Funderingar kring 09/10
Var i stugan under helgen i de nordligaste delarna av Värmland, 22 mil rakt norrut från Karlstad längs Klarälven. Total tystnad, plockade lite lingon, drog upp en gädda och bara njöt i stora drag av den svenska naturen. Hade med mig lite tidningar upp som man bläddrade igenom, den ena hockeybilagan efter den andra plöjdes igenom framför brasan och jag funderade en hel del kring vinterns ishockey och självklart då mitt FBK.
I mitten av april tog Färjestad sitt åttonde sm-guld, ett guld som kanske inte var det mest väntade om man säger så när säsongen 08/09 började. För om vi backar bandet ett år ungefär så var de många runt om i landet som inte trodde på FBK och det var säkert många bland de egna fansen som hade samma åsikt.
Nyförvärv i flertal som förvånade många, Reinhard Divis blev det första offret att sågas i höjd med fotknölarna långt innan säsongen börjat. Sacha Treille och Marius Holtet var två andra som inte direkt fick hyllningskören bakom sig. Helt tyst var det kring den relativt okände backen Jonas Holös från Norge. En back från Norge i 20-årsåldern, jojomänsan visst blir det bänken för honom.
Skandal av FBK skrek många när FBK inte valde att följa med i budgivningen kring Riku Hahl från Timrå som valde Frölunda istället, för varför värvade FBK en sådan som Anders Bastiansen från Mora istället? Tre spelare som annars fick mycket ros vid den här tidpunkten var Finlands då utvalde bäste back Arto Laatikainen, Lee Goren från Skellefteå som skulle göra succé liksom nygamle backen Martin Sevc.
Ari Vallin fick fylla upp den tomma luckan efter att Jonas Frögren valde ett kontrakt under sommaren med Toronto, och han visade sig inte kunna lira fullt ut på grund av skada. Skador ja, hur skulle det gå för Thomas Rhodin, Peter Nordström och Jörgen Jönsson?
Många var frågetecknen inför fjolårets säsong, vilket håll skulle det gå i utvecklingen för spelare som Per Åslund, Martin Johansson, Johan Motin och Jens Skålberg och för att inte tala om målvaktsposten i FBK.
Inför säsongen 09/10 känns saker och ting kring laget i alla fall i mina ögon mycket bättre, frågetecknen finns precis som i fjol men de känns inte lika stora och inte lika många. Dock ska det bli spännande att se om frågetecken rätas ut på samma sätt till utropstecken såsom många gjorde under fjolåret.
Jönsson och Nordström var stora utropstecken bara de var med så att säga. Sevc kanske gjorde sin bästa säsong någonsin, Goren infriade i alla fall mina förväntningar och Holös kanske blev det största utropstecknet av alla bland utespelarna Gustavsson i målet var ett kapitel för sig.
Bastiansen kom in och blev en typisk Färjestadcenter nästan direkt. En kille som kör sitt arbete med enkla med otroligt effektiva metoder, en spelare som gjorde fler poäng i FBK jämfört med Mora trots att han kanske hade en mer defensiv inriktning här.
Det finns otroligt mycket att ta upp från fjolåret som bara blev sådär bra, som nyförvärven under säsongen till exempel. Dick Axelsson hamnade utanför i Djurgården och på kringliga vägar via scouter, agenter och inte minst vänner i Karlstad kom han till FBK och succén uteblev inte. Marcus Paulsson blev en kvart i tolvvärvning från Malmö som inte kunde garantera utbetalningar i tid. Paulsson klev in i laget och det gjorde att spelare som inte minst Åslund som kört fast fick ny kraft och vaknade till liv igen. Konkurrens och extraträning var Åslunds medicin för att komma ur en ravindjup svacka.
Många är de kännbara förlusterna från fjolåret. Ledartrojkan med Rickard Wallin, Thomas Rhodin, Jörgen Jönsson och Peter Nordström är förstås förluster som känns. Gustavsson, Sevc, Micke Johansson tillsammans med Dominik Granak och Eero Somervuori är andra spelare som hade stor betydelse för fjolårets utgång.
Det finns också den typen av förluster som inte är direkt kännbara och alla dessa gör att i förlustkolumnen hittar vi fjorton spelare som mer eller mindre regelbundet representerade FBK.
Fjorton spelare är inte direkt vad FBK tagit för det nya året direkt, räknar vi bort spelare som redan var med och kände på det ifjol i form av Henrik björklund och Gustaf Thorell landar siffran på tio. Tio spelare som för mig är kanske de bästa nyförvärven sammanslaget FBK gjort någonsin inför en säsong.
Börjar vi bakifrån har FBK (läs Granqvist) valt att ta in Henrik Karlsson närmast från Södertälje och Robin Rahm, Rahm en återvändare till Värmland som senast verkade i Borås i Allsvenskan. Karlsson får väl ändå anses som den som är tänkt att bli en förstemålvakt. Karlsson har mycket att leva upp till och det kan tyckas lite orättvist kanske att bli den som ska ersätta Gustavsson efter den otroliga säsong han gjorde.
Självklart kommer det bli svårt att göra om en sådan bedrift som Gustavsson ändå gjorde men samtidigt är jag övertygad om att Karlsson kan uppnå en bättre topp än den Gustavsson hade. Dock tror jag att det blir svårt att nå upp till Gustavssons lägstanivå. Karlsson kan mycket väl bli en målvakt som kan ta laget hela vägen.
Rahm är en intressant värvning, att han har Värmland som hemmaplan får väl ses som en liten bonus men jag skulle tycka det vore oerhört kul om Rahm spelade för klubben i alla fall en tre till fyra år framöver. Kul med Värmlandsinslag men tänk om utvecklingen skulle gå så bra för honom att FBK skulle ha en förstemålvakt från Värmland i framtiden, hur kul skulle inte det vara.
Vad hände där egentligen kan man undra, ja i alla fall kring värvningen av Sanny Lindström. Visst det fanns intresse från flera olika klubbar i Elitserien. ”Hemmastaden” Stockholm och Djurgården låg på, ”Hemmaklubben” Timrå låg på, erbjöd dessutom ett kontrakt för lång tid framöver och sedermera anställning i föreningen och även Frölunda fanns med i bilden.
Valet föll dock ändå på Karlstadklubben, 3+1 år löd kontraktet och kilen har pratat om att rota sig, avsluta karriären och bäst för familjen. Ja, frugan är Norska chansen till en ”toppklubb” och så vidare men man kan ju ändå bara buga och bocka över en sådan värvning. Lindström kommer inte att ersätta men i alla fall täcka upp lite av det ledartappet man hade, längden på kontraktet tyder på att både Lindström och FBK vill något med dessa år.
Lindström är långt ifrån den bäste spelaren om man säger så men hans inställning och ledaregenskaper tillsammans med det mer aggressiva och energirika spel kommer att bana väg för laget i såväl med- som motgång. Lindström är en kille som man kommer att bygga laget kring framöver i och med förlusterna av Granak, Sevc och Rhodin. Jag tycker att detta är Thomas Rundqvists mest betydelsefulla värvning i sommar.
Fredrik Lindgren är en annan värvning på backsidan. Lindgren i mina ögon är en smart spelade defensiv back som lever mycket på skridskoåkningen, lite av en Per Hållberg fast kanske då strået vassare i skridskoåkningen. Jag tror att Lindgren kommer bli den där nyttiga, betydelsefulla och smarta värvningen på backsidan. En kille som inte kommer få jubel och applåder direkt för alla målen men väl för det lugna agerandet i egen zon och för ett stort lagarbete. Severin Blindenbacher kommer däremot att mycket väl bli den back som kommer att producera framåt. Stark i kroppen, med god skridskoåkning även där och en bra speluppfattning gör denna till en god ersättare för Rhodin.
Detta är en kille det kommer ta tid för, tack vare insatsen i det senaste vm-slutspelet på hemmaplan där han redan var FBK-spelare och hade ögonen på sig samt kommentatorernas kritik har gjort att denna spelare med all säkerhet kommer att få höra om han gör en felpassning.
Min teori säger att det kommer att bli Blindenbacher och Laatikainen som blir de poängproducerande backarna i vinter. Laatikainen har i mina ögon sett, sett bra ut på försäsongen precis som under fjolåret och jag hoppas bara han får vara frisk för han har så mycket i sig.
Backsidan ser bra ut i mina ögon, Karlsson oh Johnsson får naturligtvis kanske stå tillbaka något men jag tycker ändå de gör ett fullgott arbete så pass långt. När de varit med och spelat har de inte gjort bort sig tycker nog att de borde få chansen att vara med och tugga på det i år lite mer.
Framåt sett finns det också en del nytt självklart. Svenska kända spelare som Johan ”Bagarn” Andersson, Dragan Umicevic tillsammans med kanadensaren Kent McDonell kommer samtliga från andra Elitserielag och det råder ingen tvekan om vad dessa tre kan uträtta.
McDonell fick inte vara kvar i Skellefteå, FBK visade intresse och affären gick fort. Likt Lindgren har ”Perra” haft honom förut och en revanschsugen kanadensare vet ”Perra” säkert vad han kan få ut utav. McDonell kan så att säga lite av varje därute på banan, han vet vart maskorna finns men samtidigt vet han hur en handske ska kastas. Jag har sagt det förut och säger det igen, ta en titt på en bild från fjolåret och jämför med en från försäsongen. Viss ser McDonell mer taggad och framför allt mer ”fit” ut på bilderna.
Dragan är en intressant värvning av stora mått. Det ska bli intressant att se vad han kan åstadkomma i en toppklubb. Dragan är den spelare som jag tror att det kommer ta längst tid för tillsammans med Blindenbacher att anpassa sig i laget. Samtidigt tror jag att med rätt omgivning och han får en rejäl skjuts framåt i självförtroendet kan detta bli succé. Dragan har potential och vi har alla sett vad han kan göra med puck och klubba, kanske kan miljöombytet göra honom gott.
”Den stora värvningen” får annars ses vara Antti Pihlström från Nashville och framför allt glädjer det mig att FBK med ”Kocken” i spetsen lyckas hitta ett sådant russin i kakan på marknaden som letar trygghet och speltid före pengar och sedan ro detta i hamn.
Pihlström kanske inte till en början visade sådär wow inledningsvis på försäsongen, men vaddå. Lagom till seriepremiär har han fått ett nytt boende istället för hotell, familj på plats och det hela kring val av klubb har lagt sig och det finns mer harmoni i tillvaron, bådar gott. Det såg vi inte minst i träningsmatchen mot Leksand med totalt tre pinnar men då finns det ännu mer att ge också. Man ska komma ihåg att Pihlström inte lirat på stor rink de senaste säsongerna heller.
Dock återstår den viktigaste värvningen framåt som ”Kocken” valde att göra. Johan ”Bagarn” Andersson värvades tidigt under våren från Timrå. ”Bagarn” kommer garanterat inte att riva ner ovationer för alla sina mål i vinter han heller men detta är en kille med stort arbetshjärta och en lagspelare ut i fingerspetsarna.
”Bagarn” tillsammans med spelare som Kåberg, Bastiansen och Åslund tror jag kommer att bli de som får ta ett stor ansvar i att ersätta defensiven från Jönsson, Nordström och Wallin.
”Bagarn” har två raka vm-slutspel i ryggen, är 25 år och fortfarande finns det en otrolig möjlighet för honom att utvecklas. Får man bara ”Bagarn” att trivas och utvecklas på rätt sätt hoppas jag detta blir en kille med säkert fler år i klubben än de två han nu kritat på för, om han inte hamnar i NHL.
Intressant ska det även bli att följa vad ungtupparna Henric Björklund och Gustaf Thorell kan uträtta, självklart får de fortfarande mycket se och lär men dessa två kan mycket väl vara framtida spelare för kommande kärntrupp i FBK. Dessa två tillsammans med backarna Johnsson och Karlsson om de utvecklas på rätt sätt kan även ha betydelsen för att de har gått FBK:s skola och att de i framtiden kan ses som egna spelare. Visst Karlsson är Mas i grund och botten men har även varit med så pass länge att han ändå gått vägen via juniorerna och spela i Skåre, Bofors för att sedan ta en plats i A-truppen. Sådant kan vara viktigt för Värmlänningen.
Den största tryggheten som jag ser det är ändå att vi får ha kvar ledarna kring laget. Perra och Tommy kan föreningen, vet hur hockeyn fungerar i Karlstad och har genom åren varit med i både med- och motgång. Likaså finns Granqvist med och detta är även av stor vikt förstås. Hade vi även tappat dessa killar tror jag faktiskt inte det varit lika lätt att värva de spelare som FBK trots allt gjort.
Spelarna som valt att komma hit har sett vad dessa killar uträttat för något och de har beskrivits som tränare som är raka och ärliga men hela tiden snackar man om gruppen. Hade vi även stått där med en ny tränarduo hade förmodligen frågetecknen kring laget varit ännu fler och tack vare att de nu finns kvar tror jag det bygger en trygghet hos den halvan av truppen som finns kvar från fjolåret.
Nya byggen också finns kring laget med stora nya fräscha omklädningsrum, gym, bubbelbad, fikarum och nya lokaler till tränare, materialförvaltare och sjukvårdspersonal. Detta tror jag faktiskt kan betyda något positivt för laget i den bemärkelsen att det blir lite ny luft över det hela. Alla spelare både nya och gamla får så att säga börja om tillsammans på ruta ett.
Den 31 januari stänger det berömda transferfönstret och jag tippar på om vi får vara förskonade från skador på att vi får in runt tre spelare i truppen innan dess samt att någon lämnar permanent eller blir utlånad för resten av säsongen. Förra säsongen kom som sagt Paulsson och Axelsson in i truppen, och jag blir inte förvånad om det blir denna typ av spelare igen eller att någon av killarna som åkt över väljer att komma tillbaka.
Imorgon börjar som sagt hela igen med hemmamatch mot Skellefteå. Ett Skellefteå som jag ändå smågillar lite grann för det vill hela tiden spela hockey. Framför allt har de gjort en del
smarta värvningar, killar i form av Hagos, Warg, Majesky och Tenkrat som alla nog är lite av revanschsugna efter fjolåret och revanschsugna spelare är livsfarliga. Skellefteå gjorde det riktigt bra förra säsongen som tog sig till Semifinal. Inget jättelag på pappret men Särkijärvi gjorde ett bra jobb med killarna samtidigt som Dahlberg i kassen hade sin än så länge bästa tid.
Nervositeten finns där, självklart som sig bör inför en premiär. Det ska bli kul att se vad Erixon, Rundblad och Larsson i Skellefteå har att bjuda på, men framför allt tycker jag att Skellefteå har en mer intressant bredd framåt sett i år jämfört med fjolåret trots tapp i form av McDonell, Dimitrakos och nyttige Gabriel Karlsson.
Kul att det som sagt äntligen drar igång på allvar och det kommer på många sätt att bli en intressant säsong att gå till mötes. Det kommer att bli ruggigt tufft för FBK men inom väggarna finns det ändå någon form av trygghet som mycket väl kan ta detta laget långt. Lite tur, ”rätt skador”, rätt värvningar under säsong och att rätt spelare får utvecklas på rätt sätt så kanske kanske kan vi ta oss så långt som tre kilometer. De tre kilometer det är från Löfbergs Lila Arena till Stora torget i Karlstad.
