SvenskaFans presenterar: Färjestad
Svenska mästarna laddar för en ny säsong med stor spelaromsättning. Kan klassvärvningarna täcka upp hålen bakom klassförlusterna? Kan man förstärka ett guldlag? Efter en försäsong som har mycket övrigt att önska kan man börja fundera i negativa banor. Men efter jul är Färjestad ett lag att räkna med i guldstriden - som vanligt.
Färjestad hade en ganska märklig säsong bakom sig. Man var tidigt utdömda av media.
Man stod där, utan någon bra målvakt och utan målskyttar.
På det sistnämnda hade man ju faktiskt delvis rätt men det släppte ju som bekant till slut, mycket beroende på Dick Axelsson och Marcus Paulssons intåg i laget.
Men på målvaktssidan kunde man inte ha mer fel. Jonas Gustavsson växte ut till något av det värsta (bästa) man någonsin har sett i målvaktsväg i Elitserien. Hans 93,14%, 1,96GAA och fyra nollor var det ingen som var i närheten av. När man inte trodde att det kunde bli bättre så slog han till med 96,08% och 1,03GAA i slutspelet. Detta tillsammans med fem hållna nollor och ett slaget rekord i att ”längst hålla nollan”. Allt detta på sammanlagt 13 slutspelsmatcher.
Efter jul var man det överlägset bästa laget i hela serien och formen fortsatte in hela vägen i slutspelet.
I grundserien så var man till skillnad från många andra lag anförda offensivt av fyra formationer.
Det var också denna bredd som gjorde laget väldigt framgångsrikt. Den absoluta toppen fanns dock i förstacentern och kaptenen Rickard Wallin som slutade på 18+27 poäng och vann på det Färjestads interna poängliga. ”Walle” var också Färjestads mest stabila forward under hela säsongen överlägset.
Två kom veteranen och den numera halvt värmländska skåningen Jesper Mattsson på 38 poäng. Hans bästa notering i karriären någonsin – som 34-åring.
Fina siffror
Grundserien vann man som bekant med 99 poäng, sju poäng före Linköping. Man låg också i topp i antal gjorda mål, 158 st, bara två lag gjorde fler. Detta trots att målskyttet kom igång ordentligt vid jul. En annan sak man var bäst på, som inte är särskilt förvånande med back- och målvakts-spelet som laget visade upp är att man släppte in minst mål av alla. 122 stycken insläppta var 8 färre än Frölunda och 18 färre än Brynäs. Då kan man också förstå att Färjestads Box-Play var bäst även det. 86,19% är en väldigt fin siffra och knappt tre procentenheter mer än tvåan.
Vad man kunde ha synpunkter på under säsongen var spelet i numerärt överläge. 18,26% är knappt godkända siffror och lite förvånande med tanke på att alla ingredienser fanns i laget för ett bättre resultat.
Stor spelaromsättning
Inför säsongen 09/10 så har man nästan ett helt nytt lag. Man har tvingats ta in 10 nya spelare då NHL har rensat truppen på de största stjärnorna.
Jonas Gustavsson, Rickard Wallin, Mikael Johansson och Johan Motin har alla flyktat till NHL och andra tunga kort som Rhodin, Nordström och Jönsson har också dem sökt sig till olika håll i hockeysverige.
Jag tycker dock att man har värvat väldigt bra. Kanske bättre än någonsin? Det är idel landslagsmän in i truppen som dock blir möktlagda av de extremt tunga tappen.
Henrik Karlsson kommer kanske inte att täppa igen hålet efter Jonas Gustavsson helt, men han kommer definitivt att göra det väldigt bra. I slutet av grundserien är jag säker på att han kommer att vara i topp i målvaktsligorna. Han är snarlik Jonas i spelstilen, de utnyttjar sin storlek på bästa sätt och är täta längs isen och snabba i sidled.
Backsidan ser återigen ut att vara av absolut högsta klass i serien. Thomas Rhodin ersätts av en av Schweiz bästa backar, Severin Blindenbacher vilket borde vara ett uppköp med tanke på att Rhodin, trots att han fortfarande är en bra back, har sett sina bästa dagar.
Tappet av Martin Sevc är dock väldigt tungt och ersättaren Sanny Lindström är bra, men täcker inte upp fullt ut.
Succébacken Jonas Holös blir ett år äldre och med stor sannolikhet ett år bättre.
Backsidan har allt som behövs med defensivt djup och offensiv spets.
Forwardsidan ser även den ganska intressant ut. Visst är tappen väldigt tunga, men många av tappen kommer inte att märkas i grundserien. Det är först när slutspelet drar igång man får se hur laget reagerar utan den riktiga ledaren.
Det är viktigt att Per Åslund och Marcus Paulsson tar det nästa steget som man vet att de är kapabla till samtidigt som Dragan Umicevic producerar poäng i minst samma utsträckning som i Södertälje ifjol.
Lyckas inte dessa så kan man få problem då man saknar en riktig utpräglad poängmaskin och måste leva på bredden, precis som ifjol.
Truppen
Målvakter
Henrik Karlsson
Robin Rahm
Backar
Severin Blindenbacher
Jonas Holös
Markus Karlsson
Arto Laatikainen
Fredrik Lindgren
Sanny Lindström
Ari Vallin
Per Johnsson
Forwards
Johan Andersson
Anders Bastiansen
Henrik Björklund
Lee Goren
Marius Holtet
Emil Kåberg
Jesper Mattsson
Kent McDonell
Antti Pihlström
Marcus Paulsson
Gustaf Thorell
Dragan Umicevic
Per Åslund
Träningsmatcher
11/8 Malmö Redhawks-Färjestad BK 1-4
14/8 HV71-Färjestad BK 6-0
18/8 Djurgårdens IF-Färjestad BK 3-2
20/8 Färjestad BK-Linköpings HC 0-3
21/8 Färjestad BK-Frölunda Indians 3-1
28/8 Färjestad BK-Malmö Redhawks 1-3
12/9 Färjestad BK-Leksands IF X-X
17/9 Färjestad BK-Rögle BK X-X
Det här talar för Färjestad BK
Seriens bästa tränarstab
I mitt tycke har Färjestad seriens bästa tränarstab. ”Huvudduon” Perra Johnsson och Tommy Samuelsson kompletterar varandra på ett utmärkt sätt.
Tommy är en riktigt bra taktiker som också har väldigt god koll på all nödvändig statistik. Han är dessutom en riktigt bra istränare som ser till att laget tränar bra och på rätt saker.
”Perra” å andra sidan är en riktigt bra matchcoach. Han skäller om det skulle behövas och berömmer vid rätt tillfällen. Han har en rak och ärlig ledarstil som uppskattas av väldigt många, inte minst av kanadensarna. Han får ut det mesta och bästa av laget.
Kring dessa två så har man också Erik Granqvist som knappast behöver någon större presentation och Claes Eriksson. Den sistnämnda jobbar mycket med detaljer med utespelarna och kör mycket extraträning med dem som vill.
Ramstark defensiv
Precis som ifjol besitter Färjestad en riktigt riktigt bra backbesättning. Den har enligt mig allt som krävs men där man främst har fokus på tvåvägs-backar.
Istället för att ha en utpräglad offensiv- och defensivspecialist så satsade Färjestad förra säsongen uteslutande på tvåvägs-backar. Man får lugnt säga att det slog väl ut.
Man kör på samma linje även i år. Vissa är förstås specialiserade på offensiven och vissa på defensiven men är fullt kapabla åt båda hållen.
Ungt och hungrigt
Många av de gamla har dragit och mycket nytt har kommit in. Det medför mycket ny energi och ung entusiasm och hunger.
Spelare som aldrig tidigare vunnit något SM-guld men som inte vill något hellre kommer att göra allt som krävs för att vinna – samtidigt som det faktiskt finns en hel del kvar i laget som vet vad som krävs.
Det här talar emot Färjestad BK
Avsaknaden av en ledare
Jörgen Jönsson, Peter Nordström, Thomas Rhodin och Rickard Wallin – ut.
Hur ska detta gå?
De två förstnämnda ledde laget offensivt i slutspelet. Vilka spelare i den nuvarande truppen är kapabel till att göra detta på samma sätt? Ingen.
De stabila spelarna som t ex Bastiansen kommer att vara lika bra som vanligt, men många andra kommer troligen gömma sig bakom någon annan när det väl hettar till.
I grundserien tror jag inte att det kommer att märkas nämnvärt, men väl i slutspelet.
Mina kaptenskandidater är Mattsson, Lindström och Bastiansen – tre spelare som kommer att få bekänna färg.
Brist på rutin
Färjestad generationsväxlar och man kan säga att den har slått ut i full blom inför den här säsongen. Först var det Mathias Johansson och Jonas Höglund som lämnade laget. Nu har även Jörgen Jönsson, Peter Nordström och Thomas Rhodin lämnat.
Kvar som riktiga Färjestad-veteraner står Jesper Mattsson och Emil Kåberg. Klarar de av att bära fanan vidare? Ingen är enligt mig någon utpräglad ledartyp att luta sig mot när det blåser starkt.
Avsaknaden av en förste-center
Rickard Wallins roll har fortfarande enligt mig inte fyllts ut helt och hållet. Den nu NHL-flyktande centern gjorde 45 poäng framåt och ett stort jobb defensivt under pressen av att vara kapten i anrika Färjestad.
Vem ska nu ta hans roll? Det blir troligen Jesper Mattsson. Han är den mest renodlade offensiva centern man har i laget och måste fylla ut kostymen. Klarar han av detta?
Lagets ledargestalt: Anders Bastiansen
Som tidigare nämnt så har jag tre kandidater till C:t i år. Det är Mattsson, Lindström och Bastiansen.
Efter att ha vägt för- och nackdelar mellan de tre så kom jag fram till norrmannen ”Basse”.
Sanny är givetvis en het kandidat och en typisk ledartyp. De har han visat i sin tid i Timrå då han som bekant hade C på tröjan. Vad som talar emot Sanny är att han ännu inte gjort en enda tävlingsmatch för klubben. Jag anser att det är fel att han som helt färsk kommer in och tar kaptensrollen, ett A passar bättre.
Mattsson går bort då han ibland agerar lojt och tar dumma utvisningar och visar inte vid alla tillfällen stort hjärta.
Kvar finns Bastiansen som troligen sliter hårdast i laget samtidigt som han kan lira hockey. Han är respekterad i laget och i Elitserien och har gjort en mycket bra säsong i klubben. Detta är en spelare jag också vet att Färjestad vill skriva ett långtidskontrakt med.
Lagets nykomling: Antti Pihlström
Eero Somervuori har lämnat – men Färjestad har fått en ny ”finnish flash”, en uppgraderad version dessutom.
Antti Pihlström var ordinarie i Nashville ifjol men hade placerats, som så många andra, i det ”defensiva facket” och fick inte utrymme för sina offensiva kvaliteter.
Han är en otroligt snabb, tuff och hårt tacklande ytterforward med ett bra skott.
Gör sitt jobb varje kväll även om poängproduktionen skulle utebli. Klass!
Lagets blivande flipp: Marcus Johansson
Slog visserligen igenom halvt ifjol, men det går inte att undgå talangens spel.
Det var meningen att Marcus Johansson förra säsongen, skulle spela divison 1-hockey med Skåre BK. Talangen fick dock chansen på försäsongen och imponerade såpass stort att han fick inleda säsongen i Färjestads a-lag. Succén fortsatte och ”Mackan” fortsatte att övertyga och hade en fast plats i laget hela säsongen.
Av allt att döma på försäsongen har han gjort en riktigt bra sommarträning och är snabbare, starkare och vet nu också hur det fungerar att spela i Elitserien.
Har varit Färjestads bästa spelare i Nordic Trophy och har en ohygglig fart, energi och förmåga att slita sig loss och passera sin motståndare.
Lagets blivande flopp: Dragan Umicevic
Jag anser att att man egentligen inte har värvat några ”floppspelare”. Man får i alla nyförvärv säkra kort som man vet vad man får ut av.
Utom kanske i Dragan Umicevic. Liraren är den spelare, som enligt mig, har högst ”flopp-potential”.
Han har många gånger i karriären blivit kallad lat och divig och säsongerna har varit därefter. Upp och ner.
Spelar man i Färjestad har man inte chansen att vara varken lat eller divig, för då åker man ut.
Förhoppningsvis har Dragan gjort en bra sommarträning med laget och tar sig i kragen och ser till så att han får ut all sin potential under en och samma säsong.
Hans försäsong har dock haft mycket övrigt att önska. Upp till bevis, Dragan!
Summering
Färjestads försäsong har lämnat mycket övrigt att önska. Offensiven har varit skral och defensiven har inte heller den varit tät. Man har bara vunnit två matcher av sex på och i den ena stod allsvenska Malmö för motståndet.
Trots detta har några spelare sett väldigt heta ut på försäsongen. Jag tänker främst på unga Marcus Johansson. Den snabba talangen verkar ha gjort en bra sommarträning och är nu ännu snabbare och starkare än ifjol och har radat upp fina insatser på försäsongen. Med mer offensivt utrymme i år kan ”Mackan” bli ett stort utropstecken.
Men även Kent McDonell har visat en fin näsa för mål och Antti Pihlström har visat varför han spelade i NHL så sent som ifjol. Jag har svårt att se att någon spelare är i närheten av hans snabbhet på skridskorna. Han har också, trots sin storlek, en väldigt bra fysik och är en bra tacklare. Har inte fått så bra utdelning poängmässigt på försäsongen, men jag är säker på att finländaren kommer att visa klassen flera gånger om i vinter.
Även målvakterna Karlsson/Rahm har visat upp ett bra spel som inger lugn och trygghet.
Rahm började lite trevande men har definitivt spelat upp sig och kommer definitivt att vara en fullgod back-up till Henrik Karlsson.
Topp fyra och osäker status i slutet
Laget borde inte ha några större problem med att placera sig på topp fyra tillsammans med Frölunda, HV71 och Linköping. De tre ovan nämnda toppkonkurrenterna har fördelen av att ha större kontinuitet i truppen och inte behöva spela ihop laget lika länge och kan ha fördel av detta i början av serien och ha ryckt ifrån poängmässigt.
Färjestad har också nackdelen av att få sin första kedja komplett först i oktober i och med Lee Gorens ankomst som artistspelare.
I slutspelet är jag mycket osäker på Färjestads status. Jag tror som jag tidigare har nämnt, att man saknar spelare som kliver fram när det gäller som mest. Som kan pressa på i anfallszon ett helt byte, precis som Jönsson och Nordström gjorde ifjol. Hoppet ligger hos Anders Bastiansen, som gjorde 10 p på 13 slutspelsmatch förra säsongen, Lee Goren, som hade ett misslyckat slutspel förra säsongen, Jesper Mattsson, som inte riktigt har varit ledaren i ett slutspel tidigare och Antti Pihlström. Finländaren har visat sig vara bra när det gäller som mest tidigare, framför allt i VM.
