Slava, Slava, ge mig ett mål!
Ett djupdyk i Truckens historia, statistik och en glimt av framtiden.
Vjatjeslav Trukhno värvades från Luleå efter en svag säsong där han huserat i de nedre kedjeregionerna. Endast 6 assist på 48 matcher är inte smickrande för ryssen som säsongen dessförinnan gjorde 43 poäng i Asplöven en trappa ned i Hockeyallsvenskan. Tillfällig succé i Haparanda? Nej, de två tidigare säsongerna hade han strax över en poäng per match (PPG) i Österrike och ECHL.
Vjatjeslav ”Slava” ”Trucken” Trukhno, har dubbla smeknamn, bara en sådan sak. Det är en produktiv spelare jag talar om. Däremot är det intressant att se var Slava Trucken har lyckats och inte lyckats. I ligor som den österrikiska, Hockeyallsvenskan, ECHL, QMJHL har han producerat starkt. Även i Danmark har det blivit produktion. Men i AHL är den noterbart lägre och i SHL har den ännu inte tagit sig form.
Men först, vem är Slava Trukhno?
Slava är född i Moskva, men växte upp i Danmark dit han flyttade med familjen 1992. Trucken som är född 1987 kom alltså dit som femåring. Hans far Leonid Trukhno spelade i CSKA Moskva och Khimik Voskresensk i Ryssland (Sovjet) på 80- och 90-talet. Därefter blev det spel under många säsonger i den danska ligan. Otroligt nog spelade far och son Trukhno tillsammans i Rungsted 02/03-03/04. Slava var alltså bara 15 år då han debuterade medan Leonid var 39 år. Det blev ett mål i första seniormatchen, assisterad av ingen annan än fadern. I den matchen gjorde Leonid det matchavgörande målet framspelad av sin son. Som en saga. Jag får Nylandervibbar.
Under de två säsongerna i Danmark gjorde unge Slava 0,5 poäng per match. Vid 17 års ålder begav han sig till Nordamerika och spelade i QMJHL (juniorliga). Där blev det 257 poäng på 184 matcher, 1,4 PPG. Målet var NHL, men det blev inte högre än AHL. I Springfields Falcons blev det tre säsonger, 0,45 PPG. Vilket är hyfsat för en ung spelare, men inget som räcker för att kontrakt som en producerande spelare i det allra finaste rummet.
Därefter fick Trucken gå ned till East Coast Hockey League 2010/11, vilket ökade poängproduktionen, men inte anseendet. 2011/2012 lämnade han Nordamerika för att åka tillbaka till Europa. En säsong i Medvescak Zagreb (nu i KHL), som då ingick i den österrikiska ligan, gav 35 poäng på 34 matcher. Asplöven spanade in honom och succén fortsatte där.
Djurgården hade span på Trucken efter att ha mött honom i Hockeyallsvenskan, där han var en av de mer framträdande spelarna. Men Luleå som befann sig i närheten högg hårdast. Vad det verkar fick han inte riktigt chansen att spela som en producerande spelare utan fick kämpa med mindre istid. Trucken snittade på 9 minuter per match. Alltså femtonde plats bland forwards i Luleå. 12:e plats bland de som spelade 30 matcher eller fler. Med 30 skott på mål och plats fyra i den interna tacklingsligan, tyder det på att Trucken fick spela boxplay/checkingline. Antingen var detta en felscoutning av Luleå, eller så lyckades inte Trucken tillräckligt bra på försäsongen i en kombination med att andra redan etablerade spelare låg före honom. Jag tror på det senare. Trucken hann inte visa framfötterna.
När Trucken blev klar för Djurgården var det många som reagerade över den nästan spektakulära målnollan från hans förgående säsong. Visst är den udda. Till och med defensiva pjäser som David Printz och Ronnie Pettersson lyckades nästan alltid peta in åtminstone en puck per säsong. Med dessa menar jag verkligen sarg ut-backar.
Åsikterna har svängt i och med att Trukhno gjorde 2+1 i träningsmatchen mot sitt förra lag, Luleå. Det blir nog bra ändå, gick tankarna. Efter de 6 första SHL-matcherna är Trucken fortfarande poänglös och då börjar jag bli fundersam igen. För visst har han fått chansen? SHL-spöket fortsätter jaga honom.
I matchen mot Färjestad verkade det nästan som att Trucken skulle spela, då bortalaget plockade målvakten, för att han skulle få sprätta den där förargliga målnollan. Jocke Eriksson verkade medvetet försöka passa till Trucken, när Djurgården vann puck i anfallszon, istället för att skjuta själv. Försöket misslyckades och Färjestad kvitterade med 3 sekunder kvar. Det hade kunnat se annorlunda ut med andra ord.
Vi måste ge honom chansen.
Hur får man en favoritspelare? Vilka faktorer beror det på? Det är självklart olika för alla. Personligen tror jag det är mer en slump av kombinationer än att jag faktiskt ser att spelaren är bra, agerar på ett visst sätt eller gör något som sticker ut. Jag har länge haft Michael Holmqvist som en favorit. Mycket för att han är så extremt underskattad som spelare, ödmjuk och har så många tillgångar. Men det ligger säkert många andra faktorer bakom som jag inte har en aning om.
Av någon hittills outgrundlig anledning har jag en begynnande känsla för Slava. Det är något med den hockeyspelare som för mig som åskådare är tilldragande. Kanske en kombination av hans avslappnade stil, sköna look, den lössittande hakremmen, den sammanbitna minen, den potentiellt ultimata hockeyspelaren med enormt slit, bra handleder, målskyttet, framspelningarna, det fysiska spelet? En hel radda alltså.
Ja, det är det jag ser. Slava Trukhno skulle kunna vara den där spelare som inte är ”sån”. Antingen en sniper, eller antingen en passningsläggare eller en fysiskt spelare. Utan allt i samma paket. Paketerat som förmodligen den snyggaste ryssen som stått på en hockeyplan. Det blir väl inte bättre än så?
Jag har en innerlig önskan att Slava Trucken ska lyckas i Djurgården. Jag tror att jag har en fallenhet för spelare som misslyckas och får en andrachans i Djurgården. Vill att de ska lyckas, få revansch och visa alla hur bra de faktiskt är. Ett första steg på vägen för Trucken är att få det att lossna målmässigt. Att få den förbannade trissan att hitta det vita SHL-nätet. Slagskott i krysset från blå, eller ett öppet mål med tio sekunder kvar. Spelar ingen roll. Det måste komma ett mål snart.
Så, Slava, Slava, ge mig ett mål!
