKTSSPELET
Succémålvakten Niklas Svedberg fick chansen att ta vid där han slutade från förra säsongen – men fick istället se sig rejält överlistad av Örebro. Det var som att han aldrig kom in i matchen, och det hjälpte knappast att han hade usel uppbackning från sina försvarare. Även om det här bara var en träningsmatch så är det självklart oroväckande att Svedberg inleder säsongen på ett så skakigt sätt. Det är sällan man ser en målvakt falla igenom så här. Ärligt talat var det stundtals som att allt som motståndarna skickade på buren slank in över mållinjen: vilket tio insläppta mål på 29 skott visar med all tydlighet.
Med det sagt: det är uppenbart att Svedberg hade en extra jobbig dag på jobbet. Och det kan låta konstigt att man kan hitta en tröst i det, men den här gången går det faktiskt att ursäkta sig med att han underpresterade på en nivå som drog honom långt under hans vanliga målvaktssnitt. Det här är en insats som händer en gång på hundra: för att uttrycka det på ett annat sätt. Det viktiga nu är att Svedberg drar på sig målvaktsrustning och skakar av sig den här missräkningen. Med tanke på den rutin/skicklighet han sitter inne på finns det ingen anledning att tror att han inte lyckas med det.
RASET
Ja, vad fan var det som hände? Redan efter två minuter rasslade det till i Djurgårdens nätmaskor när Örebro fick iväg sitt första skott på mål, efter att gästerna slarvat med uppspelet i egen zon. Sedan rullade det bara på: åt helt fel håll. Djurgården visade inga tendenser på att kunna etablera ett lyckosamt anfallsspel – och samtidigt hade backarna enorma problem i alla delar av sitt spel: från markeringarna till passningarna till puckhanteringen. Det var ett enda stort virrvarr av misstag som Örebro utnyttjade på ett hänsynslöst sätt. Och ingen hos mesta mästarna tycktes ta någon form av ledarroll när allting rasade. Varken bland backar eller forwards.
Det här var knappast lugnande besked inför säsongen. Djurgårdens backsida är den mest ifrågasatta lagdelen, eftersom den saknar spets och består av många unga och oerfarna spelare. Tyvärr lyste bristen på rutin och kyla igenom på ett oroväckande sätt. Självklart var avsaknaden av Marcus Högström stor – men det finns inte en chans att backlinjen kan uppträda på det här sättet när väl SHL drar igång på allvar. Då kommer den här säsongen att bli ett enda stort mörker.
MÅLET
Det finns egentligen ingenting positivt att ta med sig från den här matchen. Vi sökte svar på många av våra frågor inför mötet. Som: hur nyförvärven skulle sticka ut? Eller: om laget skulle ha mer fart i sitt spel i jämförelse med förra säsongen? Istället lämnades vi med en drös av jobbiga frågetecken där vi just nu inte ens kan se en grund för Djurgården att stå på. Förhoppningsvis får vi se laget spika dit de första plankorna i det här bygget till nästa match. Men tills dess får vi nöja oss med endast en positiv punkt: det enda målet.
Precis i inledningen av mittperioden gav nämligen Tobias Björnfot lite hopp till sitt lag när han prickade in 3–1-pucken på ett friläge. Supertalangen har alla verktyg som krävs för att hävda sig på SHL-nivå, och nu fick vi även en försmak av hans offensiva uppsidor. Dessutom bjöd Simon Johansson på en urläcker framspelning, där han hittade fram till Björnfots klubba via en passning som tog sig från egen zon hela vägen fram till offensiva blålinjen. Det är exakt den typen av aktioner som Johansson måste plocka fram framöver.
TRUPPLÄGET
Det var ett gäng spelare som tyvärr inte kom till spel under säsongens första match. Varken Mantas Armalis, Marcus Högström, Dick Axelsson (ansluter 1 september), Niclas Bergfors, Mattias Guter eller Anton Hedman var med i Behrn Arena. Varför Armalis och Bergfors saknades är oklart i nuläget. Gällande Högström har han kört rehab den senaste tiden och väntas vara tillbaka nästa vecka. Hedman är desto osäkrare – och kan bli borta ett tag framöver på grund av sin skada. För Guter tycks läget vara oförändrat.
En annan trupprelaterad punkt som kan vara värd att lyfta är att Albin Grewe blir kvar i Djurgården fram till december, då han först då ansluter till sin klubb Saginaw Spirit på grund av att säsongen har skjutits upp i den kanadensiska juniorligan. Det innebär att Grewe kommer att slåss om en plats i SHL under de kommande månaderna. Lyckas han ta en ordinarie tröja under perioden? Han har helt klart kapaciteten – även om han också har mycket att bevisa.
BETYDELSEN
Vad kan man egentligen dra för växlar av den här matchen? Självklart är det svårt att svara på det i nuläget. Dels för att det saknades flera spelare i truppen – men också för att det här var första matchen för säsongen, vilket alltid innebär en del rost i grejerna. Vi alla minns att Djurgården åkte på en tuff 1–6-torsk mot Oskarshamn under förra årets försäsong: och i slutändan så kändes det inte som att den matchen betydde något i det stora hela. Även om det här var en mardrömslik inledning så behöver det inte vara av ondo i slutändan.
Redan innan hade snacket om att Djurgården åker ur SHL den här säsongen börjat bubbla upp till ytan. Det lugnades knappast av en 1–10-förlust. Men ser man på det nyktert så inser man att stockholmarna knappast har en trupp som tillhör bottenskiktet. Det finns helt klart kapacitet att slåss om en slutspelsplats – och det är också där förväntningarna ska ligga. Djurgården har under de senaste åren jobbat sig fram till en organisation som gör att spelare blir bättre versioner av sig själva. Det känns dumt att underskatta kraften som faktiskt finns i det.
