Djurgården-Färjestad, ärkerivalerna möts för elfte gången
Mesta mästarna mot regerande mästarna, prestigen är skyhög och FBK är klara favoriter att nå SM-finalen.
Så blev det klart, ärkerivalerna Djurgården och Färjestad möts igen i ett slutspel! Efter DIF:s klara 3-0 mot HV71 i sjunde och avgörande matchen kan de båda tungviktarna förbereda sig för ett nytt prestigemöte i kommande semifinal.
Färjestad och Djurgården är elitseriens etta och tvåa i maratontabellen och de har sex guld var på de 28 säsonger som spelats. Givetvis har elitseriens två jättar träffat på varann ett antal gånger i slutspel, det är nu elfte slutspelsmötet som väntar. Två kvartsfinaler, tre semifinaler och fem finaler har man hunnit med genom åren.
Statistiken är överväldigande i Djurgårdsfavör, man har vunnit åtta av tio slutspelsmöten!
Senast FBK vann var i den dramatiska finalserien 1998 då Greger Artursson avgjorde i Globen. Efter detta har DIF vunnit såväl år 1999 som 2000 mot FBK, det blev guld bägge säsongerna för stockholmarna.
FBK har å sin sida tre guld på de senaste sex åren (1997, 1998, 2002) så visst är det svensk hockeys två största föreningar som möts!
FBK har övertaget denna säsong
Lagen har spelat sex matcher mot varann denna säsong.
FBK-DIF 4-3 efter att FBK vänt ett 2-3-underläge till seger genom två sena mål.
DIF-FBK 4-3 e straffar. FBK spelade ut DIF och ledde med 0-3. Sedan slutade man åka skridsko och DIF vände.
DIF-FBK 2-4 i en match som dominerades av DIF men Bäcker avgjorde med tre mål.
FBK-DIF 2-4 då FBK styrde spelet men DIF gjorde målen och vann sin första seger i LLA.
DIF-FBK 2-5 efter en riktigt stabil match av Karlstadslaget.
FBK-DIF 5-1 i en riktigt fysisk drabbning. Tränare Wikegård kastade vattenflaskan och drog på sig ett lagstraff och FBK gjorde mål.
FBK hade totalt 4-2 i matcher och 13-5 i poäng under säsongen och ett klart övertag psykologiskt.
Det betyder inte ett dugg säger man från DIF-håll. Det är nya förutsättningar i slutspelet!
Det är både rätt och fel i mina ögon. Det är aldrig fel att känna att man har ”bra koll” på sina motståndare även om slutspelsmatcher är av cupkaraktär och skiljer sig från grundserien i allvar, intensitet och inställning.
Det är alltid prestige på spel när lagen möts så det är lite ”cupmatcher” redan i serien!
Målvakterna jämbördiga
Både Sinuhe Wallinheimo (FBK) och Joaquin Gage (DIF) började säsongen lite tveksamt men har precis som de båda lagens utespelare höjt sin nivå betydligt under seriens gång.
Statistiskt är ”Wally” och Gage jämförbara, de har 90,43% respektive 90,34% i räddningsprocent och de har 2,43 respektive 2,56 insläppta mål per match. Det känns inte som om semifinalen kommer att avgöras av målvakterna. De är likvärdiga så här på förhand!
FBK:s backar mer konstruktiva
Färjestads backar är mycket skridskoskickliga och konstruktiva i det offensiva spelet. Det finns många som är kapabla framåt med Thomas Rhodin som poängkung. Han vann backarnas poängliga med 14 mål och 18 assist. Även Radek Hamr (7+19) och Greger Artursson (7+15) är vana poänggörare.
DIF:s motsvarigheter är Björn Nord (11+17) före Niklas Kronwall (5+13).
Totalt gjorde FBK:s backar hela 138 poäng (42+96) i grundserien jämfört med DIF-backarnas 85 poäng (32+53) vilket visar på stor skillnad i backarnas förmåga att fylla på i offensiven.
DIF har däremot lite fler kilon i backlinjen och det kommer att göra ont för FBK-forwards att ta sig in mot Gage. Fördelen är att varken Staffan Kronwall, Pettersson eller Magnusson är några raketer på skridskorna. Det borde passa Kalt, Jenni och Jantunen.
Bredden talar för FBK
Offensivt har FBK fyra kompletta kedjor, man har så gott om spelare att några måste sitta på läktaren varje match. André Faust och Marius Trygg har haft läktarplatser på slutet även om de gjort bra inhopp då Calle Steen och Pär Bäcker haft skadeproblem.
Regerande mästarna kryllar av potentiella matchvinnare. Dieter Kalt (18 mål i serien), Pelle Prestberg (12 mål), Marko Jantunen (10 mål) och Marcel Jenni (14 mål) kan kliva fram och avgöra. Då har jag ändå inte nämnt poängkungen Jörgen Jönsson (16 mål)och hans partner Peter Nordström som slog personligt poängrekord under serien med 13+17.
Jag sparade på kanonskytten Hannes Hyvönen som imponerat stort med 13 mål på sina 15 matcher i den lila/gula tröjan.
DIF har betydligt tunnare trupp och tål egentligen inga skador. Då måste övriga forwards täcka upp och de slits ännu hårdare, något som kommer att märkas om semifinalen går till sex-sju matcher. Som det sett ut i serien så är det Kristoffer Ottosson, Fredrik Lindquist, Mikael Johansson och Björn Nord som måste lyckats.
Djurgården har också pålitliga skyttar men inte i samma antal. Kristoffer Ottosson (19 mål) och Fredrik Lindquist (18 mål) har spelat bra under säsongen. Det är bara den sistnämnde som lyckat hittills i slutspelet med fyra mål medan Ottosson är mållös hittills.
Ljuspunkterna är Daniel Rudslätt, Matthias Trattnig och Mathias Tjärnqvist som alla verkar ha funnit en växel till i kvartsfinalspelet mot HV71.
De så viktiga centrarna ser också starkare ut i Färjestad. Jönsson, Söderström och Bäcker har alla landslagsmeriter från säsongen. Det gör att en så komplett center som Hammarström tvingas spela i fjärdekedjan. ”Humlan” skulle nog platsa i andra eller tredjeformationen hos de flesta andra lagen.
DIF:s Mikael Johansson verkar vara lite i utförsbacken, hans två mål på 49 matcher imponerar inte.
Bra powerplay behövs
Jag förväntar mig tuffa och fysiska matcher, främst från DIF:s sida. Det innebär att utvisningarna kommer att dugga tätt och spelet i numerärt överläge kan bli avgörande.
Stockholmarna har lyckats mycket bra i powerplay mot HV71, åtta mål på sju matcher och imponerande 25% i utdelning.
FBK gjorde fem mål på fem matcher mot Leksand men effektiviteten var bara hälften av DIF:s, den var knappa 13%.
Lika viktigt är givetvis spelet i boxplay där FBK släppte in fyra mål och DIF sex i kvarten. Effektiviteten var 86,67% respektive 85,71%.
FBK favoriter
Regerande mästarna är favoriter att ta sig till finalen och jag tror att man även har fördel av själva upplägget i slutspelet.
FBK har varit väldigt bra på att ha minst 2-1 efter tre matcher, man vinner en av två bortamatcher och sin hemmamatch. Sedan har man två raka hemmamatcher för att avgöra till 4-1-seger. Detta passar FBK bra då man har ett rutinerat lag som klarat fokusera på en match i taget och hanterar pressen på bästa sätt.
FBK har fått vila och rehabilitera sig under senaste veckan medan DIF har fått matcha sitt lag hårt utan chans till vila och att få "slicka såren".
Detta kanske inte spelar någon större roll i de första matcherna men när det blir dags för fjärde-femte-sjätte matchen kommer det att märkas att DIF-spelarna är slitna. Det är ju match varannan dag!
Drabbas man dessutom av skador kommer trötthetssymptomen ännu tidigare i matchserien.
TIPS: Jag tror att FBK "stjäl" en av matcherna i Globen och avgör i sina två raka hemmamatcher. Det blir 4-1 och final för FBK!
