Kliva fram
Goren, Jönsson, Rhodin, Mattsson, Nordström, Laatikainen var i dagens match mot MoDo samtliga indisponibla. Då krävs det att andra tar ett ansvar ute på banan, och visst fanns det de spelarna idag.
Färjestad gjorde enligt mig en av säsongens bästa insatser under torsdagen mot LHC, kanske den bästa kämpasegern.
Man spelade en grym bortamatch på hemmaplan, där man gick tillbaka och litade på målvakten och försvarsspelet som under säsongen fungerat riktigt bra. I det offensiva spelet spelade man mycket enklare, man kanske inte åkte så fruktansvärt mycket skrodskor men man åkte på rätt puckar och man lät pucken gå inom laget.
Ungdomarna i förstakedjan (!) spelade avlastningsbyten gjorde det riktgt bra, så också idag även om det kanske var lite mindre speltid och att man var inne på den utvisning som blev och senare gav MoDo 3-3 men men.
Idag gjorde FBK ånyo en fin insats men det som skiljde denna gång var att MoDo idag visste om att FBK skulle spela mer tillknäppt, enkelt och dra ner på tempot, det visste inte LHC i torsdags.
Roligt är också att laget gjort lite mål, både i spel fem mot fem och pp, fyra mål på de senaste två matcherna vardera är kanske ett trendbrott efter att man fick en lite down efter matcherna direkt efter Karjala.
Med alla dessa skador har FBK inte haft något val, man är tvungna att ta med yngre förmågor, samtidigt som spelare som Martin Johansson, Åslund och Holtet har fått känna på mer istid. Dessa tre killar är ett glädjeämne i mina ögon de senaste matcherna, Åslund riktigt bra mot MoDo idag, Martin krigade på bra mot LHC (dessutom ett mål) och Holtet har gnetat på och poängen till Mackans 4-3 var välbehövlig för honom.
Att dessa killar har varit där med nosen de senaste matcherna är dels ett tecken på att det är skador men också ett tecken på att dessa killar kanske kanske också åkt lite snålskjuts när ovan nämnda skadelista varit med och lirat.
Något som nu har en stor betydelse är att dessa killar tar med sig detta och kör i samma stil när fler och fler kommer tillbaka. Det går liksom inte av sig självt ute på banan naturligtvis, de två senaste matcherna visar detta hur tydligt som helst.
En annan viktig faktor är att det byggs in en moral i sådana här matcher, man vet själva förutsättningarna och att man kan liksom inte gå in och bjuda på gladhockey varje kväll.
Går inte långt tillbaka i tiden, bara någon veckan och 2-0 matchen mot Timrå, den tillsammans med dessa två kommer att betyda mycket för laget. Man kämpar, krigar och spelar enklare hockey, man samlar ihop laget i båda ändar av banan och framför allt känns det som om att man minskat lite på misstagen. Något som känns främst genom färre missade uppspel från backar.
Micke Johansson har till exempel fått mer puck att ta med sig upp i banan istället för att få en passning att ta med sig i mittzonen, något som gjort att han fått mer puck och nu börjat hitta lite passningspoäng också.
Skålberg (hoppas det inte blev något skadat efter smällen) har tagit ett steg i utvecklingen i samband med alla skador, lika så Motin som kommer mer och mer men det största steget har ändå Holös gjort de tio femton senaste omgångarna. Han törs mer, vågar gå i offensiven och en fjärdgubbe i anfallet avlastar och sådant är en nyckel i dagens hockey.
Flera av spelarna är tillbaka ordentligt säg till efter juluppehållet, då hoppas jag vrkligen att de inte går in i "förstafemman". Låt istället spelaren oavsett ålder, position eller uppgift sakta spelas in i laget förstör inte bara för de yngre killarna det som de kanske bygger upp just nu och som kan ha stor betydelse för framtiden, även om det kanske krävs en förlust ibland.
Jag hoppas att Jönsson lägger av, Jönsson tillhör så att säga "min" generation, den generation en annan växte upp med och hade som idol när intresset är som störst. Jag vill minnas den Jörgen som hade inställningen "imorgon ska jag vara bäst" och han kan vara det också. Nu känns det inte riktigt rättvist tycker jag, han vill men kan inte och Jörgen blir tyvärr inte lika bra som han varit. En Jörgen som vill men inte får till det blir en Jörgen som
tyvärr inte kan leverera och då hämmar det nog honom mer än det ger honom ute på banan.
Han gjorde någon match och lirade i fjärdefemman, jag hoppas om han nu skulle komma tillbaka att han stannar där jag tror det skulle bli bäst för laget helt enkelt.
Den senaste tidens arbetsinsatser som kanske inte bjudit på något skönspel men har garanterat haft stor betydelse för laget och framför allt stärkt självförtroendet hos både spelare, ledare och kanske supporters. Förhoppningvis kanske man kommer en bit på vägen vad det gäller "STORT HJÄRTA, HÅRT ARBETE" för på vissa håll har det saknats lite grann.
