Krönika: Import ja eller nej?
En ständigt aktuell fråga är elitseriens alla importer. FBK:s kvartsfinalmotståndare Mora har fått många gliringar för sina många utländska spelare, från både motståndarfans och media, nästan halva deras trupp består av utländska spelare. Är importinvasionen bra eller dålig för svensk hockey?
För ett tiotal år sen var exotiska inslag ovanligt i Elitserien. Spelarna jobbade samtidigt som de spelade hockey på högsta nivå. En spelare som många anser som en av Sveriges bästa genom tiderna, vår egen Tomas Rundqvist jobbade till exempel på en bank delar av hans karriär. Vad jag vill komma fram till är att Elitserien har genomgått en sorts evolution de senaste åren och blivit en rullande cirkus som fått enorma kommersiella intressen. Elitserien anno 2005 är ett exempel på detta då spelare i världsklass blev vardagsmat för gemene man och kvinna och matcher sändes i många andra länder. När kommersiella muskler kommer in i nya marknader så ökar givetvis lönerna. Detta bidrar även till att det blir större klyftor mellan elitlagen jämte lagen i de lägre serierna.
Inte sällan är importstjärnorna den bidragande orsaken mellan vinst eller förlust och de rikaste klubbarna är oftast mest populära hos spelarna, höga löner är troligen en bidragande orsak... Många experter menar genom detta att klubbarna gräver sin egen grav. Jag anser att utländska spelare kan vara bra för svensk hockey, så länge de inte är några dussinlirare. Rutinerade svenska spelare och utländska stjärnor har olika erfarenheter, både spelarmässigt och levnadsmässigt som kan vara till nytta för de yngre talangerna.
Sverige kanske aldrig får fram någon mer hockeygeneration som ”den gyllene generationen” men det är fel sätt att lägga över ansvar på klubbarna. Många unga och lovande spelare lägger av för tidigt, ofta för att det finns andra intressen som styr. Det är ett samhällsproblem och inte något Sveriges sportchefer ska beskyllas för.
Ofta är det de utländska stjärnorna som etsar sig fast i våra minnen. Vi FBK-fans är lite bortskämda med lirare som håller måttet, kryddar till laget och sticker ut. För att nämna några, Sergei Fokin, Martin Gerber, Jaroslav Spacek och Marcel Jenni. Det vore kul att veta vilka lirare som lämnat avtryck hos er. En tråd i forumet finns för att diskutera här.
