Lagbanner
Högström, nyförvärv och spelidén
Efter en skakig inledning är det många läsare som undrar kring lagets spelidé.

Högström, nyförvärv och spelidén

Frågelådan är öppen igen! Ni läsare ställer aktuella frågor om Djurgården Hockey och vår redaktör svarar.

@hjelm_kamoosk
Vilka fler juniorer kommer troligen ges speltid i år? Lill-Fimpen antar jag bara är att glömma?

– Självklart spelar skade- och sjukdomsläget en stor roll i vilka juniorer som får chansen under säsongens gång. Ser vi till den nuvarande istiden har en lirare som Pontus Johansson fått en hel del förtroende under säsongsinledningen – och han kan mycket väl komma att få fortsatt speltid framöver. Ludvig Hedström (som noterats för en assist) och Oscar Bjerselius har också gjort sina minuter och lär få fler chanser. Annars finns självklart Alex Brännstam som ett alternativ, även om hans resa till speltid är något längre med tanke på hans utlåning till Södertälje. Tittar vi i J20-laget hittar vi ett gäng högintressanta namn. Noah Östlund och Liam Öhgren fick båda chansen under försäsongen och knackar helt klart på dörren för SHL-debuten. Vill även slå ett extra slag för Jonathan Lekkerimäki som är en utpräglad målskytt som har fått en flygande start i höst. Oskar Jellvik – som var med i A-laget under förra säsongen – kan också gästspela i SHL. Överlag så ser Djurgårdens framtid mycket spännande ut, med en gyllene generation på ingång. Känslan är dock att vi nog får vänta till nästa säsong innan Östlund, Öhgren och Lekkerimäki kliver in i leken på allvar.
– Beträffande William Eklund så ser det mer och mer ut som att han blir kvar i San Jose Sharks organisation. Supertalangen har gjort ett väldigt fint avtryck under försäsongen och skulle mycket väl kunna få chansen i nio NHL-matcher, eftersom inte Sharks behöver bränna ett helt år på hans kontrakt då. Vad som händer efter det? Möjligtvis kan det bli comeback i Djurgården, men AHL är också ett logiskt steg för Eklund där han kan fortsätta att anpassa sitt spela till den mindre rinken. I dagsläget är det nog smart för alla djurgårdare att ställa in sig på att Lill-Fimpen är förlorad, så får hans eventuella comeback i så fall bli en riktigt saftig bonus.

@Mangeeriksson92
Har Jocke handlat klart på ett tag?

– Det beror nog helt på vad som händer på andra sidan Atlanten. Dels avvaktar Djurgården besked kring backen Erik Gustafsson, som dock har imponerat under sin tryout med New York Islanders och stärkt sina aktier för en fortsättning i NHL. Och så är den eviga frågan om William Eklund eller Alexander Holtz kommer hem på lån. Visar det sig att ingen av dessa återvänder – vilket känns allt mer troligt – tror jag vi får se en eller ett par förstärkningar till på forwardssidan för att täcka upp förlusten av Eklund, som ändå var tilltänkt i en av Djurgårdens toppkedjor. Däremot har sportchefen Joakim Eriksson ett dilemma i att hitta en fullgod ersättare till Lill-Fimpen, som lyfter en låg lön sett till hans höga skicklighet. Möjligtvis blir det läge att öppna plånboken för att spetsa till laget. Men det beror också på hur marknaden ser ut vid det läget, men även hur Djurgården ligger till i tabellen. Oavsett så behöver laget fler än tolv ordinarie forwards i truppen (om vi räknar bort skadade Jacob Josefson/Manuel Ågren samt junioren Oscar Bjerselius) för att täcka upp för skador och sjukdomar. På backsidan tror jag Djurgården känner sig nöjda med uppsättningen om det visar sig att Erik Gustafsson spelar till sig ett NHL-kontrakt, eftersom Marc-André Gragnani är på ingång i oktober. Det har tidigare ryktats om att Djurgården har erbjudit ett kontrakt till Gustafsson, så förhoppningen är nog att knyta till sig honom på ett längre avtal och bygga backsidan kring 29-åringen de närmaste åren. Men den planen känns som ett långskott i dagsläget.

@tacoanders123
Börjar vi se slutet på Högström som en back att lita på?

– Självklart finns det en hel del frågetecken kring Marcus Högströms status. Hans insatser under förra säsongen var en rejäl missräkning och han nådde inte alls upp till den standard som en toppback ska hålla. Tittar vi på Högströms säsongsinledning lovar den ändå rätt gott. Dels har Högström producerat tre poäng, men också lassat rejält med minuter och bidragit med sitt fina spelsinne i offensiven. Däremot så kämpar han fortfarande med misstagen i egen zon och han fortsätter att envisas med att hålla i pucken för länge i vissa sekvenser. Det är på många sätt upp till bevis för Högström nu. Han sitter på ett utgående kontrakt och måste tysta många tvivlare. Förhoppningsvis kan publikens intåg ge honom den skjuts som krävs. Backveteranen var tydlig med hur mycket han saknade supportrarna förra säsongen, så kanske kan ett fullsatt Hovet tända gnistan igen? Även om vi inte får se Högström hålla samma jämna och skyhöga nivå som han gjorde under säsongen 2017/2018 finns det otroligt mycket hockey kvar hos honom. Det är därför värt att tro på ett uppsving den här säsongen. I grunden är han ju en lysande hockeyspelare som verkligen kan göra skillnad på isen.

@StromvallPontus
När ska Sörensen spela 60 minuter som han spelar sista 5 minuterna?

– Det gäller att ha visst tålamod med Marcus Sörensen och hans form. Det är ändå viktigt att poängtera att han missade hela försäsongen och inte har en enda träningsmatch i systemet, vilket gör att startsträckan har förskjutits rätt så rejält. Trots att Sörensen inte har haft det tryck i skridskoåkningen som vi är vana vid att se har han ändå fått ihop tre poäng på de inledande fyra matcherna, vilket visar hans offensiva betydelse för laget. Han kommer garanterat att bli bättre och bättre för varje match som går. Är övertygad om att han kommer att nå minst 40 poäng den här säsongen.

@jmaaalm
Förutom det vi ser med att vi inte kan komma ur egen zon samt att vi aldrig får fast den offensivt, vad mer är det som ingår i vår briljanta ”egna spelidé”?

– Tanken med Djurgårdens nya spelidé (som går att benämna som både 1–1–3 men också read and react) är att inte rusa in i situationerna, utan att snarare läsa av vad som händer på isen och därefter agera. Det här ställer självklart krav på spelarna – som dels måste använda sitt spelsinne till sin fördel, men också förstå när de ska stöta och när de ska avvakta. Problemet vi har sett under de inledande matcherna har varit att Djurgården har hamnat på mellis och blivit passivt. Och när spelarna väl har agerat så har inte kommunikationen funnits där, vilket har lett till situationer där djurgårdarna har blivit överspelade och tappat i sin markering. Fördelarna med den nuvarande spelidén är att Djurgården ska kunna diktera villkoren mot alla typer av lag, där det både handlar om att stressa sönder motspelarna i deras egen zon men också slå av på forecheckingen och styra in motståndarna i en defensiv fälla för att återerövra pucken. Under förra säsongen såg vi att topplag som Växjö och Rögle behärskade båda delarna – och blev på det sättet väldigt svårstoppade. Djurgården har helt klart en resa att göra för att ställa om från sitt jagande presspel till ett mer balanserat spelsystem. Oroväckande nog har säsongsinledningen inte gett några lugnande besked kring den nya spelidén, snarare tvärtom. Vi får ge det några matcher till, men har det inte lossnat kring omgång tio så börjar det bli läge att tänka om.

@joe_lindman
Kommer vi att se en Challe, Falken, Kenta eller Roffe i Djurgården dom närmaste åren? Finns det någon som har potential att bli ikon? Vill ens Jocke ha sådana spelare nu när han skickade Hank?

– För det första: förlusten av Henrik Eriksson svider fortfarande. Hans klubbhjärta för Djurgården var och är något alldeles extra och självklart har han slagit sig in i bland de riktigt stora namnen som har spelat i klubben genom tiderna. Med det sagt så lever vi tyvärr i en modern hockeyvärld där klubbikonerna blir allt färre när andra ligor lockar med fetare lönekuvert. I dagens Djurgården skulle jag säga att spelare som Mantas Armalis, Tom Nilsson, Marcus Högström, Sebastian Strandberg och Marcus Sörensen är steget under, men har möjligheten att nå ikon-nivån på sikt. Det beror helt på om de fortsätter sina karriärer i Djurgården och vad de lyckas uppnå framöver. Men i slutändan krävs det antagligen ett nytt SM-guld med klubben för att de ska bli historiska. Ingen minns (nåja) en förlorare. Och de flesta stannar inte så länge som Hank the Tank gjorde. 555 matcher är respekt rakt igenom.

Anton Högsander2021-09-28 14:18:00
Author

Fler artiklar om Djurgården