Plus och minus från nollan på Hovet
Djurgården sköt och sköt och sköt. Men pucken ville inte in mot Västerås på Hovet. Istället räckte gästernas två snabba mål från första perioden till seger med 0–2. Vi delar ut ris och ros från tredje raka förlusten.
PLUS
Johanssons fina åkning
Ja, det krävs att man tar några rejäla spadtag för att gräva fram något bra efter andra raka nollan på hemmaplan. Men självklart finns det vissa bitar att lyfta fram ur en positiv synvinkel också. Pontus Johansson comeback är helt klart värd att nämna i sammanhanget. 21-åringens skridskoåkning är utöver det vanliga och som han flög fram på isen med pucken. Vid flera tillfällen gav han sig ut på offensiva räder som var värda ett betydligt bättre öde. Det finns spetsegenskaper hos backlöftet som Djurgården kommer att ha stor nytta av. Det är bara att hoppas att det inte stannar vid endast fyra matcher till som nuvarande lånet gäller, utan att det blir aktuellt med en förlängning.
Antalet avlossade skott
Okej, att hylla offensiven efter en sådan här match är snudd på provocerande. Men det faktum att Djurgården ändå avlossar 45 skott på mål – och mängder av skott utanför kassen för den delen också – är ändå något att ta med sig framöver. Med Alexander Ytterell, Calle Odelius (något kladdig med pucken dock) och Pontus Johansson bland backparen blev det ett helt annat flyt i uppspelsfaserna, trion är skickliga på att sätta igång spelet vilket också gav forwards betydligt mer tid i offensiva zonen. Med en någorlunda normal utdelning på avsluten hade det här varit en helt annan match i slutändan. Fortsätter Djurgården att skapa så här mycket framåt borde det lossna rätt rejält snart. Såväl mål- som poängmässigt.
MINUS
Den brutala ineffektiviteten
Som sagt: hade Djurgården haft en vanlig kväll på jobbet och tryckt dit puckarna med ett normalt produktionssnitt hade det nog varit tre pinnar på kontot istället för noll. Men just nu befinner sig laget i en enorm offensiv svacka och har gjort så de tre senaste matcherna, med endast ett tröstmål mot Östersund att skaka fram. Tilltänkta stjärnor som Daniel Brodin, Marcus Krüger, Ludvig Rensfeldt, Olle Liss, Linus Klasen, John Norman (som nu gick som andrecenter) och nyförvärven Zach Magwood/Anton Gradin har förtvivlat svårt att snurra ihop målsäcken. Pucken vill inte in just nu, alla är iskalla. Och det i sig är riktigt oroväckande, eftersom det snabbt sätter sig i skallen hos spelarna. Ketchupeffekt sökes!
Alla skakiga omställningar
Djurgården fortsätter att kämpa med att hänga med i motståndarnas omställningsspel och tappar ofta konceptet bakåt, vilket ger läskigt öppna ytor att kontra på. Mötet med Västerås var inget undantag och gästerna låg ständigt och fiskade för att ställa om, istället för att fokusera på att vara det spelförande laget. Djurgården behöver hitta en bättre balans här – det blir allt för naivt bakåt och lyckligtvis lyckades inte Västerås utnyttja det i allt för stor utsträckning, samtidigt som Hugo Hävelid (90,91%) klev fram och gjorde några viktiga räddningar. Ibland lyser det nonchalanta igenom, grunderna sitter inte. Djurgården har en resa att göra för att tajta till och stänga ner. Det måste bli bättre.
Utdelningen i powerplay
Något annat som måste bli bättre är Djurgårdens powerplay-spel. Stockholmarna har visserligen inte haft mängder av möjligheter, totalt elva försök bara. Men hittills har det blivit noll fullträffar i spelformen, vilket är sämst i hela ligan tillsammans med tabelljumbon Karlskoga. Linus Klasen styr och ställer bra, men letar kanske den perfekta passningen för ofta. Och Olle Liss bommar alla skott just nu, även Alexander Ytterell hade det tufft med siktet mot Västerås. Möjligtvis skulle Djurgården behöva slipa på fler hot – det blir väldigt mycket fokus på skott från point eller från vänstra tekningscirkeln. Varför inte fler instick? Daniel Brodin har ju hängt flera kassar med hjälp av den varianten.
Det skrämmande tabelläget
Ska vi slänga oss med ordet kris redan efter sex spelade omgångar? Sett till förväntningar så ska vi nog ändå det. Djurgårdens lagbygge är ett av ligans absolut dyraste – men poäng per spenderad krona är skylåg just nu. Med endast sju pinnar så är det två poäng ner till Västervik under kvalstrecket. Det är en skrämmande verklighet och Djurgården måste – med betoning på måste – börja plocka vinster nu. Att Södertälje och Brynäs väntar härnäst gör knappast saken bättre, även om SSK också famlar efter formen. Det brukar heta att tabellen börjar sätta sig efter drygt tio omgångar, så DIF har i så fall fyra matcher på sig att vända trenden. Om inte är krisen här på allvar för klubben.
