Plus och minus från strafförlusten
Djurgården hade 3–0, men tappade allt till 3–4. Efter en sen kvittering från Olle Liss gick matchen till straffar – där Mora drog det längsta strået. Vi samlar ihop plus och minus från den jobbiga förlusten.
PLUS
Liss sätt att hantera kedjebytet
Djurgården hade rört om rejält i kedjorna till matchen mot Mora, mycket på grund av att alla JVM-spelarna var tillbaka i laguppställningen igen. Förutom att juniskedjan var splittrad stack fjärdelinan ut med: Fredrik Forsberg, Wiktor Nilsson och Olle Liss. Hur den sistnämnde reagerade på att bli nerpetad från toppen? Genom att göra ett mål (vilket kanonskott det var) och två assist. Dessutom satte han en av sina straffar på ett riktigt läckert sätt när han fintade in pucken. Ja, om det fanns någon som ändå kom undan med hedern i behåll så var det Liss. Anfallaren står nu på 31 poäng på 33 matcher och stormar mot sin poängbästa säsong någonsin.
Kontrollen i första perioden
Hemmalaget kom ut med en härlig energi i den första perioden – och fick också fin utdelning. Daniel Brodins 1–0-mål studsade, med en riktigt god portion tur, in i nätmaskorna efter en märklig felträff. Därefter fyllde Fredrik Forsberg på med en läcker dragning efter ett tjusigt förarbete från Olle Liss och Calle Odelius. Sedan dundrade Nicklas Danielsson in sin första fullträff i powerplay strax innan periodpausen med ett rungande slagskott. Men det var inte bara offensivt som Djurgården löste första tjugo på ett bra sätt. Även i egen zon kom inte Mora till speciellt många farligheter. Mesta mästarna hade verkligen kontroll fram tills…
MINUS
Haveriet i usla mittperioden
… Den fullständigt klappkassa mittperioden. Kanske var det en bottennotering den här säsongen? Mycket möjligt. För den ishockey som Djurgården visade upp i andra perioden var skrämmande dålig. En målvaktstavla följdes upp av uselt försvarsspel från Johan Alm, som rundades enkelt av motståndaren. Sedan var det dags för boxplay – och där small det direkt när Mora förflyttade spelet från den ena sidan till den andra. Men det var inte bara det målmässiga raset som gjorde ont att se. DIF agerade koner i egen zon, stod fullständigt på hälarna och hann inte med i svängarna alls. Helt plötsligt fungerade ingenting.
Lindboms tavlor i målburen
Det hör inte till vanligheten att Djurgårdens skicklige burväktare hamnar på den negativa listan efter en match. Carl Lindboms säsong har varit minst sagt magisk – och hans JVM likaså. Men mot Mora var det som att luften gick ur honom. 1–3 var en rejäl tavla, ett enkelt skott som rann igenom honom. Och 3–4 var tyvärr inte bättre, även det ett relativt svagt skott han borde ha tagit alla hockeydagar i veckan. Även i straffläggningen blev det tungt, trots att Moras Johan Persson var iskall i sina avslut. Det är bara att hoppas att Lindbom kan studsa tillbaka snabbt efter det här snedsteget. Det blev en tung dag på jobbet.
Spelet i numerärt underläge
Djurgården fortsätter att blöda i boxplay – det är tyvärr riktigt, riktigt illa. Och mot Mora kom ytterligare ett insläppt mål redan i det första numerära underläget. Laget är fast förankrat i botten av statistiken med urusla 75,45% i spelformen och det finns inget som pekar på att stockholmarna har hittat ett sätt att stoppa den rikliga blödningen. I vanlig ordning blir det för passivt från boxens sida, motståndarna får alldeles för mycket yta att kliva fram och skjuta på utan att någon täcker undan eller stöter fram i tid. Nu är det som en ond spiral som verkar svår eller omöjlig att bryta. Ska laget ha en ärlig chans framöver måste det bli bättre. Mycket bättre.
Lagets tunga negativa trend
Fjärde raka förlusten och Djurgården har grävt ner sig i en riktigt djup formsvacka. Samtidigt har säsongen hackat från dag ett, där det spelmässiga aldrig riktigt lossnat. Föreningen har stått och stampat i många år nu, oavsett vilken tränare eller vilken spelartrupp som klubben har ställt upp med så upprepar sig samma mönster om och om igen. Det blir ängsligt, det blir osäkert, det blir pannkaka av alltihop. Det fanns hopp om en positiv nystart i somras, men vi dras tillbaka i mörkret igen. Kanske speglar otryggheten på isen hur Djurgården egentligen mår som organisation? Känslan är tyvärr så. Än är det inte för sent att rädda säsongen. Men det är väldigt mycket som måste falla på plats den närmaste tiden.
