Tio spaningar efter Oskarshamn
Djurgården hade en lysande möjlighet att krympa avståndet till kvalstrecket – men kastade bort alla i tredje perioden mot Oskarshamn. Här är tio spaningar efter 2–5-förlusten.
Armalis fortsätter leverera
Djurgårdens burväktare stod åter igen för en gedigen insats mellan stolparna – även om det rann iväg i den tredje perioden. Mantas Armalis gav på många sätt Djurgården en ärlig chans att plocka hem segern när han stängde igen efter hemmalagets 0–1-mål och stod för några magiska parader när Oskarshamn tryckte på framåt. Det är förståeligt att Armalis brann av totalt vid 2–4-målet. Han gör verkligen allt han kan för sitt älskade Djurgården och håller huvudet högt i krisen.
Holland blandar och ger
Stjärnvärvningen har verkligen kommit igång med produktionen de senaste två matcherna. I förra mötet med Malmö spelade han fram till Rasmus Bengtssons 2–0-mål och mot Oskarshamn låg kanadensaren bakom båda Djurgårdens fullträffar. Dessutom vann han hela 68,75% av sin tekningar. Tyvärr dras betyget ner efter hans nonchalanta agerande vid 2–4, där han av någon märklig anledning höll i pucken så länge i egen zon att hemmalaget enkelt kunde plocka den av honom och göra mål.
Cederqvist med järnviljan
Årets järnkamin känns redan korad. Trots att Filip Cederqvist åkte på en rungande hård tackling så reste han sig upp, skrinnade direkt mot kassen och tryckte dit 1–1-pucken med en beundransvärd passion. Snacka om att anfallaren visade upp vilket oerhört starkt virke han består av. Tyvärr tvingades han kliva av matchen efter den tunga smällen – och det är nog ingen vild gissning att det rör sig om en hjärnskakning för Cederqvist. Nu gäller det att han återhämta sig snabbt. Han behövs på isen.
Förbannelsen med första
Tittar vi på mindre smickrande statistik den här säsongen så är första gjorda målet i matcherna en kolumn som verkligen ställer till det för Djurgården. Endast vid sex tillfällen har mesta mästarna lyckats trycka dit första pucken, vilket betyder att laget nästan alltid hamnar i uppförsbacke. 18 gånger har stockholmarna släppt in första målet – och vid ett sådant scenario har laget nu en vinstprocent på blyga 11,11. Det visar rätt tydligt hur spelarna inte förmår att vända negativa trender.
De retliga stolpträffarna
Marginalerna är verkligen inte på Djurgårdens sida – och mötet med Oskarshamn var inget undantag. Först skickade Sebastian Strandberg ett klockrent skott i stolpen precis i slutet av den första perioden. Därefter var det Rhett Rakhshanis tur att pricka virket när han fintade bort Oskarshamns målvakt när stockholmarna hade ledningen med 2–1. Mål där så hade garanterat tre poäng varit hemma. Istället kvitterade hemmalaget och vände underläge till seger. Riktigt surt.
Klättringen kom av sig
Jahapp. Det är ju knappast någon ovanlighet att Djurgården åker på förlust den här säsongen, men känslan blir än mer frustrerande när hoppet tändes för en stund. Istället blev det ytterligare en käftsmäll. Vid vinst hade laget haft endast fyra poäng upp till Malmö (som fortsätter förlora) ovanför kvalstrecket. Nu är gapet istället sju poäng. Knappast en omöjlighet att jaga ikapp, men ser vi till Djurgårdens förmåga att ständigt hitta nya vägar att förlora känns det som att bestiga ett berg.
Hedström vågar kliva fram
Förra matchen prickade han in det oerhört viktiga 1–0-målet och stod överlag för en strålande insats från sin backposition. Mot Oskarshamn byggde Ludvig Hedström på sitt fina spel. Endast 20 år gammal lassade han hela 24 minuter speltid, vilket var mest istid av alla spelare i hela Djurgården. Även om inte Hedström får de största rubrikerna så förtjänar han att de stora strålkastarljusen riktas mot honom nu. Han är en guldklimp som klubben måste hålla mycket hårt i.
Stjärnans onödiga vanor
Först spelade Marcus Sörensen fram till Filip Cederqvists 1–1-mål via ett riktigt läckert instick – och sedan tryckte han själv in 2–1 vid en minst sagt tilltrasslad situation framför Oskarshamns målbur. Med 10+10 den här säsongen har Sörensen levererat. Men sättet han låter sig påverkas (och hamna i obalans på) i matcherna är problematiskt. Mot Oskarshamn drog han på sig en snackig utvisning när laget jagade i slutskedet. Varför la han ens energin där? Fokusera på att lira istället.
De återkommande rasen
Hur många gånger har Djurgården kollapsat den här säsongen? Ärligt talat så har vi nog tappat räkningen. Gång på gång på gång så lyckas laget ge bort matcher – och mötet med Oskarshamn blev ytterligare ett provocerande exempel. Det är tydligt att spelarna inte vågar när det drar ihop sig, att de krymper ihop istället för att kliva fram och ta ansvar. Tyvärr är det signifikativt för ett lag som inte är i harmoni. När de naturliga ledarna saknas faller det ofta igenom så här.
Försvararens rejäla spelstil
En spelare som har växt mer och mer är Josef Ingman. Och med tunga backpjäser borta den senaste tiden har han klivit fram och spelat med en härlig inställning i match efter match. Försvararen har nyligen ryktats till Modo, men förhoppningsvis ligger det ingenting i det. Ingman vågar nämligen sätta in saftiga tacklingar, samtidigt som han har en förmåga att bära in pucken i anfallszonen. Han spelar helt enkelt uppoffrande. En viktig egenskap när läget är som det är.
