Lagbanner
Plus och minus från hemmaförlusten
Skellefteås snabba omställningar blev Djurgårdens fall på Hovet.

Plus och minus från hemmaförlusten

Matchen stod och vägde inför den tredje perioden. Väl där lyckades Skellefteå dra ifrån Djurgården och slutligen vinna med 3–1 på Hovet. Här är två plus och fyra minus efter nederlaget.

PLUS

Offensiva trycket i första
I slutklämmen av den första perioden öste Djurgården på fullständigt i den offensiva zonen och pressade tillbaka Skellefteå rejält. Förstakedjan med Patrik Berglund, Sebastian Strandberg och Alexander Holtz trummade på fint och hittade varandra på ett effektivt sätt. Med tanke på det massiva trycket kom gästerna undan lindrigt när det fortfarande stod 1–1 på resultattavlan inför den andra perioden. Djurgården hade helt klart samlat ihop till en fullträff, men avsluten var inte tillräckligt vassa – samtidigt som Gustaf Lindvall i Skellefteås målbur stod för en fin insats under hela matchen. Olyckligt nog lyckades inte hemmalaget rida vidare på den frejdiga anfallsvågen från den första perioden under inledningen av mittperioden: vilket bjöd in Skellefteå i matchen igen. 

Det fysiska övertaget 
Tom Nilsson delade ut en riktig propp under den första perioden – och hemmalaget fortsatte att spinna vidare på det fysiska spelet under hela mötet med Skellefteå. Med en snabb blick på tacklingsstatistiken gick Djurgården segrande ur den striden med utklassningssiffror. Hemmalaget satte nämligen in 17 proppar, medan Skellefteå bara lyckades få in sex bröstvärmare. Även om Djurgården inte lyckades omvandla det fysiska övertaget till en vinst så är det viktigt att laget fortsätter att utnyttja sina tacklingar för att nöta motståndarna. När Djurgården är som bäst är de inte bara spelmässigt skickliga – utan också väldigt jobbiga att möta i varje byte. De som var hetast i tacklingsstatistiken mot Skellefteå var inte helt otippat Anton Hedman och Henrik Eriksson med fyra proppar vardera. 

MINUS

Tröttsamma ineffektiviteten
Well, det här var knappast en match som Djurgården kan minnas tillbaka på med ett leende på läpparna. Trots att spelarna i perioder tryckte tillbaka Skellefteå lyckades ingen omvandla spelövertag till något konkret. Med 29 avlossade skott på mål – och 15 utanför kassen – är självklart bara en enda fullträff ett underkänt betyg. En del i den usla effektiviteten var att hemmalaget fastnade i sarghörnen – en annan var att avsluten vid flera tillfällen satt rakt i Lindvalls bröstplatta. Det var helt enkelt en sådan kväll. Djurgården saknade den där avgörande skärpan. Med en mer normal utdelning hade den här matchen antagligen slutat med en seger för stockholmarna. 

Alla jobbiga omställningar
Skellefteå fiskade hela tiden under Djurgårdens anfall, och lyckades ställa om spelet flera gånger om på ett vägvinnande sätt. Det var tydligt att hemmalagets backar satsade hårt på att följa med upp i anfallen, men att de i samman andetag lämnade tydliga luckor hemåt. Det utnyttjade gästerna: och lyckades både vaska fram frilägen och flera två mot ett-lägen. Att Djurgården öppnade upp sig på det sättet är ingen nyhet, tyvärr har vi sett liknande tendenser tidigare under säsongen. Dock kändes just den här matchen som ett extremt fall: där Skellefteå gång på gång stack iväg på kontringar som satte mesta mästarna i klistret. Till nästa match måste de möjligheterna vara stängda. Djurgården måste försvara sig bättre än så. 

Skellefteås felaktiga mål 
Okej. Det händer grejer på isen hela tiden i ett rasande tempo. Och man måste ändå respektera att det är mänskliga ögon som ska döma situationerna. Men det som slutligen landade i Skellefteås  oerhört viktiga 2–1-mål var tyvärr under all kritik. För det första föregick den snabba omställningen av en glasklar icing, som domarna valde att inte blåsa för. Därefter gjorde gästerna ett flygande byte, där Jacob Andersson beträdde isen långt innan hans medspelare Jonathan Pudas nådde avbytarbåset. Vad jag vill ha sagt med det? Att det helt enkelt är för dåligt. Att det helt enkelt inte får hända på den här nivån. Och självklart har Djurgården i många lägen haft domsluten på sin sida också. Det är viktigt att se hela bilden. Med det sagt känns det sorgligt att två så tydliga misstag från domarhåll landar i ett matchavgörande mål. Så kan vi inte ha det. 

Tunga tekningsförlusterna
Skellefteå är ett av seriens vassaste lag i tekningscirklarna, vilket var tydligt under torsdagens möte. När slutsignalen ljöd hade gästerna skrapat ihop till 34 tekningsvinster, medan Djurgården bara stod på 24. Även om tio vinster kan låta lite så betyder det ofantligt mycket i det stora hela. I en sådan här match blir avsaknaden av Jacob Josefson extra tydlig. Stjärncentern är sylvass i tekningskamperna: och vet vad som krävs för att överlista de flesta spelare i ligan. Hans skicklighet och rutin hade verkligen behövts för att jämna ut siffrorna mellan lagen. Att bortalaget lyckades få över 60% i tekningsstatistiken på tre av sina spelare säger egentligen allt om hur stabila de var i det momenten. Egentligen var det bara Michael Haga som kom undan med en godkänd insats, med 53%. Både Tom Wandell och Patrik Berglund hade det kämpigt, med 42 samt 45 i vinstprocent. Och Kalle Östman var rent blek med blygsamma 25%.

Anton Högsander2019-10-17 23:00:00
Author

Fler artiklar om Djurgården