Tio spaningar efter Skellefteå
Premiären är avklarad – och det blev tyvärr en tung sådan för Djurgården. Efter en mardrömsstart i den första perioden föll till slut mesta mästarna med 2–5. Vi har samlat tio spaningar från matchen.
Sörensen öste på direkt
Stjärnforwarden var tillbaka på Hovet igen efter fem år på vift – och nog satte Marcus Sörensen ett rejält avtryck direkt. Under vissa byten dominerade han isen fullständigt när han vände och vred i anfallszonen. Plockade dessutom upp en assist på Marcus Högströms 1–3-mål, så poängnollan är redan spräckt för anfallaren som hade bud på ännu mer under matchens gång. Det finns ingen tvekan om att Sörensen kommer att bli livsviktig för Djurgården den här säsongen. Mot Skellefteå spelade han hela 21 minuter och 33 sekunder, flest av alla forwards i hela truppen.
Jänkarna löste poäng
Paul Carey och Matt Lorito har fått varsin nyckelroll i Djurgårdens två toppkedjor, där Carey går som vinge tillsammans med Sebastian Strandberg och Marcus Sörensen i förstakedjan och Lorito spelar center med Filip Cederqvist och Rhett Rakhshani. Den nordamerikanska duon visade prov på fina offensiva instinkter mot Skellefteå – och både löste varsin passningspoäng i SHL-debuten. Det finns helt klart godbitar att bygga vidare på och förhoppningen är självklart att både Carey och Lorito ska växa in i rollerna mer och mer. Det är trots allt duons första äventyr i Europa.
Försvaret föll igenom
Vad ska man säga? Om det är något som skapar en rejäl oro inför fortsättningen så är det Djurgårdens defensiv. Att laget släppte in tre mål mot Skellefteå inom loppet av tre minuter i den första perioden är under all kritik – och hemmalaget såg totalt vilsna ut. Det blev knappast bättre när gästerna utökade till 4–2, där Djurgården missade att både sortera in och markera motspelarna på ett smärtsamt sätt. Kladdet i egen zon håller fortfarande i sig och det måste verkligen bli bättring snart om det här ska bli en positiv säsong för stockholmarna.
Rensfeldt med offensivt
De senaste åren har Ludvig Rensfeldt haft en betydligt mer defensiv roll, men det märks att de offensiv takterna finns kvar hos centern. Mot Skellefteå såg 29-åringen pigg ut framåt och han var också den som lyckades peta in det första powerplay-målet för säsongen när han höll sig framme vid kassen. Får Rensfeldt fortsatt förtroende i offensiven har han alla möjligheter i världen att nå 30 poäng den här säsongen. Han har tidigare visat under sin karriär att han kan producera fina siffror framåt, så det finns all anledning att följa hans framfart den närmaste tiden.
Utdelning i powerplay
Djurgården fick god chans att nöta på sitt powerplay under lördagen, eftersom gästande Skellefteå satt utvisades fem gånger om. Utdelningen kom också via Ludvig Rensfeldt, som ingick i en PP-formation med Marcus Högström, Matt Lorito, Filip Cederqvist och Linus Videll. Den andra PP-enheten bestod av Rasmus Bengtsson, Paul Carey, Sebastian Strandberg, Marcus Sörensen och Rhett Rakhshani – och den var ytterst nära att trycka dit pucken i spel fem mot tre där Sörensen laddade stora bössan flera gånger om. Vi hoppas på bättre utdelning nästa gång.
Högström menar allvar
Förra säsongen var en besvikelse. Just därför kändes Marcus Högströms debut extra lovande inför fortsättningen. Den storväxte backen tog verkligen för sig mot Skellefteå och han öste på bra i den offensiva zonen. Först genom att pricka in 1–3-pucken från långt håll – och sedan via en assist på Ludvig Rensfeldts reduceringspuck. Jag har sagt det förr, jag säger det igen: om Djurgården ska lyckas den här säsongen måste Högström vara i storform. Hans betydelse för laget och backsidan är ovärderlig. Kan han fortsätta på den inslagna vägen lär han studsa tillbaka rejält.
Publiken var världsklass
Wow! Att 2000 personer kan låta så mycket som publiken på Hovet gjorde under lördagen var väldigt häftigt att se. Ännu mäktigare var det att äntligen supportrarna var på plats igen och sjöng fram laget efter en hel säsong av tomma läktare. Att Djurgårdens publik betyder mycket för laget vet vi sedan innan och när det blir fullsatt om några veckor kommer det att vara ett fullständigt massivt tryck inne på Hovet. Med tanke på den fina försmak som spelarna fick nu i premiären lär de längta ännu mer till lapp på luckan. Publiken var världsklass rakt igenom under lördagen.
Videll visade spelsinne
Efter nio långa år utomlands skrinnade Linus Videll in i SHL-hockeyn igen under lördagen. Och nog såg han spelsugen ut. Även om det finns en del frågetecken kring trycket i skridskoåkningen så går det inte att blunda för hans magiska spelsinne. Flera gånger lyckades veteranen hitta fram till sina lagkamrater med hjälp av sylvassa passningar – och nog borde Videll ha noterats för minst en eller ett par assist om avsluten hade haft lite mer skärpa. Redan nu går det att se vilken central offensiv roll som den nyblivne lagkaptenen kommer att ha i årets upplaga av Djurgården.
Svedberg hade det tungt
Förra säsongen: underkänd. Försäsongen: sådär. Och premiärmatchen mot Skellefteå: inte något att hänga i granen. Nja, Niklas Svedberg fortsätter att famla efter formen och hade allt som allt en tung premiär. Räddningsprocenten stannade på svaga 80,00 – efter att han släppt in fyra av de 20 skott han fick på sig. Även om han hade dålig hjälp av sina backar så kändes han inte helt trygg i sitt agerande. Vid ett par tillfällen var han ute och flängde utanför sitt målområde, vilket gav ett ganska osäkert intryck. Svedbergs grundspel måste upp ett par nivåer. Så enkelt är det.
Tekningarna stack ut
Kikar vi på hela den första SHL-omgången var det faktiskt Djurgården som tekade bäst av alla lag. Hela 62% av alla dueller i cirklarna gick mesta mästarna vinnande ur – och det var framförallt Ludvig Rensfeldt som visade vägen genom att vinna 13 av de 16 tekningar som han tog. Även Sebastian Strandberg hade en lyckad kväll med en vinstprocent på 56, medan spelare som Filiph Engsund och Matt Lorito inte alls kom upp i nivå med 42% respektive 37%. Överlag så stärkte verkligen Rensfeldt sina aktier efter premiären, med både mål och tekningsdominans.
