Plus och minus från tunga tappet
Det såg ut som att Djurgården hade läget under kontroll mot Brynäs. Men i tredje föll laget ihop och tappade sin 2–1-ledning till en 2–4-förlust. Vi har tittat på tre plus och tre minus från den sista träningsmatchen för den här säsongen.
PLUS
Supertalangens läckra fullträff
Han slutar aldrig att förundra oss. Alexander Holtz är bara 17 år gammal, men han spelar med ett imponerande självförtroende. När han kom helt fri mot Joacim Eriksson i Brynäs-kassen tog han några rejäla skär, drog en stadig dragning och skickade dit pucken med en distinkt backhand. Den beslutsamheten han visade i den sekvensen berättar egentligen allt om varför han anses vara en av de mest spännande talangerna i världen just nu. Det ska bli oerhört spännande att se vad den här säsongen har att erbjuda den spelskicklige 17-åringen.
Hedmans rejäla anfallsstil
Om det inte vore för Anton Hedman hade aldrig Alexander Holtz fått det där friläget som ledde till 1–1 på resultattavlan. Det var en riktig smörpassning från Hedmans sida, där pucken letade sig igenom mittzonen och landade på Holtz klubblad. Överlag har det varit kul att följa Hedmans framfart under försäsongen: där han tillfört mycket i den offensiva zonen. I mötet med Brynäs var han en av Djurgårdens bästa spelare med sin raka anfallsstil och han hade häng på ett mål flera gånger om.
Det uppoffrande boxplay-spelet
Med slutspelet som en skräckfylld jämförelse har Djurgårdens boxplay knappast skördat de största framgångarna under den här försäsongen. I matchen mot Oskarshamn kom spelarna inte alls in rätt i de numerära överlägena och kändes stundtals överspelade. Mot Brynäs blev det visserligen en insläppt puck i boxplay, men då återstod endast en sekund av just det specifika numerära underläget. Annars såg boxplay-spelet stadigt ut: där Djurgården jobbade för varandra och gjorde det svårt för motståndarna att komma till heta lägen. Det är oerhört viktigt att Djurgården hittar rätt i spelformen så tidigt som möjligt på säsongen. Ett framgångsrikt boxplay är som vi redan vet ett mycket viktigt inslag i ett vinnande lag.
MINUS
Ågrens oroväckande skada
Tanken som for genom huvudet när Manuel Ågren vred sig i smärtor och tvingades kliva av matchen var: nu får det fan vara nog. Om det är någon som förtjänar att inte dras med fler skade- eller sjukdomsbekymmer så är det Ågren. Nu när han äntligen har börjat känna sig hel och glädjen till ishockeyn har kommit tillbaka åker han på en till smäll. Efter matchen gav dock lagets naprapat Christian Schumacher lugnande besked när han sa följande: ”Det är ingen allvarlig underkroppsskada på honom”. Tacka hockeygudarna för det. Nu håller vi tummarna att Ågren kan repa sig snabbt och vara tillbaka i fullgod spelform. 25-åringen har sett spännande ut under försäsongen, där han använt sin fina skridskoåkning på ett effektivt sätt.
Den svaga tredjeperioden
Insatsen i den första och andra perioden var stabil från Djurgårdens sida. Men i den sista perioden hände någonting med intensiteten i spelet. Laget tappade greppet om matchen, vilket Brynäs utnyttjade på bästa tänkbara sätt när de vände 1–2-underläget till en 4–2-vinst. Djurgården kändes uddlösa framåt: fastande ofta i sarghörnen och hade svårt att komma till några lägen. Endast sex skott på mål under den tredje perioden är självklart inte godkända siffror. Avsaknaden av den där extra anfallskryddan var tydlig. Jacob Josefson gjorde sina tappra försök – och lyckades verkligen när han med en läcker passning hittade fram till Sebastian Strandbergs 2–1-mål – men annars kändes kaptenen något ensam. Patrik Berglunds kommande intåg är högst välkommet, om man säger så.
Det bristfälliga försvarsspelet
Nja, även om Djurgården mönstrade en stark backsida mot Brynäs – där Olle Alsing och Jason Garrison dock lyste med sin frånvaro – såg det stundtals slarvigt och hafsigt ut. Själva peaken blev Linus Hultströms undermåliga försvarsspel när Brynäs gjorde sitt 3–2-mål, då DIF-backen struntade i att ta sin markering. Det är sådana aktioner man absolut inte vill se, även om det bara handlar om en träningsmatch. Under förra säsongen var ett återkommande tema hos spelarna de individuella misstagen. Om Djurgården ska bli en mer väloljad maskin framöver måste spelarna slipa bort de här fula ovanorna. En så pass rutinerad back som Hultström kan inte slarva på det sättet i markeringsspelet. Det sänder ut dåliga signaler – och laget har knappast råd med så pass omfattande snedsteg.
