Tio spaningar efter Karlskoga
Med tretton ordinarie spelare borta reste Djurgården till Karlskoga med ett gäng inlånade spelare och vann med 5–2. Här är tio spaningar från bragden.
Galajdas viktiga comeback
Med Carl Lindbom på JVM-äventyr var det äntligen dags för Matthew Galajda att ställa sig mellan stolparna igen. Med tanke på att han inte spelat match sedan 25 november såg det rätt ringrostigt ut för kanadensaren, som lämnade en del returer på Karlskogas skott. Trots det så samlade burväktaren ihop sig och gav sitt lag en ärlig chans att gå segrande ur striden. Ett minst sagt viktigt besked från Galajda, som även fick inkassera en viktig vinst på kontot. Totalt räddade han 20 av 22 skott, vilket gav 90,91%. Förhoppningsvis kan han bygga vidare på detta under Lindboms frånvaro.
Det kaosartade truppläget
Nej, man trodde knappt att det var sant när man såg Djurgårdens laguppställning en dryg timme innan nedsläpp. Hela tretton ordinarie spelare saknades – efter att Emil Berglund (skada) och Ludvig Hedström (sjukdom) lämnat sent återbud. Utöver duon var inte Carl Lindbom, Johan Alm, Alexander Ytterell, Jonathan Lekkerimäki, Liam Öhgren, Noah Östlund, Calle Odelius, John Norman, Linus Klasen, Tim Söderlund och Ludvig Rensfeldt med mot Karlskoga. En fullständigt makalös frånvarolista, som förhoppningsvis styrs upp något till andra derbymötet med AIK i mellandagarna.
Inlånade trions energinivå
Med ett så enormt stort manfall tvingades Djurgården att låna in tre spelare mot Karlskoga från Tyresö/Hanviken. Centern Fredrik Schlyter var tillbaka i uppställning, men fick även sällskap av backen Edvin Hammarlund och anfallaren Joel Thulin. Överlag stod trion för en fin insats, där speciellt Schlyter och Hammarlund stack ut med tre respektive två avslut på mål. Det var på många sätt kul att se hur de inlånade spelarna kom in med energi i ett tufft läge för Djurgården. De körde på från första till sista spelminut – och det räcker oftast väldigt långt i en sport som ishockey.
Danielsson lovande debut
Om Nicklas Danielsson var på spelhumör i sin debutmatch med Djurgården? Skoja inte! Snacka om att den rutinerade anfallaren satte plattan i mattan direkt. I kedjan med Marcus Krüger och Olle Liss hittade Danielsson fram till flera heta målchanser, antingen att han själv fick iväg avslutet på mål eller att han jobbade fram pucken längs sarghörnen med ett härligt riv. Hans debutmatch, där han hade en istid på 20 minuter, var på flera sätt lovande. Jobbig och tung att möta i närkamperna, men också kvick och smart med pucken. Med en stigande matchform kan det bli riktigt, riktigt bra.
Rakare linjer i grundspelet
Vad kan vi säga om matchbilden då? Överlag var det här en gjuten insats från Djurgårdens sida, med fokus på fem mot fem-spelet där laget ställde om snabbt och lirade rakt och rejält genom zonerna. Det var som att handbromsen äntligen var ur, spelarna tänkte inte utan bara gjorde. Kanske blev underdog-stämpeln en bra morot för gruppen? Någonstans sa det bara klick, för vi såg ett betydligt tydligare flow i jämförelse med tidigare matcher den här säsongen. Nu gäller det att rida vidare på den här enkla och raka vågen. Det är ju så här vi vill att Djurgården ska spela.
Störtdykningen i boxplay
Finns det något negativt att ta med sig från den här bragden? Ja, det finns ju alltid utrymme för förbättring. Och om det är något som Djurgården måste steppa upp i rejält så är det spelet i numerärt underläge. Just nu läcker stockholmarna kraftigt i spelformen – och det blev ytterligare två insläppta i BP mot Karlskoga. Som vanligt blir boxen alldeles för passiv mot skyttarna, som tycks få oändligt med tid att sikta in sig. Galen statistik att notera: under Johan Garpenlövs fem matcher har Djurgården släppt in totalt sju mål. Hela sex av dessa har kommit i boxplay.
Backens offensiva skills
Han hade vissa problem med balansen under matchens gång, det såg nästan utan som att skridskorna var felslipade för backen. Och trots att han slog bort några passningar tog han rejäl revansch när matchen drog ihop sig. Först genom hans fina 2–2-mål där han pricksköt dit pucken bestämt – och sedan när han via en urläcker passning var med i uppbyggnadsfasen av Djurgårdens viktiga 3–2-mål i den tredje perioden. Vi har sagt det förr, vi får säga det igen. Kevin Karlsson är toppnivå när det gäller offensiv spets i Hockeyallsvenskan. Som han kan lira därute.
Skarpskyttens nya fullträff
På tal om offensiv toppspets: Olle Liss bössa är inte av denna värld. Mot Karlskoga smällde skarpskytten in sitt tolfte mål för säsongen när han kort och gott skrinnade fram och smackade dit 4–2 och gav hemmalaget total pyspunka. I Liss skott har Djurgården ett supervapen som mycket väl kan bli den avgörande faktorn i slutspelet. Men en sak måste anfallaren jobba på: hans vård av pucken. Allt för ofta slarvar han med den, spelar lite för mycket på gränsen. Då och då lyckas motståndarna sno åt sig pucken och ställa om spelet. Den ovanan måste Liss slipa bort direkt.
Duons häftiga utveckling
Djurgårdens framtid är här – och David Blomgren och Wiktor Nilsson är en stor del av den. Duon dundrar fram som varsin ångvält på isen just nu, spinner som tävlingsbilar när de tar sig fram i anfallszonen. Samarbetet mellan duon till 3–2 var så makalöst läckert att se, där Blomgren skickade en distinkt passning som slutade med ett lika distinkt direktskott från Nilsson. Det luktar allt mer riktigt stora utropstecken om grabbarna, som verkligen förtjänade istiden på över 20 minuter som de fick mot Karlskoga. Båda kör på impuls, låter det bara flöda. Det finns liksom inga hinder eller tvekan.
Känslan av stadig medvind
I och med segern befäster Djurgården sin position i toppen av tabellen med 53 inspelade poäng på 27 matcher. Och nog går det att ana ett skifte hos stockholmarna när det gäller det mesta. Dels så har Johan Garpenlövs intåg gett en positiv skjuts, med fem segrar på de sex senaste matcherna. Men tittar vi på de senaste tio matcherna pekar en sådan sak som antalet tillåtna skott i egen skottsektor på betydligt bättre nivåer i jämförelse med tidigare, så även corsi som ger en hint att Djurgården är betydligt mer spelförande. Det känns – nej, det är – en positiv trend vi anar nu.
