Därför har det vänt för Djurgården
Med sex raka förluster och ett helvetiskt skadeläge var Djurgården på väg att helt fel håll i tabellen. Under de senaste veckorna har dock laget vaknat till liv igen och slåss om en topplacering. Här är åtta punkter som förklarar hur mesta mästarna har vänt den negativa trenden.
Skadeläget har ljusnat
Nej, Djurgården har knappast varit förskonad från skador den här säsongen för att uttrycka sig milt. Istället har laget kämpat med en extremt lång skadelista, vilket självklart har påverkat truppen ur ett negativt perspektiv. När det var som värst var hela åtta lirare frånvarande, vilket fick sportchefen Joakim Eriksson att värva Daniel Widing i början av året. Sedan dess har allt fler och fler spelare gjort comeback – och i nuläget återfinns bara Robin Jensen, Anton Hedman och Mattias Guter (som dock tränar för fullt) på listan över långtidsskadade. Med en betydligt mer hel trupp har Djurgårdens fina grundspel börjat sätta sig igen, och en positiv konkurrenssituation om trupplatserna har uppstått.
Stjärnspelarna levererar
Under Djurgårdens senaste sju matcher har laget tagit sex segrar, vilket gör stockholmarna till SHL:s formstarkaste lag just nu. En stor anledning till att mesta mästarna har lyft sig rejält den senaste tiden är att stjärnspelarna har börjat kliva fram med avgörande prestationer. Ser vi till Djurgårdens senaste tio matcher toppas den interna poängligan av Dick Axelsson, Linus Hultström, Patrik Berglund, Jacob Josefson och Sebastian Strandberg. Även om andra spelare också har visat vägen de senaste veckorna, är det viktigt för stockholmarnas del att de uttalade offensiva ledarna i truppen gör något som förväntas av dem: nämligen poäng. En stor del i att Djurgårdens skotteffektivitet har ökat den senaste tiden är att de offensivt skickliga spelarna äntligen har börjat trycka dit puckarna i nät.
Glädjen är tillbaka igen
När det såg som mörkast ut för Djurgårdens del – där skador och avstängningar och en förlustsvit på sex raka matcher tonade upp sig på en mörk himmel – var också energinivån i spelet totalt bortblåst. Det såg inte ut som att spelarna hade speciellt roligt på isen. Krampaktiga byten följdes av en hel del dåligt kroppsspråk, som ändå ringade in att saker och ting inte stod rätt till i laget. Frustrationen över att grundspelet inte kuggade i var tydlig: precis som irritationen över att truppen aldrig fick vara hel och fräsch. Efter de senaste veckorna är den dåliga auran kring laget helt och hållet försvunnen, och det märks att spelarna tycker att det är väldigt inspirerande och kul att spela ishockey just nu.
Laget följer sin spelidé
Hand i hand med att energinivåerna och glädjen har rusat uppåt i truppen har också lagets spelidé börjat komma till sin rätt igen. Som vi alla vet förlitar sig Djurgården extremt mycket på hög forechecking, frenetisk skridskoåkning och fysisk närvaro. Och den modellen kräver att varje spelare – i varje byte – ger allt den har. När det gick som tyngst för laget fanns det flera uppenbara brister i grundspelet, där exempelvis forecheckingen inte alls var så närvarande som den brukar. Istället kändes det som att Djurgården dumpade in pucken i anfallszonen, för att sedan vara steget efter motståndarna när gummitrissan väl nådde kortsargen. I nuläget har mesta mästarna hittat tillbaka till den där energiska och svårstoppade spelstilen som nöter ner motståndarna. Dessutom har DIF fått bukt med den bristande disciplinen, vilket utvisningsstatistiken visar. Endast tre lag har färre tvåminutersutvisningar under de senaste sju matcherna.
Försvarsspelet klickar
Det är inte bara Djurgårdens anfallsspel som har lyft sig under de senaste veckorna. Även försvarsspelet har blivit betydligt stabilare – vilket går att spegla i statistiken. Under de senaste sju matcherna har stockholmarna bara släppt in tretton mål, vilket räcker till en andraplats i hela ligan. Endast Växjö har varit vassare i defensiv zon med tolv mål bakåt. Förutom att Djurgården känns betydligt mer tajtare och synkade i försvarsarbetet har även uppspelen fått ett fint uppsving. Även om laget fortfarande kan ställa till det för sig själva har uppspelsfasen från eget mål, via mittzonen och vidare till anfallszonen blivit betydligt rakare och enklare. Färre individuella misstag – men också ett ökat självförtroende hos backarna – har skapat en positiv våg som laget måste rida vidare på för att hålla i den här vinsttrenden.
Eklunds positiva intåg
Han har själv sagt att han inte har någonting att göra med att Djurgården just nu är ligans formstarkaste lag. Och visst, man kan inte härleda allt positivt som mesta mästarna just nu sysslar med till William Eklund. Men samtidigt ska man knappast underskatta 17-åringens betydelse för laget. Sedan anfallaren fick chansen i A-laget har Djurgården nämligen tagit 19 av 21 möjliga poäng. Eklund har inte bara bidragit med en enorm arbetskapacitet, en makalös energi, ett urstarkt närkampsspel och sylvassa handleder. Han har också spätt på konkurrenssituation bland forwards i truppen, vilket utan tvekan har gett en positiv effekt i gruppen. Alla spelare får kämpa lite extra för att förtjäna sin istid, och det är knappast ett dåligt utgångsläge inför slutspurten av grundserien.
Första målet i matcherna
Ett vinnande recept för Djurgården de senaste sju mötena har varit lagets förmåga att sätta dit den första pucken i matcherna. Hela sex gånger har stockholmarna varit först med att få nätet att rassla – vilket självklart har gett både ett målmässigt men också psykologiskt försprång på motståndarna. Med tanke på hur vinstrikt DIF har varit de senaste veckorna råder det ingen tvekan om att det är ett positiv inslag att laget är snabbast med att få den första pucken över mållinjen. Kan man sammanfatta den här trenden till någon specifik punkt så pekar myket på att stockholmarna gång på gång lyckas komma väl förberedda till matcherna, både fysiskt och psykiskt. Faktum är att Djurgården inte har släppt in en enda puck i den första perioden i fyra raka möten nu.
Special teams blomstrar
Kikar vi vidare på siffrorna från de senaste sju omgångarna ser vi även att Djurgården har hittat rätt i både boxplay och powerplay. Gör vi en djupdykning i BP-spelet kan vi se att laget under perioden har levererat ett numerärt underläge som landar på 88,24%. Det är tredje bäst i hela ligan, och här har speciellt Tom Nilsson och Jason Garrison en stor del i framgången. Duons defensiva egenskaper har verkligen kommit till sin rätt i spelformen. Kliver vi vidare till powerplay-statistiken ser vi snabbt att stockholmarna parkerar på en fin tredjeplats i ligan med en PP-effektivitet på 29,41%. Även om det självklart finns utrymme för förbättring inom både PP och BP är Djurgården verkligen på rätt spår för tillfället.
