Tankar om beskedet kring Holland
Det blev bara 15 matcher i Djurgården för Peter Holland. Under tisdagen kom nyheten att han lämnar klubben efter eget önskemål. Vi samlar ihop fem tankar efter beskedet.
Prestationen
Sex assist. Och noll mål. Peter Hollands poängmässiga avtryck i Djurgården blev verkligen inte som det var tänkt – och med tanke på att han var värvad för att ersätta Jacob Josefson var han inte ens nära att infria de högt ställda förväntningarna. Någonstans var grundtanken att Holland skulle leda Djurgården offensivt, både med mål och assist – men istället körde han fast direkt och kom aldrig riktigt loss varken produktions- eller spelmässigt. När även Hollands inställning på isen svajade kraftigt i flertalet matcher så var nog den här skilsmässan oundviklig i slutändan.
Knytnävarna
Den stora snackisen kring Peter Holland – förutom hans saftiga lön i relation till hans svaga prestationer – blev utan tvekan de knytnävsslag han delade ut mot Luleås Fredrik Styrman. Hela situationen var ytterst märklig, där Holland hävdade att han inget visste om att det inte är tillåtet att kasta handskarna i svensk ishockey. Efteråt yrade dessutom kanadensaren om att han hade spelat med passion i samband med händelsen och de utdelade slagen, vilket är ett uttalande som fortfarande skaver. Allt som allt kändes hela grejen bara så fruktansvärt onödig.
Ersättaren
Att lösa ut Peter Holland blev antagligen en rätt dyr historia för Djurgården, eftersom han satt på ett riktigt saftigt kontrakt med en månadslön på hela 325 000 kronor. Men i det korta loppet så får klubben ta den direkta smällen och istället ge sig själv en chans att plocka in en ny center/toppforward som förhoppningsvis kan göra skillnad på riktigt. Tyvärr är spelarmarknaden trådtunn just nu, men det kan finnas en öppning om några veckor då andra lag i andra ligor snart blir avhängda från slutspel och då ser möjligheter att dumpa lönekostnader genom att göra sig av med dyra spelare. Då kan en del spets plötsligt bli tillgängligt.
Potentialen
Ja, värvningen av Peter Holland kommer antagligen att rankas som en av de sämsta genom tiderna i svensk ishockey. Men när han presenterades fanns det rätt stora förhoppningar på en blivande poängkung. Hollands meriter är riktigt tunga – och då och då så blixtrade han till och visade prov på ett vasst spelsinne. Hans underliggande siffror (bäst corsi i laget) var dessutom starka i Djurgården. Kanske hade lite mer tålamod ändå slagit väl ut? Med facit i hand är det ett misslyckande för alla inblandade att Holland inte fick ut mer av sina spetsegenskaper. Vi snackar ändå om en lirare som för bara två säsonger sedan dunkade in 43 poäng (17+26) i KHL.
Inställningen
Egentligen är det lätt att hamna i någon form av överanalys när man synar en spelares kroppsspråk. Medan vissa lirare visar mycket känslor på isen så är andra mer återhållsamma – och så är det liksom med det. Men när det gällde Peter Holland så utstrålade han inte direkt positiv energi under sin tid i Djurgården, utan snarare att han ville lämna isen så fort som möjligt. Vid allt för många tillfällen så brast det rejält i arbetsinsatsen både framåt och bakåt i rinken – och hans resa till avbytarbåset var ibland provocerande långsam och loj. Det kändes aldrig som att Holland hade speciellt kul på isen. Än mindre att han tänkte ge allt för skölden på bröstet i ett kvalspel.
