Plus och minus från fjärde raka segern
Fyra raka trepoängare – och tio hemmasegrar på rad! Djurgården fortsätter att gå som tåget i Hockeyallsvenskan efter 4–1 mot Västervik under söndagen. Här är både ris och ros från mötet.
PLUS
Målvakten fortsätter storspela
20-åringen spikade igen i sin debut med Djurgården – och följde sedan upp den med en strålande insats mot Västervik. Under söndagen motade Carl Lidö hela 29 av 30 skott, vilket alltså betyder att han på två matcher har tagit 57 av 58 skott. Det är otroligt imponerande siffror, speciellt för någon som kommer direkt från HockeyEttan. Frågan är hur det blir framöver? Står DIF inför ett dilemma? Hugo Hävelid är tillbaka från en stark JVM-turnering (även om hans insats i finalen hade mer att önska), samtidigt som Viktor Andrén – med sin rutin och erfarenhet – är uttalad etta. Får Lidö plats framöver? Han är ju namngiven, så möjligheten finns att han kan återvända när som helst. Med tanke på det avtryck han har satt hittills vore det snudd på konstigt om han inte får chansen igen. Hans grundspel imponerar.
Intensiteten i första perioden
Sättet som Djurgården kom ut i den första perioden mot Västervik gav verkligen känslan av att det var toppen mot botten på Hovet. Under stora delar var det lekstuga från hemmalaget, som smällde in tre mål under fyra supereffektiva minuter. Det var som att gästerna inte fick låna pucken – och när de väl lyckades greppa den så vann en djurgårdare tillbaka den högt upp i banan och började om på en ny anfallsvåg. Det var kort och gott spelglädje från stockholmarna, vilket speciellt 3–0-målet symboliserade där det var rena rama klapp-klapp-spelet innan Axel Andersson smällde in pucken i en nästintill öppen kasse. Det var som att Djurgården hade bestämt sig, det var plattan i mattan och Västervik fick mest bara snällt försöka hänga med. Mer sånt framöver, tack.
Trollkarlens underbara show
Vad han brinner just nu, Linus Klasen. Trots att Djurgården gick till pausvila med 3–0 var han märkbart sur i pausintervjun och avslutade den med orden: ”Vi kan göra allt bättre och köra över dem ännu mer”. Då hade han själv gjort 1–0 genom en underbar straff (som han själv fixade fram när han hakades upp på ett friläge), där han lurade ner målvakten och skickade upp en backhand högt i nättaket. Strax efter bar han snyggt in pucken i anfallszonen och hittade fram till Anton Gradin, som tryckte in 2–0 av bara farten. Men Klasen var inte färdig där. Logiskt nog var det också han som stängde tillställningen med 4–1 i tom målbur. 37-åringen står nu på 10+16 den här säsongen och har löst fyra mål och sju assist senaste tio matcherna. Glödhet var namnet.
Djurgårdens mäktiga hemmasvit
För två månader sedan var Djurgården en ynka poäng från jumboplatsen i Hockeyallsvenskan. Nu har laget endast tre pinnar upp till serieledaren Brynäs. Sedan tränarbytet har stockholmarna fiskat in 44 av 54 möjliga poäng – och dessutom byggt upp en segersvit på hemmaplan som nu står på tio raka trepoängare. Ja, det är en fullständigt sanslös utveckling på säsongen. Först nere i källaren – och nu plötsligt häng på förstaplatsen i ligan. Även om insatsen mot Västervik var rätt svag om man räknar bort förstaperioden, så hittar laget nya vägar att knyta ihop säcken. Och det om något talar för att man har ställt om från ett bottenlag till ett topplag. Det blir intressant att se hur länge sviten håller i sig på hemmaplan. När väl bollen (pucken) är i rullning brukar det kunna bära riktigt långt.
Lagkaptenens närvaro i båset
Det blev lite stökigt på ledarsidan i den här matchen, då huvudtränaren Michael Holmqvist tvingades kasta in handduken efter första perioden på grund av magsjuka. Vem som klev in i hans ställe? Marcus Krüger, så klart. Det var riktigt härligt att se lagkaptenen i båset igen, han är självklart enormt saknad både som spelare och ledare nu när han dras med sin skada. Med det sagt har Djurgården under Krügers frånvaro lyckats ta fyra raka segrar, vilket är otroligt imponerande med tanke på hur extremt viktig han är för laget. Det finns en grundtrygghet i den här gruppen som känns väldigt lovande, samtidigt håller vi självklart alla hockeytummar som finns att Krüger är tillbaka i spel så snart som möjligt igen. Med honom så lever drömmen om SHL på allvar.
MINUS
Spelmässiga raset i mittperioden
Nej, hockey är inte lätt att förstå sig på. Hur många matcher man än ser, hur mycket analys och reflektion man än plöjer in i det – så kan det ändå vara omöjligt att veta åt vilket håll det går. Precis som Djurgårdens insats i den första perioden, kontra den andra. Det var som två helt olika lag, där det ena var fast beslutet om att vinna varje puck och närkamp – medan det andra knappt kunde vårda pucken i egen zon, än mindre mobilisera till något vettigt anfallsspel. Det saknades bitar i det fysiska spelet, det saknades fart genom mittzonen – ja, det var plötsligt mycket som inte alls klaffade för hemmalaget som också släppte in 1–3 sju minuter in i perioden. Här har Djurgården något att verkligen jobba på. Ojämnheten mot sämre motståndare bryter fram allt för ofta. Osäkerheten sprider sig snabbt när den inte borde.
