Tio spaningar efter målkalaset
Djurgården tappade, kom tillbaka, tappade och kom tillbaka igen. Men det räckte ändå inte hela vägen i den fullständigt galna matchen på Hovet. Här är tio spaningar efter 6–7-förlusten.
Krügers enorma betydelse
Djurgårdens absolut viktigaste utespelare – och har så det varit under hela säsongen. Därför känns det extra svajigt att han tvingades bryta den fjärde matchen för en stund, innan han kom tillbaka till isen igen och stod över alla tekningarna. Något är det som spökar för lagkaptenen, men trots det så fixade han ett mål och två assist. Fullständigt ovärderlig, som vanligt. Dock är frågan om han spelar nästa? Sekvensen precis i slutet av den tredje perioden, när han crosscheckade David Bernhardt upprepade gånger, lär nog granskas. Det återstår att se om det blir något av det.
Målvakternas bleka insats
För det första: sättet som Jesper Myrenberg har kommit in i det här slutspelet och levererat på är ingenting annat än beundransvärt. Men till slut kom bakslaget. Och varken han – eller för den delen Matthew Galajda – hade någon bra dag på jobbet. Myrenberg släppte in fyra mål på 14 skott innan han byttes ut i mittperioden. In kom Galajda som även han hade stora problem med att stoppa puckarna. Totalt slank tre mål in bakom honom på nio skott. Även om Djurgården gjorde en magisk push i tredje perioden är det omöjligt att vinna med ett så svagt målvaktsspel.
Stjärnans galna utdelning
Herregud, vilken match han gjorde. Stjärnliraren spelade som i trans under den tredje perioden, som om ingenting kunde stoppa honom ifrån att producera framåt. Linus Klasen slog till med ett hattrick under en och samma period – och löste dessutom en passningspoäng. Otroliga fyra pinnar från hans klubba! Det är bara för Djurgården att ösa istid över honom nu. Han om någon kan hjälpa laget att vända det här enormt tuffa 1–3-underläget i matcher. Det är bara att be att hans ljumskar håller och låta honom köra in i det sista. Det är kniven mot strupen från och med nu.
Mäktiga forceringen i slutet
Vad var det som hände på Hovet, egentligen? Jotack, det här är något av det sjukaste vi har upplevt i hockeysammanhang på väldigt länge. Hela åtta mål blev det i den tredje perioden. Och Djurgården hämtade ikapp 1–4 till 3–4, 3–5 till 4–5 och 4–7 till 6–7. Och stockholmarna hade ett par giftiga lägen att också kvittera. Om det är något laget måste ta med sig så är det desperationen i slutforceringen. Hur spelarna kraschade nätet, pumpade på framåt, vann varje lös puck. Det fanns ett enormt driv så fort laget fick vittring. Det drivet måste komma mycket tidigare i matcherna.
Haveriet i försvarsspelet
Lika mycket som vi måste hylla Djurgårdens offensiv i tredje perioden, lika mycket måste vi dissa lagets försvarsspel under hela matchen. Herregud, så svagt hemmalaget agerade i defensiven. Markeringsmissar, dåliga beslut med och utan puck, förlorade närkamper och alldeles för många tillåtna omställningar där laget straffades hårt. Det håller liksom inte att släppa in sju mål på hemmaplan i en finalserie. Det är helt enkelt alldeles för dåligt. Och även om målvakterna hade en del i haveriet bakåt måste hela gruppen se sig själva i spegeln. Så här agerar man inte i egen zon.
Truppläget inför match fem
Till det positiva: John Norman var tillbaka i truppen igen efter att han missat senaste matchen av oklar anledning. Men istället saknades Noah Östlund i den fjärde finalmatchen. Dessutom tvingades Linus Arnesson att kliva av efter bara några minuters istid efter att han fått en smäll mot nacken. Frågan många ställer sig nu – efter målvaktsraset – är om Carl Lindbom kan hoppa in och stå i den femte matchen. Kan han spela på sprutor? Det känns tyvärr tveksamt, men kanske? Djurgården behöver skaka fram alla ess som finns i rockärmen nu. Tre raka vinster är det enda som gäller.
Mäktiga tifot innan nedsläpp
Det är svårt att glädjas över något efter en så sur förlust och 1–3 i matcher. Men vi måste verkligen hylla tifo-gruppens arbete inför den här matchen. När bilden på Challe Berglund och Emil Berglund hissades upp var det rysningar över hela kroppen. Överlag så har inramningen kring matcherna fått ett enormt lyft i och med den nya tifo-gruppen, det har varit en fullständigt magisk leverans. Oavsett hur det går i den här matchserien kommer Djurgårdens framtid att vara ljus när det finns ett så enormt engagemang kring klubben. Det är ni som är hjärtat, det är ni som pumpar syret.
Special teams i huvudrollen
Nog hände det grejer, såväl i boxplay som powerplay. Slår vi ut siffrorna från det här mötet så hade Modo svaga 50% i BP, två insläppta på fyra numerära underlägen. Djurgården då? Två insläppta på två boxplay. Riktigt svagt, så klart. För hemmalagets del tappade man helt markeringen i spelformen och lät skytten stå alldeles ren mot målet. I PP var det desto muntrare, med 50% som utdelning. Första fullträffen styrde Marcus Krüger in efter att ha krigat framför kassen – den andra stänkte Linus Klasen in med ett direktskott. Inga krusiduller, helt enkelt. Det är bara att fortsätta så.
Väntan på löftenas leverans
Efter förra matchen var det många som efterlyste mer leverans från lagets talanger. En som verkligen lyssnade på den önskan var Jonathan Lekkerimäki, som dundrade till med hela fyra assist under söndagskvällen. Även Calle Odelius, som fick speltid efter att Linus Arnesson klivit av, pricksköt in en balja. Däremot går det att önska mer av Wiktor Nilsson och Liam Öhgren. Duon har ytterligare kräm i sig – det gäller bara att plocka fram det nu. Båda har under säsongens gång visat att de kan göra viktiga mål. Nu är det tre raka matcher som måste vinnas. Hög tid att kliva fram och bli hjälte.
Fortsättningen av matchserien
Förutsättningarna är enkla nu. Djurgården måste gå helt rent för att spela i SHL nästa säsong. MoDo sitter i ett guldläge just nu, 1–3 i matcher med två matchbollar och ser vi till helheten så har Örnsköldsvik-gänget varit snäppet vassare genomgående. För att DIF ska kunna vända det här krävs något alldeles extra, precis som den slutforceringen vi såg i tredje perioden. MoDo har varit väldigt balanserade hittills, men föll som sagt igenom sista tjugo under söndagskvällen. Kan Djurgården rida vidare på den vågen i tre raka matcher till? Det blir oerhört tufft, men det är inte omöjligt.
